Sankt Peter 39 i Lund

Sankt Peter 39 i Lund

Bredgatan, som i äldre tid även kallades för Stora Langgatan eller Norregatan, var det stora huvudstråket in till staden från norr. Gatans västra sida dominerades under 1700- och 1800-talen av större stadsgårder. Gatuhusen på nr 19 och 21 ger en god bild av hur gårdarnas huvudbyggnad såg ut. De är båda byggda på 1790-talet och i korsvirke, vilket var det vanliga byggnadsskicket i Skåne, såväl i städer som på landsbygd, vid den här tiden. Fasaderna mot gatan var, då precis som idag, putsade. Bottenvåningen och ovanvåningen användes som bostad och här kunde också finnas handelsbod med bodkammare medan vinden ibland blev använd för spannmålsförvaring. Båda husen har sin tids typiska takformer, det vill säga valmat respektive brutet tak.

Gårdarnas ägare representerade ett socialt etablerat skikt och gårdarna kunde även fungera som professorsbostad. Huset på Bredgatan 19 har troligen byggts av matematikprofessorn Pehr Tegman. På den tiden hölls undervisning och examina i professorns hem och gården var inte enbart bostad utan också en del av det akademiska livet. Esias Tegnér var nära vän med familjen Tegman och gäst i huset. I likhet med många andra husägare i Lund hade man inneboende, i synnerhet studenter, där var och en hade sitt rum. Uppgifter i en brandförsäkringshandling från 1828 ger upplysning om vad huset på Bredgatan 19 innehöll. Bottenvåningen upptogs av förstuga, sex boningsrum, tre garderober och inkörsport. Det övre våningsplanet inrymde förstuga, sju boningsrum och två garderober. Köket var förlagt till den numera rivna norra gårdslängan.

Bland de sista ägarna på 1900-talet fanns två kulturpersonligheter, systrarna Lissie och Inez Möller. Lissie kom att bli en av förgrundsgestalterna inom skånsk hemslöjd och var med och bildade Malmöhus läns hemslöjdsförening 1905. Systern Inez spelade en viktig roll i Lunds musikliv. Hon utbildade sig till pianolärare och var en ofta anlitad pianist. Sedan slutet av 1970-talet ägs Bredgatan 19 och 21 av Lunds kommun och här har Föreningen Vänskapens hus sin verksamhet. De två längorna har kvar sin äldre rumsindelning. Snickerier från den äldsta tiden och från 1830-talets ombyggnad finns bevarade. Gårdssidans förstuga med lövsågade detaljer har tillkommit vid sekelskiftet 1900.

De breda körportarna med sin stensatta gång leder in till innergårdarna och här fanns förr stall, magasin, loge och mindre uthus. Tomtens västra del, närmast den gamla stadsvallen, användes för kålhagar och annan odling. De äldre gårdslängorna revs på 1970-talet och på den gamla gårdstomten, som numera är en särskild fastighet och inte en del av byggnadsminnet, står ett större bostadskomplex från 1981. Innergården har ändrat karaktär och marken är belagd med smågatsten och betongplattor, en mindre del är utlagd till trädgård.

Här kan du läsa mer om de skånska städerna i länets Kulturmiljöprogram/ Stadens landskap /Medeltida stadsbildningar

Motiv för byggnadsminnesförklaring

Gårdarna på Sankt Peter 39 har synnerligen höga kulturhistoriska värden kopplade till:

  • att byggnaderna bevarar en ålderdomlig karaktär och berättar om äldre tiders stadsgårdar.
  • att byggnaderna är en betydelsefull del av Bredgatan och i Lunds stadsmiljö.
  • att byggnaderna är goda exempel för 1700- och 1800-talens byggnadsskick med korsvirke i stommen och putsad fasad.
  • att rumsindelningen och flera inredningsdetaljer från 1700- och 1800-talet finns bevarade.

Kontakt

Serviceinformation

Fakta

Lunds kommun.

Föreningslokaler.

Byggnadsminne 1995.