Publiceringsdatum: 26 juni 2020

Senast uppdaterad: fredag 26 juni, 10.08

Se upp för invasiva främmande arter i sommar!

Nu är sommaren här och möjligheten ökar för att du kan träffa på invasiva främmande arter. Det är arter som orsakar stora problem för den biologiska mångfalden, då de tränger ut våra inhemska arter och förändrar ekosystem. De kan också medföra stora kostnader för samhället.

Invasiva främmande arter kan lätt spridas omedvetet av oss människor så det gäller att ha koll. Här följer några av de vanligaste situationerna när invasiva främmande arter lätt sprids:

Växtavfall från din trädgård

Släng aldrig sådant i naturen eller på din kompost! Växtarter som idag verkar beskedliga kan bli snabbt invasiva när klimatet blir allt varmare.

Lägg istället växt- och trädgårdsavfall i plastpåsar/plastsäck och förslut noga. Små mängder kan du kasta i hushållsavfallet (brännbart), har du större mängder så kolla med din återvinningscentral var du kan lämna det. Växtdelar kan också blötas ned och förvaras i plastpåse/säck tills det ruttnat och är helt dött.

Transportera växtavfall

Transportera inte växtavfall i öppet släp till återvinningscentralen! Växtdelar och frön kan ramla av och ge upphov till nya lokaler med invasiva främmande arter.

Lägg istället växtavfallet i säckar som försluts, alternativt noggrann täckning av släpet inför transporten.

Vatten från akvarier

Töm inte ut akvariet i sjöar och vattendrag! Då finns det risk att invasiva främmande växter och djur kommer ut i naturen.

Lägg istället akvarieväxterna i hushållssoporna som brännbart. Omplacera djuren om det går, avliva dem annars och lägg i hushållssoporna som brännbart. Häll vattnet i blomrabatten eller på tomten.

Utplantering av fisk

Sätt aldrig ut fisk, kräftor, musslor eller växter i sjöar, vattendrag eller havet! Dels är det förbjudet dels kan de, förutom att tränga undan andra arter, också sprida sjukdomar och parasiter till dessa.


Vill du sätta ut fisk eller andra arter i naturliga vatten måste du alltid söka tillstånd hos Länsstyrelsen.

 

Rapportera fynd

Om du hittar invasiva arter i naturen är det jättebra om du rapporterar in det till: www.invasivaarter.nulänk till annan webbplats

Om du inte har möjlighet att själv lägga in fynden digitalt så kan du skicka uppgifter om fyndet till Länsstyrelsen: invasivaarter.norrbotten@lansstyrelsen.se

De här invasiva främmande växterna ska man se upp med i Norrbotten:

Fakta

  • Upp till 2,5 m hög växt
  • Blomfärgen varierar från mörkrosa till vitt.
  • Fröna sprätter iväg mer än 5 m vid beröring
  • Ettårig och förökar sig bara med frön.

Du får inte odla, sälja eller sätta ut jättebalsaminen i naturen. Har du den på din mark ska du ta bort den. Slå eller ryck upp stänglarna innan blomning och frösättning. Jättebalsaminen ska inte komposteras utan förbrännas. Fråga din återvinningscentral om det tar emot växtavfall för förbränning.

Länk till film Så här tar du bort jättebalsaminlänk till annan webbplats

Fakta

  • Jätteloka och Tromsöloka är två mycket lika högvuxna arter, de kan bli 3 respektive 4 m i höjd.
  • Grova växter med en stjälk som kan bli 10 cm tjock, upp till 0,5 m breda blomhuvuden och 1 m respektive 2 m långa blad.
  • jättelokan tillväxer under två till fem år innan den blommar en gång och därefter dör den, och är därför beroende av fröproduktion för sin lokala överlevnad. Tromsölokan är perenn och kan blomma flera gånger och förökar sig både med rotskott och med fröer.
  • Deras växtsaft kan i kombination med solljus orsaka svåra blåsor på huden.

Du får inte odla, sälja eller sätta ut jätteloka och tromsöloka i naturen. Har du någon av dem på din mark ska du ta bort den. Bekämpa arterna genom att gräva bort dem eller slåttra/röj med trimmer tre gånger per säsong.

Hör med din kommun om de tar emot växtmaterial för förbränning vid återvinningsstationerna. Alternativt kan du blöta ner växtmaterialet och lägga det i en sluten plastpåse för att ruttna.

Fakta

  • Vattenlevande växter med mycket likartat utseende.
  • Båda arterna växer som ljusgröna långa slingor som kan bli flera meter långa. De har centimeterlånga blad som sitter i täta kransar längs stjälken.
  • Blommar sitter i toppen av stjälkarna med små (cirka fyra millimeter breda) vita eller bleklila blommor från juli till september.
  • Både smal vattenpest och vanlig vattenpest är vanliga damm- och akvarieväxter i Sverige

Fakta

  • En välkänd växt som kan bli upp till 120 cm hög.
  • Blomfärgen är oftast blå eller rosa, men vita och violetta blommor förekommer också.
  • Blomsterlupinen sprider sig framför allt genom att frön explosivt kastas ut från frökapslarna flera meter bort från moderplantan. Fröna kan överleva i marken i upp till 70 år.
Det finns ännu inget förbud mot att ha blomsterlupin. Eftersom den allvarligt hotar andra arter är det ändå en stor fördel om man kan ta bort den där den växer i naturen.

Fakta

  • Vresrosen kan bli storvuxen, upp till 2 m hög.
  • Den blommar med stora, väldoftande, mörkt rosa eller vita blommor.
  • Nyponen är röda, stora och delvis luftfyllda vilket gör att frukterna flyter och kan spridas med vatten.
  • Den skjuter talrika rotskott som snabbt bildar ogenomträngliga snår.
  • Vresrosen är en mycket vanlig trädgårdsväxt som fortfarande säljs i handeln.

Det finns ännu inget förbud mot att ha vresros. Eftersom den allvarligt hotar andra arter är det ändå en stor fördel om man kan ta bort den där den växer i naturen.

Fakta

  • En stor vattenlevande gnagare som kan bli 70 cm lång med svans och nå en vikt på två kg.
  • Finns i kustområden och i näringsrika sjöar och lugna åar som inte blir bottenfrusna under vintern.
  • Bisam livnär sig av vattenväxter, bland annat fräken och starr inklusive deras rötter. Den tar också en del fisk, kräftor och grodor och kan äta stora mängder sötvattensmusslor.
  • Bygger ofta upp till meterhöga, bäverliknande hyddor av vegetation, men kan också gräva ut bon i strandbrinkar.

Fakta

  • Ett hunddjur som blir cirka 45 cm lång och med en vikt på upp till 6 kg.
  • Kan finnas i alla miljöer men föredrar våtmarksområden.
  • Mycket duktig simmare som lätt kan ta sig mellan öar i skärgården.
  • Allätare men favoriter är fågelägg och groddjur.
  • Populationen är begränsad till Norrbotten.

Mårdhunden kan ha mycket stor negativ påverkande på markhäckande fåglar och groddjur. Den är också en effektiv spridare av rabies och andra sjukdomar när de finns.

Mårdhunden bekämpas sedan 2008 i länet av Svenska Jägareförbundet med stöd av Naturvårdsverket.

Ser du en mårdhund så rapportera direkt till Svenska Jägareförbundet:

Tipstelefon: 070 - 3399326
Epost:
tipsaframmandearter@jagareforbundet.se

Läs vidare här: Mårdhundlänk till annan webbplats

Fakta

Än så länge finns det bara några enstaka fynd av ullhandskrabba i Norrbotten, i kustvatten. Arten kan inte föröka sig här.

Ullhandskrabban är en EU-listad art vilket bland annat innebär att den är förbjuden att ha i akvarium och dammar, sälja eller sätta ut i naturen.

Hittar du en ullhandskrabba så rapportera in det på www.invasivaarter.nu .länk till annan webbplats

Fakta

Det första fyndet av svarthuvad snigel gjordes i oktober 2019 i Västmanlands län. Nu finns ett 30-tal bekräftade förekomster, från Ljungby i Kronoberg till Söderhamn i Gävleborg. Frågan är om den finns i Norrbotten också?

Snigeln känns igen på sitt svarta huvud och i övrigt gråaktiga kropp. I form och storlek är den ungefär som en åkersnigel och kan bli upp till 45 mm lång. De vuxna djuren verkar dö sent på hösten så endast äggen övervintrar.

Arten kan bli ett problematiskt skadedjur på trädgårdsväxter och grödor, och det finns tecken på att arten tränger undan andra snigelarter. Arten är i ett tidigt invasionsskede och precis som för andra invasiva främmande arter så är bekämpning som effektivast ju tidigare man startar.

Rapportera fynd av svarthuvad snigel!

Om du hittar en svarthuvad snigel i naturen eller i din trädgård är det till stor hjälp att du rapporterar det via www.invasivaarter.nulänk till annan webbplats.
Det är viktigt att man då också bifogar foton som man tagit av arten.

Foto: Mostphotos

Ansvar för bekämpning av invasiva främmande arter

De arter som är med på EU:s lista ska bekämpas. För de olika växtarterna är det i första hand fastighetsägaren som har ansvaret att göra åtgärder.

Kontakta gärna Länsstyrelsen för information och diskussion av lämpliga åtgärder.
Om en fastighetsägare inte vill eller kan bekämpa växtarterna på EU:s lista på egen mark, kan Länsstyrelsen vidta bekämpningsåtgärder på fastighetsägarens bekostnad.

Djurarterna på EU:s lista bekämpas av Svenska Jägareförbundet över hela Sverige på uppdrag av Naturvårdsverket.

Kontakt