Förorenade områden

Förorenade områden är platser som riskerar att skada eller skapa olägenhet för miljön eller människors hälsa. På den här sidan finns länkar till kartor över förorenade områden. Du kan också läsa om dina skyldigheter om du äger en förorenad fastighet.

Platser som är så förorenade att de kan riskera att skada eller skapa olägenhet för människors hälsa eller miljön kallas förorenade områden. Ett förorenat område kan vara ett mark- eller vattenområde, grundvatten, en byggnad eller en anläggning.

Orsaken till föroreningarna kan kopplas till tidigare och nuvarande industrier eller annan verksamhet som påverkat miljön negativt. Ibland kallas ett förorenat område även för föroreningsskada, det är i praktiken samma sak.

Karta över förorenade områden

I EBH-kartan kan du se var det finns misstänkt eller konstaterade förorenade områden i mark, grundvatten, ytvatten, sediment och byggnader. I kartan får du också information om det förorenade områdets riskklassning, vilken typ av bransch som är eller har varit aktiv i området och antal fastigheter som berörs. Informationen kan användas av dig som vill veta hur det ser ut där du bor eller tänkt bosätta dig. Men också av dig som arbetar inom en organisation med prioritering av efterbehandlingsinsatser, planarbeten och exploatering.

Kartan hämtar information från Länsstyrelsernas databas EBH-stödet. Databasen används för att bevara information från utredningar och åtgärder som har ägt rum områdena.

Begära utdrag från kartan (databasen EBH-stödet)

Om du vill få mer information om specifika objekt i kartan kan du begära ett utdrag från din länsstyrelse. Det går även att begära ut uppgifter om specifika fastigheter genom att kontakta oss.

Det är viktigt att du får med följande uppgifter när du gör en begäran:

  • Fastighetsbeteckning eller ID-nu (se information i kartan)
  • Kommun
  • Skriv ”Utdrag ur EBH-kartan” i ämnesraden

Fler sätt att få information om förorenade områden

De allra flesta områden som är eller kan misstänkas vara förorenade har kartlagts av Länsstyrelsen och kommunen. Förutom att söka information i kartan kan du kontakta tillsynsmyndigheten, oftast kommunen, för att få mer information. Tillsynsmyndigheten är den myndighet som kontrollerar att miljöbalken följs. Reglerna om förorenade områden finns i Miljöbalkens 10:e kapitel. Om det inte är kommunen som är tillsynsmyndighet kan de hänvisa dig till rätt tillsynsmyndighet.

Mer information om förorenade områden kan också finnas hos andra myndigheter som Försvarsmakten, Trafikverket och Sveriges Geologiska undersökning (SGU).Tänk på att även om myndigheterna saknar upplysningar om fastigheten, så är det ingen garanti för att den är fri från föroreningar.

WMS-tjänst och shapefiler för förorenade områden

I länsstyrelsernas Geodatakatalog finns länkar till WMS-tjänst och nedladdningsbara shape-filer.

Hur kan jag påverkas av förorenade områden?

Om du bor eller vistas på eller vid ett förorenat område kan det ibland finnas risk för att du utsätts för skadliga ämnen i högre grad. Det behöver inte betyda att det i praktiken innebär någon hälsorisk.

Vid en eventuell sanering kan du tillfälligtvis påverkas, till följd av transporter eller andra åtgärder som sker i samband med saneringen.

Fastighetsägarens ansvar och skyldigheter för förorenade områden

Om du genom köp, byte eller gåva har förvärvat en fastighet efter den 31 december 1998 kan du i vissa fall bli ansvarig för att undersöka och sanera fastigheten. Då krävs det dels att det inte finns kvar någon förorenare, alltså någon som orsakat föroreningen och dels att du kände till eller borde ha känt till att fastigheten var förorenad vid förvärvet.

Är det en fastighet som används som privat bostad så ska du ha känt till föroreningen vid förvärvet.

Skyldigheter om du äger en förorenad fastighet

  • Om du planerar att göra grävarbeten eller liknande på din fastighet och du vet om att den är förorenad är du oftast skyldig att anmäla detta till tillsynsmyndigheten enligt 28 § förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.
  • Du är skyldig att ha tillräcklig kunskap om åtgärden och åtgärdens påverkan på hälsa och miljö samt vilka skyddsåtgärder som kan vara nödvändiga. Detta ska framgå av anmälan. Om du tar kontakt med tillsynsmyndigheten inför anmälan kan du få generella råd och anvisningar om anmälan.
  • Om du genomför grävarbeten eller liknande på din förorenade fastighet som leder till att föroreningar sprids, kan du själv betraktas som förorenare och därmed bli ansvarig för att undersöka eller sanera fastigheten.
  • Om du upptäcker en förorening på din fastighet, exempelvis vid grävarbeten, så måste du genast informera tillsynsmyndigheten om detta. Därför bör du alltid vara uppmärksam på konstig lukt och avvikande färgskiftningar i marken.
  • Du kan också bli skyldig att betala för värdeökning av din fastighet om någon annan sanerar den samt i vissa fall bli skyldig att betala för utredningar som någon annan utför på din fastighet.

Mer information hittar du i denna broschyr om fastighetsägarens ansvar:

Att äga, köpa eller sälja en förorenad fastighet – ditt ansvarlänk till annan webbplats

Förorenade områden i Kronoberg

I Kronobergs län har ca 2000 potentiellt förorenade områden lokaliserats. 165 av dessa har tilldelats riskklass 1 (mycket stor risk) eller 2 (stor risk). På dessa platser har det funnits t.ex. glasbruk, sågverk eller verkstadsindustri.

Varje år tar Länsstyrelsen fram en prioriteringslista över de mest förorenade områdena. Just nu finns det 39 områden på listan och de flesta områdena har riskklass 1. Listan förändras efterhand som Länsstyrelsen får mer information om områdena i länet.

En stor del av arbetet med förorenad mark utgår från prioriteringslistan, men Länsstyrelsen arbetar också med områden som har andra riskklasser.

Kronobergs läns prioriteringslista förorenade områdenPDF

Läs mer om Länsstyrelsens arbete med förorenad mark i rapporten Regionala programmetPDF.


Arbetsgång för förorenade områden

Arbetet med förorenade områden sker stegvis och omfattar vanligtvis fyra steg:

Arbetsgång i fyra steg

Inventering och översiktliga undersökningar sker enligt MIFO-metodikenlänk till annan webbplats (Metodik för Inventering av Förorenade Områden). Det förorenade området tilldelas en av fyra riskklasser.

Huvudstudie och sanering utförs i enligt Naturvårdsverkets Kvalitetsmanuallänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster för efterbehandling av förorenade områden.

Efter varje steg görs en bedömning om arbetet ska gå vidare eller inte. Läs mer i Länsstyrelsens broschyr Kartläggning av förorenade områdenPDF.

Arbetet med förorenade områden drivs antingen via tillsyn enligt miljöbalken (om det finns en ansvarig) eller med statsbidrag (om ansvarig saknas). Arbetets upplägg är dock i stort sett detsamma oavsett om det finns en ansvarig eller inte.

Bor du nära ett gammalt glasbruk?

Det pågår forskning och studier kring förekomsten av metaller runt glasbruk och vilka risker det kan föra med sig för boende i närheten.

Här har vi samlat tips och enkla råd för dig som bor nära ett gammalt glasbruk.

 

De resultat som hittills kommit fram genom det arbete som Linnéuniversitetet och Arbets- och Miljömedicin i Linköping och Lund gjort, pekar på vissa förhöjda cancerrisker för glasbruksarbetare och boende kring glasbruk. Informationen motiverar ett behov av att vidta försiktighetsåtgärder i väntan på forskningsresultat.

Det som lett till dagens förhöjda cancerrisker behöver inte göra det i framtiden. Detta och risken med att utveckla andra folkhälsosjukdomar ska forskningen försöka ge svar på. Men eftersom det rör sig om metaller som är skadliga för hälsan finns det anledning att redan nu göra vad man kan för att minska sin exponering.

  • Föroreningarna och deras effekter beror på gamla synder och inte på dagens industri.
  • Långsiktigt arbete pågår för att åtgärda gamla miljöföroreningar.
  • Det är inte farligt att gå på förorenad mark.
  • Turister och tillfälliga besökare påverkas generellt inte av metallföroreningarna, eftersom de inte har exponerats under lång tid.
  • För att man ska påverkas negativt av metallföroreningar måste man ha fått i sig metallerna på något sätt under lång tid, exempelvis genom förorenat brunnsvatten, förhöjda metallhalter i grönsaker, bär och svamp, arbete med metaller, inandning och så vidare. Forskning pågår för att närmare studera vilka exponeringsvägar som har störst betydelse och vilka effekter som kan kopplas till exponeringen.
  • Grönsaker, frukt och bär som har odlats i befintlig trädgårdsjord kan innehålla förhöjda metallhalter.
  • Även om metallhalterna i grönsaker, frukt och bär skulle ha varit förhöjda så måste man ha ätit av dem kontinuerligt under lång tid för att eventuella negativa effekter ska uppstå. Det är inte farligt att äta dem någon gång ibland.

Enkla råd

Om man redan har fått i sig förhöjda metallhalter går det inte att göra något åt idag, men vill man fortsätta att odla och även minska risken att få i sig ännu mer metaller finns här några enkla rådPDF.

Kontakt