Basutbildning Jämställdhetsintegrering
Jämställdhetsintegrering är en strategi som är beslutad av Sveriges riksdag. Strategin har tagits fram för att påskynda jämställdhetsutvecklingen. Den här basutbildning ger dig grundläggande kunskap om vad, hur och varför när det gäller jämställdhetsintegrering. Utbildningen är ett verktyg för att nå ett jämställt samhälle. Ett samhälle där kvinnor och män har lika rättigheter och möjligheter.
Se filmerna om jämställdhetsintegrering
Klicka på plussen nedan för att se filmerna. Klicka på filmens titel i filmfönstret för att gå till youtube och se filmen i ett större format. Läs texterna under filmerna för förklaringar och fördjupningar. Läs även handledningen.
Handledning - Basutbildning i Jämställdhetsintegrering Pdf, 708.8 kB.
Vi börjar med en introduktion till utbildningen Jämställdhetsintegrering. Du får information om utbildningens innehåll och upplägg.
Kapitel 1: Välkommen till basutbildning Jämställdhetsintegrering, YouTube Länk till annan webbplats.
Definition av begrepp, vad jämställdhet innebär och att jämställdhet berör oss alla.
Kapitel 2: Vad är jämställdhet, YouTube Länk till annan webbplats.
Några exempel på ojämställdhetens konsekvenser för kvinnor och män.
Kapitel 3: Den ojämställda världen - nutid, YouTube Länk till annan webbplats.
Några nedslag i jämställdhetsutvecklingen i Sverige.
Kapitel 4: Hur har det sett ut, YouTube Länk till annan webbplats.
1884 blev en ogift kvinna myndig vid 21 års ålder, men det dröjde nästan 40 år, fram till 1921, innan samma sak gällde för en gift kvinna. Fram till 1920-talet hade alltså gifta kvinnor sina makar som förmyndare. Och först 1925 blev gifta kvinnor myndiga och kunde, formellt sett, välja sina makar och vara sin egen röst.
1884 kom den första propositionen om allmän och lika rösträtt, som innebar rösträtt för kvinnor, men den röstades ned. Efter mycket debatt och kamp fick kvinnor rösträtt 1919 och blev valbara till riksdag. Två år senare hölls det första valet där kvinnor fick rösta och den första kvinnan, Kerstin Hesselgren, valdes in i riksdagen. Först 1947 kom första kvinnan in regeringen, Karin Kock.
Det dröjde dock ett bra tag innan kvinnor fick plats i riksdagen på allvar. 1971 var andelen kvinnor i riksdagen fortfarande bara 14 procent.
1845 infördes lika arvsrätt för både söner och döttrar. Först 1874 kom lagen om gift kvinnas äganderätt, som gav gifta kvinnor rätt att själv förvalta sin egendom och pengar som hon tjänade. Tidigare hade endast en ogift kvinna haft rätt att enskilt förvalta sin egendom. Lagen fick dock i praktiken begränsad effekt för kvinnors självständighet eftersom det krävdes ett äktenskapsförord. Att en kvinna på den tiden ville ha äktenskapsförord kunde tolkas som om hon inte litade på sin man och därför var äktenskapsförord inte så vanligt.
1935 infördes folkpensionslagen som innebar att pensionen skulle beräknas på samma sätt oavsett kön. Men det betyder inte att pensionen varit jämställd sedan 1935. Skilda arbets- och lönevillkor för kvinnor och män har även sedan dess skapat olika förutsättningar för vad män och kvinnor fått ut i pension.
År 1960 infördes lagen om lika lön för lika arbete för kvinnor och män, men lagen fick begränsad effekt eftersom många kvinnor ändå inte var representerade i den officiella lönestatistiken. De fanns inte på arbetsmarknaden. De fanns i det obetalda hem- och omsorgsarbetet.
Före 1971 tillämpades sambeskattning, som innebar att makarna i ett äktenskap beskattades för hälften av den sammanlagda inkomsten, oavsett om de tjänade mer eller mindre än sin partner. Det innebar att den som tjänade mindre i äktenskapet skulle betala lika mycket skatt som den i äktenskapet som tjänade mest. Och den som tjänade minst var ju oftast kvinna. 1971 infördes särbeskattning, det vill säga att var och en beskattas för vad den själv fått i lön.
1991 kom jämställdhetslagen som syftade till att främja kvinnor och mäns lika rätt i fråga om arbete, anställning och arbetsvillkor. 1995 kom ett lagstadgat krav på att kartlägga löneskillnaderna mellan kvinnor och män på alla arbetsplatser och att arbeta med aktiva åtgärder för en jämställd löneutveckling.
Obligatorisk folkskola infördes för pojkar och flickor 1842 men högre studier var länge stängt för kvinnor. 1870 var det möjligt för kvinnor att ta studentexamen men då endast som privatister för att på egen hand studera för att sedan avlägga examen. 1873 fick kvinnor tillträde till universiteten för att inom vissa områden få akademisk examen. 1888 blev till exempel Karolina Widerström Sveriges första kvinna som tog läkarexamen.
1927 kom en ny skolreform som gjorde att statliga läroverk öppnades för flickor på samma villkor som för pojkar. Först 1992 fick Sveriges första universitetsrektor som var kvinna, Boel Flodgren.
1923 antogs en behörighetslag som jämställde man och kvinna när det gäller rätt att inneha statliga tjänster, förutom inom militär och polis som öppnades för kvinnor först under 1970 och 1980-talet. Även prästämbetet var stängt för kvinnor fram till 1958. Först 2013 fick Sverige sin första kvinnliga ärkebiskop, Antje Jackelén.
På 1980-talet infördes en lag mot könsdiskriminering i arbetslivet, och samtidigt infördes också jämställd tronföljd, alltså att det äldsta barnet oavsett könstillhörighet ärver tronen.
1901 fick kvinnor rätt till ledighet när hon fött barn, dock utan lön. 1931 infördes en typ av föräldraförsäkring för mödrar som gav viss ersättning i samband med förlossning, och 1955 fick kvinnor rätt till 90 dagars mammaledighet. Fram till 1939 kunde förlovning, giftermål, graviditet och förlossning användas som skäl för att avskeda kvinnor i statlig tjänst.
1974 fick föräldrar rätt att dela på ledigheten och 1995 infördes den så kallade "pappamånaden" i föräldraförsäkringen som gav pappor rätt till 30 dagars föräldrapenning.
1951 kom en lag som gav kvinnor rätt att bli förmyndare åt sina barn, men bara vid makens frånfälle. I huvudsak var det alltså mannen som var förmyndare åt barnen. Numera blir båda föräldrarna vårdnadshavare för barnet om de är gifta. Om de inte är gifta får mamman automatiskt vårdnaden.
1948 infördes allmänna barnbidrag och 1979 fick småbarnsföräldrar rätt att gå ner till 6 timmars arbetsdag.
Preventivmedel förbjöds enligt lag 1910, och fram till 1938 var det förbjudet att använda, upplysa om och sälja preventivmedel. Samma år kom den första abortlagen som tillät abort om kvinnan var sjuk, om barnet riskerade allvarlig ärftlig sjukdom eller om det skett våldtäkt eller incest. 1946 blev abort lagligt av socialmedicinska skäl för att 1975 bli fri fram till vecka 18, det vill säga, upp till kvinnan att bestämma.
1944 avkriminaliserades homosexualitet och 1979 ströks det ur Socialstyrelsens sjukdomsregister.
Fram till 1864 var det lagligt för män att slå sin fru i ”uppfostringssyfte”, och före 1872 fick kvinnor inte bestämma själv vem de skulle gifta sig med. Det dröjde ända fram till 1965 innan det blev olagligt med våldtäkt inom äktenskapet.
1982 föll kvinnomisshandel under allmänt åtal och förbud mot pornografi på offentlig plats infördes. 1998 kom kvinnofridslagen som slog fast att prostitution är en del av mäns våld mot kvinnor och ett uttryck för ojämställdhet. Lagen ledde till att köp av sexuell tjänst blev förbjudet. 2018 kom den så kallade samtyckeslagen i sexualbrottslagstiftningen.
Definition av begrepp och hur de hänger ihop med jämställdhetsarbete.
Kapitel 5: Kön, genus och normer, YouTube Länk till annan webbplats.
Lagstiftning och styrning kring jämställdhet samt verktyg för att arbeta jämställdhetsintegrerat.
Kapitel 6: Detta är jämställdhetsintegrering, YouTube Länk till annan webbplats.
En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattande.
Det innebär att alla människor, oavsett kön, ska kunna vara aktiva medborgare och ha möjlighet att utöva sina demokratiska rättigheter.
Kvinnor och män ska ha samma möjlighet att delta i demokratiska processer utan att känna otrygghet vare sig de deltar som väljare eller som den som kan bli vald.
Kvinnor och män ska ha samma möjlighet att påverka vad som tas upp i beslutande församlingar på alla nivåer, såväl i formella som i informella beslutsprocesser. Jämn fördelning av makt och inflytande gäller för såväl privata företag, medier, trossamfund och för föreningsliv.
Ekonomisk jämställdhet Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.
Det innebär att ekonomiska medel ska vara jämt fördelade mellan kvinnor och män, till exempel avkastning på kapital, effekter av skatter och avgifter. Delmålet innebär att kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor för att försörja sig själv och sin familj. Det handlar till exempel om att ha ett betalt arbete som bidrar till självständighet oavsett om du är kvinna eller man. Det gäller både tjänstgöringsgrad, arbetsvillkor, utvecklingsmöjligheter och lön för arbetet.
Delmålet innebär att föreningsbidrag, pensioner, och projektstöd ska fördelas jämställt och att det ska vara likvärdiga villkor för kvinnor och män att starta och driva företag.
Utgångspunkten är att kvinnor och män ses som individuellt ansvariga för sin och sina eventuella barns försörjning. Skatter och socialförsäkringar ska vara knutna till individen – och inte familjen.
Jämställd utbildning. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling.
Det innebär att kvinnor och män inte ska hindras av strukturer, förväntningar och fördomar när det gäller val av utbildning, yrke eller val som bidrar till personlig utveckling. Delmålet syftar till att synliggöra att kvinnor och män, flickor och pojkar, ska kunna utveckla intressen och bli vad de vill utan att styras av förväntan och tradition.
Flickor och pojkar ska även ha samma möjlighet till god måluppfyllelse genom hela sin skolutbildning.
Delmålet gäller även alla utbildningsområden; från förskola till universitet och högskolor. Även folkhögskola, vuxenutbildning och yrkesutbildning omfattas av målet.
Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor.
Det innebär att ansvar för oavlönat arbete ska fördelas jämnt oavsett om du är kvinna eller man. Delmålet syftar till att uppmärksamma och förändra den skillnad som finnas mellan kvinnor och män i hur mycket tid de lägger på obetalt arbete som är kopplat till hushållet och till föräldraskapet. Det kan till exempel handla om att städa, delta på föräldramöten, skjutsa barn till aktiviteter, läsa läxor, inhandla kläder, ta hand om tomten och eventuella bilar. Delmålet gäller även föreningsarbete och annat ideellt arbete.
Delmålet handlar också om att kvinnor och män ska ha samma möjligheter att ge och få omsorg. Det kan exempelvis gälla vem som tar största ansvaret för sjuka anhöriga, vem som är föräldraledig och vem som är hemma när eventuella barn är sjuka. Oavsett kön så ska vården ge bra vård och bemötande.
Jämställd hälsa. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma förutsättning för en god hälsa och erbjudas vård och omsorg på lika villkor.
Det innebär att oavsett kön så ska det finnas samma möjlighet till god fysisk, psykisk och sexuell hälsa. Vård ska erbjudas likvärdigt oavsett om du är kvinna eller man, flicka eller pojke. Det gäller både innehåll, tillgång och bemötande. Till exempel så ska ungdomsmottagningar motsvara både tjejers och killars behov.
Delmålet handlar både om förebyggande folkhälsoarbete och om speciella insatser till särskilda målgrupper. Det kan handla om flickor och pojkars lika rätt till idrotts-, och fritidsaktiviteter, och att inkludera pappor och deras föräldraroll i mödrahälsovård och barnhälsovård.
Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.
Det innebär att mäns psykiska, fysiska, materiella, ekonomiska och sexualiserade våld mot kvinnor och flickor ska upphöra. Latent våld, alltså hot om våld, räknas också dit. Delmålet handlar också om hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution och människohandel samt sexuella trakasserier. Delmålet syftar också till att motverka kommersialisering och exploatering av kvinnokroppen, i medier, i pornografi och i reklam.
Delmålet innebär rätten att bestämma över sin egen kropp, sin egen sexualitet och sin reproduktion, oavsett kön.
Både kvinnor och män har samma rätt att känna sig trygga i och utanför hemmet. Inga personer, oavsett kön ska bli trakasserade på sin skola eller arbetsplats. Trakasserier, hot och våld som sker på nätet hör också till målet.
I delmålet finns ett särskilt fokus på maskulinitet eftersom kopplingen mellan våld och maskulinitet är väldigt tydlig då det huvudsakligen är män som står för våldsutövande som riktar sig till män och kvinnor.
Diskrimineringslagen är den lag som ska motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett;
- kön
- könsöverskridande identitet eller uttryck
- etnisk tillhörighet
- religion eller annan trosuppfattning
- funktionsnedsättning
- sexuell läggning
- ålder
Ytterst är det arbetsgivarens ansvar att se till att det finns riktlinjer och rutiner för att förhindra trakasserier, sexuella trakasserier och andra repressalier på arbetsplatsen.
Diskrimineringslagen säger bland annat att arbetsgivare varje år måste göra en lönekartläggning för att ”upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga skillnader i lön mellan kvinnor och män”.
Diskrimineringslagen beskriver sexuella trakasserier som ett ”agerande av sexuell natur som kränker någons värdighet.” Förutom kommentarer och ord kan det vara att någon till exempel tafsar eller kastar närgångna blickar. Det kan också handla om ovälkomna komplimanger, anspelningar, sms och bilder av sexuell natur.
Trakasserier och sexuella trakasserier är ett beteende som är oönskat av den som blir utsatt. Det är därför den som blir utsatt för trakasserier som avgör vad som är oönskat eller kränkande.
Arbetsmiljölagen är den lag som ska se till att arbetsmiljö och arbetsförhållande är bra för både män och kvinnor så att de kan arbeta utan att drabbas av sjukdom eller riskera att skadas av sitt arbete. Arbetsmiljölagen reglerar arbetsgivarens skyldighet att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet och att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö för både kvinnor och män.
Arbetsmiljöverket är den myndighet som ser till att lagen efterlevs och i deras statistik kan vi se att män och kvinnor har skilda villkor när det gäller arbetsmiljö. Visste du till exempel att fler kvinnor än män blir sjuka av sina arbeten? Och fler män än kvinnor råkar ut för olyckor på sin arbetsplats? Och att det är betydligt fler män än kvinnor som dör i samband med arbetsplatsolyckor?
Är du kvinna eller man och chef har du olika förutsättningar. Kvinnor som är chefer inom kvinnodominerad kommunal verksamhet har oftare ansvar för betydligt fler medarbetare än motsvarande man inom mansdominerad kommunal verksamhet.
Mänskliga rättigheter artikel 2: ”oavsett kön har varje människa rätt till samma mänskliga rättigheter”.
Kvinnokonvention: Kvinnors rätt till utbildning, medborgarskap, sin egen kropp och hälsa. Konventionen kom till eftersom de generella skrivningarna som fanns inte lyckades skydda kvinnors rättigheter. De senaste åren har det kommit flera tillägg till kvinnokonventionen som har förstärkt viktiga områden för kvinnors livssituation.
Konvention om avskaffande av all diskriminering av kvinnor: All diskriminering av kvinnor ska avskaffas och att stereotypa beteendemönster ska motarbetas.
Mål 5 i Agenda 2030 handlar om att uppnå jämställdhet och att ge egenmakt till alla flickor och kvinnor. Världen ska ha en jämställd fördelning av makt, inflytande och resurser och politisk och social jämställdhet mellan flickor och pojkar, kvinnor och män ska finnas. Jämställdhet är relevant för att uppnå alla globala mål i Agenda 2030
- Artikel 21 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna förbjuder till exempel diskriminering på grund av kön.
- Artikel 23 skriver om att jämställdhet mellan män och kvinnor ska säkerställas på alla områden både när det gäller anställning, arbete och lön.
Europarådets konvention om förebyggande och bekämpande av våld mot kvinnor och våld i hemmet syftar till att skydda alla kvinnor från våld, förebygga, lagföra och avskaffa våld mot och diskriminering av kvinnor, samt främja faktisk jämställdhet mellan män och kvinnor.
Europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal nivå, (CEMR -Council of European Municipalities and regions) är ett verktyg för kommuner och regioner att integrera jämställdhetsperspektivet i både det politiska beslutsfattandet och i den praktiska verksamheten. Kommuner inbjuds att underteckna och ta ställning för att jämställdhet ska råda mellan män och kvinnor och att verksamheten genomför sina åtagande enligt deklarationen.
Om att synliggöra och hantera det motstånd som kan komma upp i arbetet med jämställdhet.
Kapitel 7: Jämställdhet som förändringsarbete, YouTube Länk till annan webbplats.
Osynliggörande innebär att tysta eller marginalisera någon genom att ignorera dem.
- Någon tar upp det som du just sagt som om det vore en egen idé eller tar ordet trots att du just börjat prata.
- På ett möte börjar de andra skrapa med stolarna, bläddra i sina papper, viska eller gäspa när du får ordet.
- Du kanske håller ett föredrag eller en redovisning som någon saboterar genom att hela tiden avbryta, eller inte visar någon som helst reaktion på det du sagt efteråt. Det kan också vara när någon bara byter samtalsämne utan att kommentera det du sa.
- Du blir utestängd, bortglömd eller överkörd vid upprepade tillfällen i ett visst sammanhang.
Motstrategi
Lyft fram den som blivit ignorerad eller avbruten.
Främjarteknik
Bekräfta och synliggör.
Förlöjligande innebär att genom ett manipulativt sätt framställa någon som löjlig och oviktig.
- En kollega skrattar åt ditt uttal och säger att du låter som en karaktär i en kul TV-serie (när du hade något viktigt att säga).
- När någon gör att du känner dig dum, förminskad, inkompetent eller bortglömd.
- När du blir bemött som ”lilla gumman” eller ”lilla vän”.
- När någon himlar med ögonen när du försöker föra fram en åsikt eller upplevelse.
- När någon ler och småskrattar, eller lägger huvudet på sned när du är frustrerad.
- Om du som kvinna får höra att du har pms då du visar frustration eller ilska över något.
Motstrategi
Ifrågasätt och ställ motfråga ”Hur tänker, hur menar du då?”
Främjarteknik
Respekterande
Undanhållande av information innebär att utestänga någon genom att undanhålla väsentlig information. Till exempel:
- Kollegor låter dig förstå att de haft ett möte där du borde ha varit med.
- När andra vet självklarheter som du borde ha fått information om.
- Beslut som skulle fattas vid ett möte har redan fattats tidigare i informella sammanhang, dit inte alla berörda haft tillträde.
Motstrategi
Lägg korten på bordet. Kräv transparens. Informera den som är ny eller har svårt att komma in i gänget om allt nytt du får reda på. Vägra delta i spelet.
Främjarteknik
Inkluderande information.
Dubbelbestraffning innebär att utsätta en person för nedvärdering och bestraffning, oavsett vilket val personen gör.
- Du är noggrann med dina arbetsuppgifter. Då ser chefen det som om inget blir gjort. Om du snabbar på, får du höra att du slarvar.
- Som man: att beskyllas för att inte ta ansvar för hem och barn, men kallas omanlig om man stannar hemma.
- Som kvinna: att välja att vara hemma med sina barn framför att gå på ett kvällsmöte och därmed betraktas som oseriös, men närvarande på mötet kallas för "dålig mamma" som valt bort att vara hemma med sina barn.
- Du kan få höra att du borde ta för dig mer, men om du gör det kan du få höra att du är bråkig, krävande, påflugen eller jobbig.
Motstrategi
Synliggör och bekräfta de som bryter begränsande normer och mönster.
Främjarteknik
Dubbelbelöning.
Påförande av skuld och skam innebär att få någon att skämmas och känna skuld.
- Trots att du inte informerats om det där mötet, får du höra att du själv borde tagit reda på när det var.
- Ingen lyssnar på vad du säger under mötet och du känner det som att man uttryckt sig på ett dumt eller otydligt sätt.
- Du blir avbruten gång efter annan mitt i en mening, och får därmed känslan av att det du säger saknar betydelse. Om du talar när någon annan gör en tankepaus blir du anklagad för att avbryta.
- Om du blir utsatt för en sexuell kränkning så får du höra att det var ditt ansvar för att du till exempel hade för kort kjol.
- Att bli kritiserad för att inte följt informella regler som inte var uttalade och kanske hittats på i samband med kritiken.
Motstrategi
Intellektualisera och realisera.
Främjarteknik
Bekräfta och synliggör rimliga normer.
Objektifiering innebär att kommentera eller diskutera personers utseende i irrelevanta sammanhang.
- Du kan, när du håller en föreläsning, få höra att du har en sexig klänning.
- Du kan bli en representant för ett kön och förväntas därmed veta allt om sådant som uppfattas som ”kvinnligt” eller ”manligt”.
- Ständiga kommentarer kring utseende, kläder och kropp.
- När du får uppgifter som handlar om att vara en ”prydnad”. Att stå för någon sorts av ”kvinnlig fägring”.
Motstrategi
Säg ifrån.
Främjarteknik
Bemöt alla som subjekt.
Våld eller hot om våld innebär att utnyttja sin makt och fysiska styrka mot någon för att få sin vilja igenom, eller att hota om att den möjligheten finns. Till exempel:
- Att hota om att våld kan användas.
- Att låta dig förstå att du är underlägsen i fysisk och mental styrka.
- Att skoja om utsatthet.
Motstrategi
Sätt ord på vad personen gör. Ta avstånd från alla uttryck för våld. Ta våld på allvar.
Främjarteknik
Respekt, utgå från samtycke.
Sammanfattning och goda exempel från verksamheters jämställdhetsarbete samt inspiration till ert fortsatta arbete.
Kapitel 8: Ert nästa steg, YouTube Länk till annan webbplats.
Varför?
Könsstereotypa yrkes- och studieval.
Vad?
Länsstyrelsen tillsammans med kommuner i Norrbotten har utifrån en analys av den könsuppdelade arbetsmarknaden utvecklat metoder och verktyg för bland annat studie- och yrkesvägledning. Satsningen "Gå din egen väg" innebär redskap för både personal och ungdomar att synliggöra och utmana normer och värderingar som ligger till grund för framtida studie- och yrkesval.
Sökord: Gå din egen väg, jämställda studieval.
Varför?
Alla barn och deras familjer ska känna sig välkomna och trygga när de besöker verksamheter som är till för dem, det vill säga familjecentraler, barnhälsovård och mödravård.
Vad?
Barnhälsovården i Västra Götaland har arbetat fram verktyg "En förälder blir till" som fokuserar på jämställt föräldraskap och därmed utmanar traditionella normer kring kön och föräldraskap. Syftet är att säkra både jämlikt och jämställt bemötande inom barnhälsovården. Verksamhetsutvecklingen innebar att personal fick läsa forskning, analysera sin egen verksamhet och arbeta fram handlingsplaner, rutiner och metoder för bemötande. Verktyget En förälder blir till har fyra teman; Jämställt föräldraskap, Stjärnfamiljen, Kulturell medvetenhet, Psykisk hälsa samt ett avsnitt om Ord och bild.
Sökord: En förälder blir till.
Varför?
Antipluggkultur och svag måluppfyllelse bland killar, dålig studiero på lektioner och stökig miljö i korridorer och på raster.
Vad?
Skolor i Gnesta och Katrineholm har satsat på utbildning för personal i syfte att öka normkritisk medvetenhet hos både personal och elever genom att införa normkritiska material såsom "Bryt!" och "Machofabriken".
Verksamhetsutvecklingen har också inneburit att integrera sex- och samlevnadsundervisning i alla ämnen, ett övergripande nätverk som syftar till stöd för personal, nolltolerans mot skojbråk samt insatser för att öka tryggheten på skolorna. Effekterna efter några års systematiskt arbete är bland annat; lugnare miljö i korridoren, färre kränkningar och högre måluppfyllelse, framförallt för killarna.
Sökord: normkritik i skola, Gnesta.
Varför?
Kvinnor och män med behov av hemtjänst får inte likvärdiga insatser.
Vad?
En granskning av bistånd i Stockholmsstadsdelen Södermalm och Botkyrkas kommun visade att biståndsbeställningar till män var både längre och mer omfattande där yrkesliv och sociala situation beskrevs mer utförligt än för motsvarande kvinnor. Männen beviljades fler promenader och mer inköp. Kvinnor däremot beviljades oftare dusch. Verksamhetsutvecklingen innebar att genomlysa biståndsbedömningar ur ett jämställdhetsperspektiv och utbildning till personal samt rutiner för att säkra en jämställd hemtjänst.
Sökord: jämställd biståndsbedömning.
Varför?
Ett fritidsområde på lika villkor för tjejer och killar.
Vad?
Efter en könskonsekvensanalys av en planerad skateramp bestämde sig Mönsterås kommun för en allaktivitetspark istället. Könskonsekvensanalysen visade bland annat att en skateramp antagligen skulle locka fler killar än tjejer men om området utvecklades med möjligheter för annan typ av aktivitet, exempelvis klättring, cykling, parcour så skulle det i högre grad även locka tjejer. För att tillgodogöra både killar och tjejers behov och önskemål beslutade fritidsnämnden att en allaktivitetspark skulle byggas. Verksamhetsutvecklingen innebar även insatser för att skapa trygghet och bra belysning.
Sökord: Allaktivitetspark Mönsterås.
Varför?
Fritidsgårdsverksamheten inte lika attraktiv för tjejer som för killar.
Vad?
Det finns en stark koppling mellan fysisk miljö och jämställdhet. Det visade en genomlysning av fritidsgårdsverksamheten i Kalmar. Den fysiska miljön upplevdes som otrygg och stökig, få tjejer använde verksamheten och aktiviteterna var könsuppdelade. Verksamhetsutvecklingen innebar analys av vad killar och tjejer önskar att göra på fritidsgården, personal fick utbildning och handledning. Den fysiska miljön byggdes om utifrån principer om jämställdhet, trygghet och flexibilitet.
I arbetet utmanades normer om könsbundna val, bemötande och aktiviteter. Effekter av förändringen blev bland annat en metodbok för fortsatt arbete, nya rutiner för personal, ökat antal besökare (framförallt tjejer) och tryggare miljö – både för personal och ungdomar.
Sökord: Genussmart fritidsgård
Varför?
Miljö- och klimatsmart samt kostnadseffektiv kollektivtrafik.
Vad?
En undersökning om kvinnor och mäns resvanor visade att mäns sätt att resa tär både på miljö och ekonomi. Kvinnor väljer i högre grad än män miljövänliga sätt att resa, de använder i högre grad kollektivtrafik. Malmö stad har utvecklat kollektivtrafiken i syfte att göra den mer framkomlig, tillgänglig, trygg, bekväm och jämställd med förhoppning om att män i högre grad ska använda kollektivtrafiken. Verksamhetsutvecklingen innebar även en kartläggning av beslut och planering av kollektivtrafik som ledde till nya former för medborgardialog där kvinnor i högre grad kommer till tals.
Varför?
Jämställdhet som kvalitetssäkring.
Vad?
Eskilstuna kommun har integrerat jämställdhet i kommunens verksamheter genom att utbilda personal, skapa tydliga mål för verksamheterna i kommunen, skapat jämställdhetsutskott, och utbildat processledare på strategisk nivå med mandat och kompetens. Målet är att jämställdhet ska genomsyra allt. Verksamhetsutvecklingen, som bedrivits i hela kommunen, har lett till att kvinnor i högre grad synliggörs i stadens historia och offentlig konst, bättre belysning som ger ökad upplevelse av trygghet, en jämställd trafikplan, och rutiner för att använda könsuppdelad statistik.
Sökord: En jämställd stad Eskilstuna.
Varför?
Lika hög kvalitet på kundservice oavsett om kunden är kvinna eller man.
Vad?
Centrala studiestödsnämnden (CSN) analyserade tjänstepersoners bemötande till kunder och konstaterade att man inte kan ta för givet att man behandlar alla lika, män har till exempel i genomsnitt längre samtalstid. Verksamhetsutvecklingen innebar kompetensutveckling, nya rutiner för att säkra jämställt bemötande och insikt om att fördjupade analyser måste göras fortsättningsvis.
Sökord: Jämställt kundbemötande.
Varför?
Bilder i utbildningsmaterial förstärkte traditionella könsnormer kopplat till utbildningar.
Vad?
En genomlysning av utbildningsmaterial i Kalmarsunds Gymnasieförbund i Kalmar län visade att utbildningarna bekräftar traditionella könsnormer kopplat till gymnasieutbildningarna. Det var få tjejer på bilder på mansdominerade utbildningar och tvärtom, få normbrytare, fokus på bilderna låg på personer istället för på vad utbildningen erbjöd och tjejer och killar visades upp stereotypt. Verksamhetsutvecklingen innebar kompetensutveckling för personal, rutiner för att kvalitetssäkra processen med utbildningskatalogen och checklista för fortsatt arbete. Effekten blev utbildningskatalog som integrerade både jämställdhet och jämlikhetsperspektiv.
Sökord: Together, Kalmarsunds Gymnasieförbund.
Varför?
Tydliga kopplingar mellan attityder om maskulinitet och våld
Vad?
Det finns tydliga kopplingar mellan stereotypa uppfattningar om vad som är manligt och kvinnligt. Särskilt när det gäller förväntningar om maskulinitet och våld. Länsstyrelsen i Dalarna har arbetat fram ett metodmaterial för att utmana normer hos både personal och ungdomar på HVB-hem. Verksamhetsutvecklingen innebar både kompetensutveckling och nya arbetssätt för att integrera övningar och diskussioner om jämställdhet i vardagen.
Sökord: HBV-hem Dalarna, jämställdhet.
Efter att du genomfört basutbildningen
- Fyll i dina uppgifter i formuläret.
- Skriv ut intyget på att du deltagit:
Intyget blir ett kvitto på din kunskap och kan vara bra att ha i ditt CV Pdf, 67.4 kB, öppnas i nytt fönster.