Barn och ungas uppväxtvillkor

Länsstyrelsen har tagit fram kommunblad – samlade lägesbilder över barns och ungas uppväxtvillkor i varje kommun i länet. Det ger dig som jobbar i kommunen ett konkret underlag för att stärka det förebyggande och främjande arbetet för barn och unga. Här kan du läsa mer om kommunbladet och hur du kan använda det.

Länsstyrelsen har flera uppdrag som rör social hållbarhet och barns och ungas livsvillkor. För att göra det enklare för kommunerna att arbeta med dessa frågor har vi samlat flera av våra uppdrag i ett gemensamt arbete. Resultatet är kommunblad – en regional lägesbild för varje kommun i länet.

Ryggar på fyra ungdomar med skolväskor som går tillsammans.

Vad är ett kommunblad?

Kommunbladet bygger på offentlig statistik och är en kartläggning av barns och ungas uppväxtvillkor i Kalmar län. Kartläggningen har sammanställts i ett blad för varje kommun – samt ett länsblad som visar helheten för Kalmar län.

Uppväxtvillkoren beskrivs utifrån fyra perspektiv:

familj
skola
individ/kamrater
närområde.

Totalt bygger kommunbladet på 14 uppväxtvillkor som har visat sig påverka barns och ungas hälsa och utveckling. Varje uppväxtvillkor baseras på ett antal statistiska mått och har sammanställts till ett index.

Ta del av vår informationsfilm för att få veta mer:

Varför är det viktigt?

Barns uppväxtvillkor påverkar hur de mår som vuxna. Forskning visar att vissa faktorer – så kallade risk- och skyddsfaktorer – har stor betydelse för deras hälsa och framtid. Till exempel påverkar uppväxtvillkoren risken för:

bruk av alkohol, narkotika och tobak
att hamna i kriminalitet
våld i hemmet eller samhället
psykisk och fysisk ohälsa
sämre skolresultat.

Genom att identifiera och förstå dessa faktorer kan kommunen prioritera rätt insatser – både förebyggande och främjande.

Hur kan kommunbladet användas?

Kommunbladet ger en aktuell bild av hur barn och unga har det i din kommun. Det kan användas som underlag i planering, beslutsfattande och samverkan mellan olika verksamheter.

Tänk på att statistiken behöver tolkas utifrån lokalkännedom. Kommunen känner bäst till vilka lokala faktorer som påverkar resultaten – och behöver därför analysera materialet utifrån sin egen kontext.