Hygien, smittskydd och läkemedel för djur
Som djurhållare har du ansvar för att dina djur mår bra och att minimera risken för smittspridning. Här kan du läsa om vilka hygienregler som gäller för din verksamhet och vad som krävs vid läkemedelshantering.
Hygienregler för anläggningar med djur
För att förhindra att smitta sprids mellan djur och människor finns hygienregler.
De allmänna hygienreglerna gäller på alla anläggningar med djur, men inte för djur som enbart hålls i privat bostad. Reglerna innebär bland annat krav på att det finns möjlighet att kunna tvätta och desinficera händerna.
Hygienregler, sjukdomar och antibiotikaresistens, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
Lantbruksdjur och hästar, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
För verksamheter som producerar primärprodukter gäller fler hygienregler.
Besöksverksamhet med djur
Om du har en besöksverksamhet där människor har möjlighet till direktkontakt med djur gäller särskilda hygienregler. Bland annat ska besökarna kunna tvätta och desinficera sina händer i nära anslutning till djuren. Det ska också finnas information till besökare om hur de kan minska risken att sprida smitta mellan djur och människor.
Reglerna för besöksverksamheter gäller om du har en anläggning med livsmedelsproducerande djur, hästar eller annan typ av djurhållning. Det gäller även dig som har vård- eller terapihundar.
Djur i privat bostad
Djur i privata bostäder omfattas oftast inte av hygienreglerna. Däremot kontrollerar Länsstyrelsen djurens miljö när vi gör djurskyddskontroller.
Skyldighet att anmäla misstanke om smitta
Om du misstänker att något av dina djur smittats av en allvarlig smittsam djursjukdom är du skyldig att direkt anmäla det till veterinär.
Exempel på allvarliga smittsamma djursjukdomar är fågelinfluensa, mul- och klövsjuka, mjältbrand, svinpest, blåtunga, rabies och newcastlesjuka.
Veterinärer är i sin tur skyldiga att anmäla vissa smittor till Länsstyrelsen.
Smittskydd och djurhälsa i Sverige, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
Årligen drabbas den svenska fågelpopulationen av utbrott av fågelinfluensa. För att minska risken för smittspridning är det viktigt att ha kunskap om viruset och vad du ska göra om du stöter på en död eller sjuk fågel.
Fågelinfluensa, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
Afrikansk svinpest
Den mycket smittsamma och dödliga grissjukdomen afrikansk svinpest konstaterades i Sverige för första gången i september 2023 i Fagersta kommun, i Västmanlands län. Efter ett gediget bekämpningsarbete blev Sverige friförklarat inom EU den 25 september 2024.
Faran för nyintroduktion kvarstår dock och sjukdomen är fortsatt ett mycket stort hot mot svenska grisar och vildsvin.
Afrikansk svinpest är inte farlig för människor. Däremot överförs ofta smittan till vildsvin av människor som reser över landsgränser och lämnar matrester efter sig. Därför finns det några viktiga punkter att tänka på för att förhindra spridning.
- Var extra uppmärksam på sjuka och självdöda vildsvin när du rör dig i naturen. Rapportera fynd till Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, telefonnummer dagtid 018-67 40 00 eller jourtid 018- 67 40 01. Det går även bra att rapportera genom formuläret på: rapporteravilt.sva.se Länk till annan webbplats.
- Släng eller lämna aldrig matavfall så att vilda djur eller tamgrisar kommer åt det.
- Mata inte vilda djur eller tamgrisar med matavfall.
- Ta inte med fläsk- eller charkprodukter från smittade länder. De kan innehålla virus!
- Tänk på att rengöra kläder och utrustning om du besökt smittade länder och du varit i kontakt med vilda djur eller grisar.
Om afrikansk svinpest, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
Om afrikansk svinpest, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) Länk till annan webbplats.
Blåtunga i Hallands län
I september 2024 introducerades blåtungevirus serotyp tre i Sverige och de områden som drabbades hårdast var nordvästra Skåne, Halland och Västra Götalands kustområde.
Sjukdomen räknas inte längre som en epizooti, men blåtunga är fortfarande anmälningspliktig vid misstanke. Det är numera frivilligt att provta misstänkta fall och Jordbruksverket betalar inte längre för provtagning. Däremot betalar Jordbruksverket fortfarande för analyser av misstänkta indexfall.
Aktuellt smittläge för blåtunga, SVA Länk till annan webbplats.
Symtom på blåtunga
Virus orsakar skador på djurens blodkärl.
Hos får: Feber, sår på nos och slemhinnor och klövrand, svullnad på huvudet och hälta. Klövkapselavlossning kan förekomma. Får utvecklar ofta mer allvarlig sjukdom och har högst andel dödsfall.
Hos nötkreatur: Feber, nedsatt mjölkproduktion, såriga slemhinnor, ökad salivering, röda ögon, svullnad/sår i klövrand och hälta.
Observera att en del smittade djur inte har några symtom. Blåtunga har fått sitt namn av att det händer att djur får en blå tunga till följd av cirkulationsrubbningar, men det är ganska ovanligt.
Eftersom sjukdomen inte smittar direkt mellan djur utan genom svidknott, kan man förvänta sig att ett endast enstaka eller ett fåtal djur i en besättning uppvisar symtom. Dräktiga djur som smittas kan sprida smittan till sina kalvar eller lamm via moderkakan. Kalvarna och lammen kan då födas med olika missbildningar.
Hur kan du som djurägare skydda dina djur?
- Undvik knottrika beten.
- Stalla in dina idisslare när svidknotten är som mest aktiva (skymning, natt och gryning).
- Avvakta med att klippa fåren.
- Kontakta genast veterinär om dina djur visar symtom som kan vara blåtunga eller annan allvarlig sjukdom.
- Vaccinera dina djur.
Vaccination är frivillig och bekostas inte av staten. Om du vill vaccinera dina djur kontaktar du din veterinär. Vaccinen som finns idag skyddar inte mot infektion, men minskar risken för allvarlig sjukdom och död.
Spridning
Blåtunga sprids via svidknott och inte direkt mellan djur. Svidknott kan inte flyga några längre sträckor, utan förflyttar sig högst några enstaka kilometer för egen maskin. Med vindens hjälp kan knotten förflytta sig långa sträckor, som till exempel från Danmark över Nordsjön till Norge och Sverige.
Svidknott är inte aktiva under det kalla vinterhalvåret. När det blir kallare ute minskar risken för spridning eftersom virus inte kan förökas i knott där dygnsmedeltemperaturen sjunker och att knotten själva blir inaktiva av kyla.
Mer information om blåtunga
På Jordbruksverkets webbplats finns mer information om vad du kan göra som djurägare. Informationen uppdateras löpande med bland annat frågor och svar.
Blåtunga, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
Mer information finns även hos Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA)
Rävens dvärgbandmask är en parasit som kan smitta hund och katt. Den upptäcktes i Sverige 2011 och har i dag etablerats på ett fåtal begränsade platser i Sverige; norr om Uppsala, söder om Gnesta och nordost om Uddevalla.
Några fynd av parasiten har inte hittats i Halland på flera år. Det enda fyndet i Halland hittades i Kungsbacka kommun 2021, men samtliga prover som tagits i området sedan dess har inte visat på någon förekomst av rävens dvärgbandmask.
Risken att smittas med rävens dvärgbandmask är mycket låg, både i Sverige och i länder där parasiten är betydligt vanligare än här. Det är alltså låg risk att bli smittad med dvärgbandmask genom att till exempel äta bär från skogen.
För de fåtal människor som smittas kan dvärgbandmask ge allvarlig sjukdom. Eftersom det kan gå uppemot femton år från det att man smittas av parasiten till symtom uppträder, är det ofta väldigt svårt att fastställa var och när smittan skett.
Smitta kan överföras till människa om man får i sig dvärgbandmaskens ägg som sprids via rävspillning. En hund som ätit en smittad gnagare kan också utsöndra ägg med avföringen och föra smittan vidare till människa. Katter är inte lika mottagliga för parasiten.
Varken hundar eller rävar som smittats av masken blir sjuka.
Tvätta alltid händerna
Genom följande åtgärder minskar du risken för rävens dvärgbandmask och andra smittor i närmiljön:
- Tvätta händerna, glöm inte att rengöra under naglarna, innan matlagning och innan måltider.
Skölj grönsaker, bär och frukt som ska ätas. - Tvätta händerna efter arbete med jord. Glöm inte naglarna.
- Försvåra för rävar att ta sig in i trädgårdsodlingar genom att till exempel sätta upp stängsel, odla under fiberduk eller odla i växthus.
- Om dvärgbandmask finns i området: avmaska hundar som kan ha ätit gnagare, och schamponera om hunden rullat sig i rävspillning. Använd munskydd när hunden tvättas.
- Undvik att röra vid rävspillning, använd handskar om du behöver hantera rävar eller deras spillning och tvätta händerna efteråt.
Om du vill läsa mer om rävens dvärgbandmask
Frågor och svar om rävens dvärgbandmask, människa, Folkhälsomyndigheten Länk till annan webbplats.
Rävens dvärgbandmask, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
Hygien när du lagar mat, Livsmedelsverket Länk till annan webbplats.
Förhindra smitta från animaliska biprodukter
För att förhindra att smitta sprids från animaliska biprodukter (exempelvis döda djur och slaktrester), finns regler om hur det får användas och hanteras. Livsmedelsproducerande djur får i regel inte utfodras med matavfall eller andra livsmedelsrester som kan innehålla eller ha kommit i kontakt med obearbetade produkter från djur.
Läkemedel till djur
Som djurhållare är det ditt ansvar att dina sjuka eller skadade djur får rätt vård och vid behov bedöms av veterinär. Reglerna för läkemedel varierar beroende på om det gäller sällskapsdjur, tävlingsdjur eller djur som producerar livsmedel.
Läkemedel till djur, en myndighetsgemensam vägledning Länk till annan webbplats.
Läkemedel till livsmedelsproducerande djur
Du som har djur som producerar livsmedel (inklusive hästar som inte kryssats ur livsmedelskedjan) behöver säkerställa att läkemedelsrester inte hamnar i livsmedel och därför föra läkemedelsjournal. När du behandlar dina djur med läkemedel ska du dokumentera följande uppgifter:
- djurets identitet
- diagnos eller orsak till behandlingen
- läkemedlets namn, dosering, behandlingstidens längd och karenstid
- namn på förskrivande veterinär
- varifrån du har fått läkemedlet, det vill säga från vilket apotek eller vilken veterinär (om det gäller jourdos)
- datum för behandlingen, samt klockslag om karenstiden är kortare än 24 timmar. Du behöver inte ange klockslag om karenstiden är 0 timmar.
Om veterinärens besöksjournal innehåller alla dessa uppgifter kan du använda den som dokumentation. Du ska även kunna visa hur du har fått tag på läkemedlet. Du ska spara dokumentationen och bevisen för hur du har fått tag på läkemedlen i minst 5 år.
Länsstyrelsens kontrollerar att hygien- och läkemedelsreglerna följs
Länsstyrelsen kontrollerar att reglerna gällande hygien och läkemedelshantering följs genom fysiska och administrativa kontroller. Länsstyrelsen gör både regelbundna rutinkontroller och kontroller när vi får in ett klagomål.
Efter kontrollen summerar vi resultatet för djurhållaren på plats. Inom tre veckor får djurhållaren vanligtvis en skriftlig rapport med vad som framkom muntligt vid kontrollen och om det finns behov av åtgärder.
Avvikelser i hygien och läkemedelshantering
Om vi har uppmärksammat avvikelser vid en kontroll kan vi göra en uppföljande kontroll på plats. Vid mindre avvikelser kan det räcka med en administrativ uppföljning. Vid allvarliga eller återkommande avvikelser kan vi besluta att de måste rättas till. Ett sådant beslut, kallat föreläggande, kan kombineras med ett vite.
Är du lantbrukare och har sökt något jordbrukarstöd kan du också få mindre pengar i stöd om du inte följer bestämmelserna för livsmedelshygien och läkemedel eftersom det ingår i de så kallade grundvillkoren.
Vem gör vad inom djurhälsa och smittskydd för djur?
Länsstyrelsen kontrollerar att samhällets krav på djurs och människors hälsa, djurskydd, smittskydd och livsmedelssäkerhet tillgodoses. Vi har flera uppdrag kring lantbruk och livsmedelsproducerande djur, till exempel gör vi kontroller inom foder, märkning och transport av animaliska biprodukter. Vi försöker samordna våra kontroller på din gård.
Jordbruksverket har det övergripande nationella ansvaret för smittskyddsfrågor och för att bekämpa smittsamma sjukdomar. Länsstyrelsen har det regionala ansvaret. Länsveterinären samordnar information om länets aktuella sjukdomsstatus.
Nyhetsbrev för djurhälsopersonal
Nyhetsbrevet riktar sig till djurhälsopersonal i Hallands län. Här kan du läsa om nyheter och aktuella händelser som berör dig i ditt yrke när det gäller lagstiftningen, exempelvis läkemedelsanvändning, smittskydd och djurskydd.
Så här hanterar vi dina personuppgifter Länk till annan webbplats.