Fågelinfluensa

Fågelinfluensa är en av de allvarligaste sjukdomarna som finns hos fjäderfä. Den orsakas av fågelinfluensavirus. Fågelinfluensa delas in i högpatogen form och lågpatogen form beroende på deras sjukdomsframkallande förmåga på fjäderfä. I dessa frågor och svar avser benämningen fågelinfluensa högpatogen fågelinfluensa.

Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt

Virus utsöndras via avföringen. Det finns fåglar som bär på virus utan att själv bli särskilt sjuka. Fåglarna smittas genom att de äter eller dricker infekterad mat eller vatten. Virus kan överleva länge i miljön.

Smitta mellan vilda fåglar och tamfåglar kan ske vid utevistelse eller genom att vilda fåglar tar sig in till tamfåglarna. Mest troligt är att smittan kommer in till tamfåglarna indirekt, genom att vildfågelbajs kommer in via personal, besökare, skadedjur eller utrustning. Vilda fåglar kan också kontaminera grovfoder eller strö i samband med lagring eller intransport.

Smittspridning mellan fjäderfäbesättningar sker huvudsakligen via leverans av fåglar, transportfordon, redskap, kläder, foder, damm, fjädrar och personer som besökt smittade flockar. Smittspridning via luft kan ske, men då över korta avstånd.

Vilken symtom vilda fåglar visar beror dels på vilken virusvariant de är smittade av, dels av vilken fågelart det är. Vanligast är att de plötsligt dör, har nedsatt allmäntillstånd eller uppvisar neurologiska symtom, exempelvis att de går runt i cirklar, har kroppsryckningar och bakvänt huvud.

Vilda fåglar kan vara desorienterade, tappa flygförmågan eller vara nedsatta och hängiga och verkar orädda.

Om du får syn på en sjuk fågel ska du låta den vara. Det kan kännas sorgligt och svårt, men om fågeln är smittad av fågelinfluensa går sjukdomsförloppet snabbt och tyvärr går fågeln inte att rädda. Vilda fåglar med misstänkt fågelinfluensa ska inte tas till veterinär då det kan bidra till ökad smittspridning.

Om du hittar en sjuk eller död fågel kan du rapportera in fyndet till Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, via deras digitala formulär:

Rapportera vilt på sva.se Länk till annan webbplats.

Om du hittar en död fågel, låt den ligga kvar. Du kan rapportera in fyndet till Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, via ett digitat formulär:

Rapportera vilt på sva.se Länk till annan webbplats.

Du kan bli kontaktad med instruktioner om hur du ska skicka in döda vilda fåglar till SVA för undersökning.

Du ska inte röra några döda eller sjuka fåglar utan handskar. Du ska tvätta händerna efteråt även om du rört en sjuk fågel när du haft handskar på dig.

Kommunerna tar generellt sett inte hand om döda vilda djur om de inte utgör en betydande olägenhet för allmänhetens hälsa eller miljön.

Om du hittar en död fågel kan du rapportera in fyndet till Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, via deras digitala formulär:

Rapportera vilt på sva.se Länk till annan webbplats.

Du kan gräva ner fågeln på egen mark så att inga andra djur kommer åt den, minst 70 centimeter.

Vill du inte gräva ner fågeln kan du förpacka den i dubbla plastpåsar som är väl tillknutna och lägga den i vanliga soporna för brännbart avfall.

Du ska inte röra några döda eller sjuka fåglar utan handskar. Du ska också tvätta händerna efteråt.

Det är Jordbruksverket som ansvarar för att förebygga, hantera och motverka djursjukdomar i Sverige. Vid ett fågelinfluensautbrott på tamfågel är det Jordbruksverket som tar beslut om eventuella restriktioner och hur smittan ska hanteras.

Länsstyrelsen har ett regionalt ansvar för samverkan mellan länets olika aktörer och sprida information till djurägare och allmänheten.

På Statens veterinärmedicinska anstalts webbplats kan du hitta aktuella lägesbilder över fågelinfluensautbrott och annan viktig information.

Aktuell lägesbild över fågelinfluensautbrott i Sverige, sva.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

I regel ska man låta döda fåglar vara. Om det skulle uppstå större ansamlingar av döda fåglar på platser där många människor vistas, kan fåglarna behöva samlas in.

Om fåglarna ligger på kommunal mark gäller miljöbalken; att det är kommunens ansvar att samla in fåglarna om de blir en sanitär olägenhet.

Om det ligger döda fåglar på privat mark är de markägarens ansvar.

Om fåglarna ligger i ett naturreservat kan det bli aktuellt att länsstyrelsen medverkar i insamlingen beroende på om naturreservatet förvaltas av länsstyrelsen eller den aktuella kommunen.

Förutom att smittade fåglar drabbas av lidande kan ett utbrott av fågelinfluensa också påverka den biologiska mångfalden, eftersom många arter kan beröras.

Om smittan tar sig in bland tamfåglar eller kommersiella djurbesättningar så kan det få stora konsekvenser. Den drabbade anläggningen blir spärrad och inga djur, produkter eller gödsel får lämna anläggningen. Anläggningens fjäderfän måste avlivas och ägg förstöras, därefter ska anläggningen saneras. Runt den smittade anläggningen inrättas en skyddszon och en övervakningszon med särskilda restriktioner.

Länsstyrelsen har ett regionalt ansvar för samverkan mellan länets olika aktörer och att sprida information till kommuner, region, djurägare och allmänheten. Vi arbetar proaktivt för att minska smittspridningen.

Det är länsveterinärerna på Länsstyrelsen som får meddelande av Jordbruksverket vid misstänkt smitta av fågelinfluensa och om provtagning har utförts på fåglar i länet.

I högriskområdena gäller särskilda regler för alla som håller höns och andra fjäderfä och tamfåglar i fångenskap. På Jordbruksverkets webbplats finns information för vad som gäller i högriskområde beroende på om du:

• säljer ägg, kött, kycklingar eller andra produkter från fjäderfän,
• inte säljer ägg, kött eller andra produkter,
• har fåglar i fångenskap för till exempel uppvisning och utställning,
• har hägnat fjäderfävilt.

Aktuellt läge för fågelinfluensa, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.

Vad som gäller i ett högriskområde för fågelinfluensa, Jordbruksverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Lägesbilder kopplat till smittläget, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) Länk till annan webbplats.

Tamfåglar kan smittas av vilda fåglar genom både direkt och indirekt kontakt. Du som är ägare av fjäderfän och hobbyfåglar bör vidta extra försiktighet eftersom viruset sprids via luftvägar och avföring. Bland annat rekommenderas att:

• undvika att smitta sprids via skor, redskap, foder och strö
• skydda djuren från kontakt med vilda fåglar
• vara uppmärksam på symtom som ökad dödlighet, minskad aptit eller blåaktiga missfärgningar
• kontakta veterinär via telefon eller digitalt direkt vid misstanke om sjukdom. Ta inte fågeln till veterinären.

Om du har andfåglar som till exempel ankor och gäss på samma anläggning som du har dina fjäderfän, ska du förhindra att de har direkt eller indirekt kontakt med varandra. Håll dem i olika byggnader eller på olika delar av anläggningen. Andfåglar kan sprida fågelinfluensa utan att de har symptom eller är sjuka.

Fler smittskyddsåtgärder, Jordbruksverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Symptomen kan variera beroende på vilken typ av fågelinfluensa det är. Det är därför viktigt att du är uppmärksam på både små och stora tecken på sjukdom. Vanliga symptom är diarré, försämrat allmäntillstånd och plötslig död. Man kan se att huvudet eller kammen blir svullen och blödningar på benen.

Värphöns kan till en början lägga ägg med mjuka skal, men slutar snart att producera ägg. Dödligheten är hög; 50-100 procent.

Mer information om fågelinfluensa bland tamfjäderfän, Jordbruksverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Om du misstänker att dina fåglar är sjuka ska du genast kontakta din veterinär. Eftersom sjukdomen är oerhört smittsam bör du även försöka begränsa smittan genom att stänga in det sjuka djuret och övriga djur som ingår i flocken. Inga personer, ägg eller djur som haft kontakt med misstänkt smitta får lämna anläggningen förrän en veterinär har bedömt situationen och meddelat vad som gäller.

Mer information om fågelinfluensa bland tamfjäderfän, Jordbruksverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Du kan smittas av fågelinfluensa, men det är mycket ovanligt. Som regel krävs långvarig och nära kontakt med sjuka fåglar eller deras avföring. Enligt 1177.se har ingen människa hittills blivit smittad i Sverige.

Det är därför viktigt att vara försiktig vid kontakt med fåglar som misstänks vara sjuka i fågelinfluensa. Folkhälsomyndigheten rekommenderar att man i områden med pågående utbrott av fågelinfluensa undviker direktkontakt med fåglar och fågelspillning. Det är även viktigt med god handhygien, speciellt efter djurkontakt.

Sjukdomsinformation om fågelinfluensa, Folkhälsomyndighetens webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Fågelinfluensa, 1177.se Länk till annan webbplats.

Det finns inga rapporter som tyder på att fågelinfluensa smittar via badvatten, men om du befinner dig i ett område där det finns döda fåglar ska du undvika kontakt med de döda fåglarna.

Det finns rapporter om smitta till däggdjur både i Europa och runt om i världen. För att förhindra att andra djur såväl som människor blir smittade av fågelinfluensa är det viktigt att undvika direktkontakt med sjuka och döda fåglar.

Hundar och katter kan smittas av fågelinfluensa, men det är mycket ovanligt.

I områden där fågelinfluensa sprids och orsakar omfattande sjuklighet och dödlighet bland vilda fåglar rekommenderas att hundar hålls kopplade.

Om din hund skulle bli sjuk och har varit i kontakt med fåglar i ett område där fågelinfluensa har konstaterats, är det viktigt att du meddelar veterinären detta.

Det rekommenderas att försöka hålla katter borta från döda fåglar, och att inte utfodra katter med rått fjäderfäkött.

I områden där det är pågående sjuklighet och dödlighet bland vilda fåglar avråder SVA från fågeljakt,eftersom det kan bidra till ökad smittspridning till vilda och tama fåglar.

Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt

Du kan söka mer information på ditt jaktförbunds webbplats.

Kontakta smittskyddsläkare för rådgivning. Om du insjuknar med influensaliknande symptom eller ögoninflammation inom 10 dagar efter det att du hanterat ett djur med konstaterad fågelinfluensa ska du skyndsamt kontakta sjukvården via telefon och uppge att du har utsatts för smittrisk. Du kommer då att få instruktioner om hur du ska bete dig.  

De fåglar som framför allt sprider eller blir sjuka av fågelinfluensa är sjöfågel eller rovfågel. Även tranor och gäss kan bli sjuka. Det är normalt sett inte fåglar som privatpersoner utfodrar. Det är dock viktigt med god hygien kring fågelbordet, eftersom andra sjukdomar, som papegojsjuka eller salmonella kan spridas via fågelbord.

Fågelmatning och fågelsjukdomar - SVA Länk till annan webbplats.

Nej, fågelinfluensa är inte en livsmedelsburen smitta och viruset dör vid upphettning.

Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt