Åtgärd i naturmiljön
Ska du utföra en åtgärd som riskerar att väsentligt ändra naturmiljön? Då måste du först samråda med Länsstyrelsen. Det gäller även områden som inte är skyddade.
När ska du anmäla om samråd?
Om du vill utföra en åtgärd i landskapet som kan väsentligt ändra naturmiljön ska du först samråda med Länsstyrelsen enligt miljöbalken tolfte kapitlet, sjätte paragrafen. Det gäller åtgärder som inte kräver anmälan eller tillstånd enligt någon annan del i miljöbalken.
Ibland kan det vara svårt att bedöma i hur stor omfattning åtgärden kan komma att ändra naturmiljön. Även i tveksamma fall bör du göra en anmälan. Om du inte anmäler åtgärden, måste du som har utfört åtgärden kunna bevisa att naturmiljön inte har ändrats.
Anmälan om samråd krävs alltid vid anläggande av allmänna skoterleder.
Vid dessa tillfällen är det vanligtvis lämpligt att anmäla om samråd:
- anordning av större evenemang inom friluftsliv, till exempel orienterings- eller cykeltävlingar
- arbete med ledningar
- husbehovstäkter
- vindkraftverk lägre än 50 meter, mast/torn
- åtgärder på särskilt skyddsvärda träd
- anläggning eller ändring av enskilda vägar i känsliga naturmiljöer
- eller vid andra prospekteringar.
Miljösamverkan Sverige har tagit fram vägledningar som kan hjälpa dig att ta fram ett korrekt och fullständigt underlag:
Gör så här för att inte behöva samråd
Det är alltid du som verksamhetsutövare som ansvarar för bedömningen om åtgärden riskerar att väsentligt ändra naturmiljön. Naturmiljön omfattar all natur, även enskilda träd kan ses som en naturmiljö. Du kan vidta försiktighetsåtgärder för att minimera risken för skada på naturvärden. Nedan finns vägledning om vad du kan vidta för försiktighetsåtgärder för olika åtgärder för att inte behöva samråda med Länsstyrelsen.
Försiktighetsåtgärder:
- Plöj eller kedjegräv
- Om körskador uppstår ska ni laga dessa. Detta gäller i synnerhet våtmarker, stränder och områden som omfattas av naturvärdesinventeringar.
- Eventuellt länsvatten ska samlas upp i ett slutet system eller tömmas över en grönyta.
- Passage av stenmurar i jordbruksmark ska ske genom tryckning eller borrning. Schaktning och grävning får inte ske så nära stenmurar att dessa riskerar att få sättningsskador. Är detta inte möjligt ska ni söka dispens hos Länsstyrelsen.
- Vid arbetet får inte odlingsrösen, öppna diken, små våtmarker och andra skyddade biotoper i odlingslandskapet skadas eller förstöras.
- Vid passage av träd i alléer, stora lövträd med en diameter större än 70 cm, eller träd präglade av jordbrukshävd får ledningarna inte grävas ner eller körning med tunga maskiner ske innanför femton gånger stammens diameter. Arbetet ska utföras så försiktigt att trädens bark och grenar inte skadas av maskiner och redskap.
- Förläggning i betesmarker som ingår i ängs- och betesmarksinventeringen ska i första hand göras genom plöjning alternativt genom handstyrd kedjegrävare. Blir det aktuellt med schaktning ska grässvålen grävas av i större stycken för att sedan läggas tillbaka med grässidan uppåt då schaktet läggs igen. Kabelskåp/nodhus ska inte placeras i betesmarker.
- Undvik arbeten i vattenområden med höga naturvärden.
- Med hänsyn till bland annat fågellivet ska arbeten i vattenområden inte utföras mellan 1 april-15 juli. Undvik grumlande arbeten i så stor utsträckning som möjligt.
- Om flodkräftor finns i vattensystemet ska maskiner och övrigt som används i vattenmiljön desinficeras eller vara helt torra innan användning för att förhindra smitta av kräftpest.
- Finns markavvattningsföretag längs sträckningen ska det säkerställas att dessa inte på något sätt skadas.
- Ni ska själva se till att inga enskilda intressen kommer till skada.
- Ni måste ha tillstånd från berörda markägare att utföra de aktuella åtgärderna.
Det är viktigt att de som utför underhållsröjningsarbetet har kunskap om vilka träd och buskar som behöver avverkas och vilka som kan stå kvar utan att hota ledningen.
Försiktighetsåtgärder:
- Träd eller buskar med hasselmusbon får inte avverkas 1 maj–30 september.
- Grova lövträd (diameter större än 70 cm), hålträd eller träd präglade av jordbrukshävd får endast beskäras eller topphuggas på högsta, ur elsäkerhetssynpunkt, möjliga höjd. Certifierad arborist, eller person med likvärdig kompetens, ska användas vid beskärning och topphuggning.
- Körskador ska undvikas. Detta är särskilt viktigt vid körning inom ängs- och betesmarker, skogliga nyckelbiotoper, våtmarker och vid vattendrag samt i anslutning till fornlämningar.
- Avverkningsavfall får inte läggas på fornlämningar, i vatten eller våtmarker eller på skyddade småbiotoper som stenmurar, odlingsrösen med flera. I betesmarker ska avverkningsavfallet samlas ihop i högar, som ska transporteras bort.
- Vid passage förbi vattendrag och diken får inga arbeten ske i vattenområdet. Där ledningen korsar bäckar får endast de träd som hotar ledningen tas ner. Träd inom eventuella forsområden i åar och bäckar får inte tas ner alls utan beskärs om de hotar ledningen.
- De fornlämningar som ligger i ledningsgatan ska märkas med tydliga markeringar i fält innan arbetet påbörjas, så att de inte riskerar att skadas. Körning får inte ske på fornlämningarna eller inom fornlämningsområdena. Uppläggning av material, virke eller grot eller uppställning av eventuella maskiner och arbetsbodar får inte ske närmre fornlämningarna och de kulturhistoriska lämningarna än 30 meter.
Inom skyddade områden gäller särskilda föreskrifter. Kontakta Länsstyrelsen för vad som gäller i aktuellt område, se kontaktuppgifter nedan.
- Kontrollera att det inte finns skyddade områden eller höga naturvärden där du tänker anlägga solceller. Läs om det nedan och kontrollera länsstyrelsens karttjänst.
- Kontrollera att det inte finns fornlämningar eller kulturhistoriska miljöer där du tänker anlägga solceller. Tänk på att även ett område runt om fornlämningen är skyddat.
- Undvik våtmarker eller andra vattenmiljöer, till exempel bäckar och diken. Lämna ett skyddsavstånd till vattenmiljöer så du inte riskerar att grumla eller orsaka fördämning.
- Kontrollera så att markavvattningsföretag inte påverkas eller skadas.
- Plöj eller kedjegräv ned elledningar.
- Byggmaterial och dylikt ska tas bort efter utfört arbete.
- Körskador ska lagas.
- Ni ska själva se till att inga enskilda intressen kommer till skada.
Länsstyrelsen anser att våren är en särskild känslig period då tävlingar riskerar att skada både växtlighet och djurliv. Som riktmärke kan man utgå från att vårperioden börjar i mitten av april och pågår till ungefär mitten av juli. Länsstyrelsen Västra Götaland bedömer dock att i huvudsak ska större friluftsarrangemang undvikas mellan 1 maj (gamla Göteborg och Bohus län) eller 10 maj (övriga delar länet) till 30 juni.
12:6-samråd krävs ej
- För mindre tävlingar
- Större tävlingar inom utpekade friluftsområden (se definition ovan), tätortsmiljöer eller områden där det inte samlat finns mycket höga natur- eller kulturvärden.
12:6-samråd rekommenderas
- Större tävlingar på naturmark inom vårperioden
- Större tävlingar som berör skyddade områden
- Vid större tävlingar om det i tävlingsområdet samlat förekommer många natur- och kulturvärden
- Tävlingar som kräver större ingrepp i naturen i form av röjning av vegetation och/eller omfattande markförstärkning för att kunna genomföras.
Särskild hänsyn
- Vid tävlingar ska särskild hänsyn visas så som att inte placera kontroller samt start- och målplatser vid känsliga miljöer, fornlämningar och områden med höga naturvärden samt att lägga banan så bäckar kan passeras vid befintliga broövergångar. Exempel på naturmiljöer som är särskilt känsliga är våtmarker och hällmarker.
Tävlingar och andra friluftsarrangemang som sker i områden med höga kulturvärden kan kräva tillstånd enligt kulturmiljölagen.
Vägledning anmälan om tävling på naturmark 
Pdf, 111.3 kB, öppnas i nytt fönster.
Skyddat område, vattenområde, skyddsvärda träd och områden med höga naturvärden
Inom skyddade områden krävs tillstånd eller dispens för verksamheter eller åtgärder som motverkar skyddets syften. När du har tillstånd eller dispens krävs ingen anmälan om samråd enligt 12 kap. 6§ miljöbalken.
Natur- och kulturskyddsområden
Inom nationalpark, naturreservat, naturvårdsområde, landskapsbildskydd, kulturreservat, beslutade biotopskyddsområden, naturminnen och djurskyddsområden får inga åtgärder som strider mot skyddsområdets syften utföras. Åtgärder inom skyddade områden regleras vanligen genom föreskrifter, i vissa fall råder tillträdesförbud under delar av året.
Det krävs i regel tillstånd eller dispens för de flesta typer av intrång i skyddade områden.
Natura 2000
Det krävs tillstånd för verksamheter/åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i Natura 2000-område. OBS! Tillstånd krävs även om verksamheten/åtgärden sker utanför Natura 2000-området om det ändå kan påverka själva Natura 2000-området.
Strandskyddsområden
Inom strandskyddat område finns restriktioner för byggnader och åtgärder som väsentligt förändrar livsvillkoren för djur- eller växtliv. Kontakta därför alltid prövningsmyndigheten när strandskydd berörs. Ansökan prövas vanligtvis av kommunen. Om området även omfattas av något annat områdesskydd prövas ansökan av Länsstyrelsen.
Vattenskyddsområden
Tillstånd krävs om ingreppet strider mot skyddsföreskrifterna för vattenskyddsområden. Tillstånd söker man hos Länsstyrelsen eller kommunen beroende på hur föreskrifterna är utformade.
Generella biotopskydd
Åtgärder som skadar naturmiljön inom biotopskyddsområden får inte ske. Länsstyrelsen får ge dispens från förbudet om det finns särskilda skäl. Följande biotoper är skyddade av det generella biotopskyddet:
- Stenmur i jordbruksmark
- Allé
- Odlingsröse i jordbruksmark
- Småvatten och våtmark i jordbruksmark
- Källa med omgivande våtmark i jordbruksmark
- Åkerholme
- Pilevall
Till småvatten räknas även öppna diken och högst två meter breda naturliga bäckfåror.
Passage förbi stenmurar och småvatten ska i första hand ske genom tryckning eller borrning, i annat fall måste ni söka dispens hos naturavdelningen.
Beskärning av alléträd i trädvårdande syfte kan normalt genomföras utan dispens. Bedömning av behov för åtgärder på alléträd behöver göras av en arborist. Schaktning och arbete med tunga maskiner får inte ske innanför 15 gånger stammens diameter från alléträd. Ju närmare trädet man gräver desto större risk för skada på trädets rötter. Både levande och döda alléträd omfattas av skyddet.
Arbete i våtmarker och vattendrag ska i möjligaste mån undvikas. Är det inte möjligt att undvika bör arbetet så långt möjligt anpassas så att vattenområden med höga naturvärden, till exempel ålgräsområden, lek- och uppväxtområde för laxfisk, områden med flodpärlmussla eller andra skyddsvärda arter, helt kan undvikas. Även markavvattningsföretag ska undvikas och där det inte är möjligt ska företagen kontaktas för samråd innan arbetena påbörjas.
Använd Länsstyrelsens karttjänst Vattenarkivet för att se var markavvattningsföretag finns. Här finns kartor, ritningar och andra handlingar om till exempel dikningar, invallningar och sjösänkningar som gjorts för att få bättre jordbruksmark.
Vattenarkivet
Länk till annan webbplats.
Om åtgärder inom vattenområde inte går att undvika kan du behöva göra en anmälning om vattenverksamhet till Länsstyrelsen. Om det finns risk för skada på enskilda eller allmänna intressen kan du behöva söka tillstånd hos domstol.
Skyddsvärda träd
Beskärning i trädvårdande syfte kräver normalt inget samråd men däremot åtgärder som riskerar att skada ett skyddsvärt träd, till exempel kraftig beskärning av kronan, grävarbeten nära trädet eller körning med tunga maskiner nära trädet.
Schaktning och arbete med tunga maskiner får inte ske innanför 15 x stammens diameter. Ju närmare trädet man gräver desto större risk för skada på trädets rötter.
Träd som anses särskilt skyddsvärda:
- jätteträd (träd grövre än en meter i diameter på smalaste stället under brösthöjd)
- mycket gamla träd (ek, bok, tall, gran äldre än 200 år, övriga trädslag äldre än 140 år)
- grova hålträd (träd grövre än 40 centimeter som har en väl utvecklad hålighet i stammen).
Både levande och döda träd ingår i definitionen.
Särskilt skyddsvärda träd är levande kulturminnen och bär på en oerhört rik mångfald av liv. Hundratals arter lever i eller på träden. Ett gammalt träd kan erbjuda en mängd olika miljöer genom att det kan vara knotigt, ha skrovlig bark, håligheter och döda vedpartier.
Läs mer om särskilt skyddsvärda träd
Du behöver INTE anmäla:
- Åtgärder på träd som inte räknas som särskilt skyddsvärda träd.
- Åtgärder på träd, även särskilt skyddsvärda träd, som utgör en säkerhetsrisk inom den egna tomten.
- Borttagning av döda grenar, enstaka grövre grenar, eller beskärning av kronan med mindre än 15 procent.
Du behöver anmäla:
- Avverkning, toppkapning och kapning till högstubbe.
- Alla övriga åtgärder som inte är undantagna ovan, om de innebär risk för skada på ett särskilt skyddsvärt träd. Tänk på att även schaktning, upplag eller körning med tunga fordon i närheten av stammen (inom 15 gånger stammens diameter) innebär risk för skada, främst på trädets rotsystem. Skada ska i första hand undvikas.
Områden där det gjorts naturvärdesinventeringar
Naturvärdesinventeringar görs för att identifiera värdefulla områden för biologisk mångfald eller artförekomster. De görs områden där naturen är värdefull och ofta även känslig. Det kan handla om lövskogar, betesmarker eller våtmarker. Unvidk att utföra åtgärder i sådana områden, speciellt om området anges ha höga- eller mycket höga naturvärden.
Läs mer om naturvärdesinventering på Boverkets webb Länk till annan webbplats.
Inför anmälan om samråd
- Du ska anmäla om samråd enligt kapitel 12 paragraf 6 i miljöbalken.
- Anmäl minst sex veckor innan du planerar att genomföra åtgärden.
- För alla anmälningar är det viktigt att du som söker först har tagit reda på vilka natur- och kulturvärden som finns i området.
- Om risken finns för påverkan av natur- och kulturvärden ska du ange vilka försiktighetsåtgärder som vidtagits för att minimera påverkan.
Anmäl samråd i våra e-tjänster
Samråd för husbehovstäkter
Om åtgärden gäller husbehovstäkt av naturgrus, berg, matjord, morän, torv, sand, lera med mera.
Samråd för ledningar
Om åtgärden gäller att dra nya eller byta ut luft- och markledningar, rasera, underhållsröja, trädsäkra/kantträdsavverka och bredda befintliga ledningsgator med mera.
Samråd för mast, torn eller vindkraftverk
Om åtgärden gäller uppförande av mast eller torn oavsett höjd, eller vindkraftverk lägre än 50 meter.
Samråd för prospekteringsarbeten
Om åtgärden gäller geofysiska mätningar, geokemisk provtagning, moränprovtagning, diamantborrning, karteringsdiken med mera.
Samråd för uppförande av solcellsanläggning
Om åtgärden gäller att bygga en solcellsanläggning på marken.
Samråd för övriga verksamheter
Om åtgärden till exempel gäller att schakta i större omfattning, bygga vägar, tippa och lägga upp rivningsmassor om det inte är anmälningspliktigt enligt kapitel 9 i miljöbalken, anlägga leder för vandring, ridning och skoteråkning, genomföra större friluftsaktiviteter, friluftstävlingar med många deltagare eller rennäringsanläggningar.
Åtgärder i skog
Om åtgärden eller verksamheten gäller skogsbruksåtgärder ska du göra samrådsanmälan till Skogsstyrelsen.
Åtgärder inom militära områden
Om åtgärden eller verksamheten gäller inom militära områden där Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk och Försvarets radioanstalt är verksamma ska du göra samrådsanmälan till Försvarsinspektören för hälsa och miljö (FIHM).
Kommunens roll
Om Länsstyrelsen har överlåtit tillsynsansvaret till kommunen ska du göra samrådsanmälan till kommunen.
Samråd för solcellsanläggning
Vill du anlägga en solcellsanläggning på marken är det viktigt att hitta en lämplig plats och rätt utformning. Samrådsprocessen är fristående från prövningen om investeringsstöd till solceller.
Förbered din anmälan
Innan du skickar in din anmälan om samråd behöver du tänka igenom vissa frågor. Vi behöver ett komplett underlag för att kunna handlägga ditt ärende. Om du går igenom och utreder frågorna i checklistan nedan och redogör för dem i samrådsunderlaget kan handläggningen ske snabbare.
Om markområdet berörs av områdesskydd, till exempel strandskydd, krävs oftast tillstånd eller dispens, vilket i vissa fall ersätter 12:6-samrådet.
Behövs tillstånd eller dispens för åtgärder i skyddad natur?
Om solcellsanläggningen berör skyddad natur, som naturreservat, strandskydd, generellt biotopskydd eller skogliga områdesskydd, eller om den planeras i eller i närheten av ett Natura 2000-område kan det krävas särskilt tillstånd eller dispens.
Information och blanketter om åtgärder i skyddad natur
Finns det fornlämningar som berörs?
Redogör för eventuella fornlämningar som finns i området och även i närområdet. Vill du schakta och påla i ett område med fornlämningar kan du behöva tillstånd. Ibland krävs även arkeologiska utredningar. Vid större markingrepp kan det krävas utredningar även om det idag inte finns några kända fornlämningar i området.
Behövs dispens från terrängkörningslagen?
Det är förbjudet att köra ett motordrivet fordon på barmark i terräng, även om det är din egen mark. Det finns vissa generella undantag från förbudet och det är även möjligt att söka dispens för terrängkörning.
Hålls tillräckligt avstånd till närliggande väg?
Om du vill placera en solcellsanläggning inom en vägs skyddsområde kan det krävas tillstånd enligt väglagen. Skyddsområdet är oftast tolv meter från vägområdet, men kan vara upp till 50 meter.
Har du valt den bästa platsen?
Eftersom åtgärden innebär ändrad markanvändning finns särskilt höga krav på att du ska kunna förklara varför det är den bästa platsen för ändamålet. Anläggandet behöver också prövas mot bestämmelserna i 3 kap och 4 kap miljöbalken. Enligt 3 kap 4 § miljöbalken får brukningsvärd jordbruksmark endast tas i anspråk för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och om detta behov inte kan tillgodoses på något annat sätt. Redogör för vilka andra platser som också varit på förslag och varför just den valda platsen blev aktuell.
Hur kommer naturmiljön att påverkas (exempelvis djur och växter)?
Tänk särskilt på djur som hjortdjur som inte kommer att kunna röra sig genom området på grund av stängsel. Skötseln av marken inom anläggningen är viktig för hur naturmiljön påverkas. Beroende på platsen och dess omgivningar kan det behövas olika undersökningar som ger kunskap om vilka arter finns i området för att veta hur anläggningen påverkar deras livsmiljö och vilka anpassningar som behövs i layout eller skötsel. Det finns naturvårdskonsulter som kan anlitas för den typen av inventering och utredning.
Hur kommer kulturmiljön att påverkas?
Du kan behöva ta fram en analys av hur åtgärden påverkar ett område som till exempel är utpekat som riksintresse för kulturmiljön eller i ett kulturmiljöprogram.
Riksintressen
Om du planerar anläggningen inom område av riksintresse enligt 3 och 4 kapitlet miljöbalken behövs en redgörelse för påverkan på riksintresset. Exempel på riksintressen är riksintresse för kulturmiljö, naturvård, friluftsliv och totalförsvar.
Finns det kommunala planer som berörs?
Kolla med berörd kommun vad som finns i deras planeringsunderlag för platsen. Översiktsplanen och eventuella detaljplaner är viktiga sådana planer, men det kan finnas fler.
Hur kommer friluftslivet att påverkas?
Kolla med berörd kommun hur området används för friluftsliv. Hör också gärna med friluftsfrämjandet och liknande föreningar. Det kan behövas anpassningar med till exempel passager eller döljande buskage i områden som människor använder för rekreation.
Finns det kartor med layoutskiss och måttangivelser?
Vi behöver en översiktskarta och en detaljkarta med en skiss över hur allt inom anläggningen ska placeras; paneler, kabelschakt, transformatorstation och stängsel plus eventuella nya vägar som behövs.
Finns det fotomontage från olika håll?
För mindre anläggningar kan det räcka med bilder över platsen där anläggningen ska uppföras. I regel behövs dock fotomontage för att kunna bedöma påverkan på landskapsbilden. Ta fram fotomontage från olika håll och särskilt från närliggande vägar, bostadsområden och liknande platser som anläggningen oftast kommer att bli sedd ifrån. Glöm inte att ta med stängslet i fotomontaget.
Hur ska marken i anläggningen skötas?
Länsstyrelsen vill att den sköts på ett jordbruksliknande sätt, med årlig slåtter eller bete. Det finns fröblandningar som är anpassade just för solcellsparker som byggs på åkermark. I dem ingår till exempel smalbladiga gräs, lågväxande baljväxter, svartkämpar och cikoria. Målet är att minimera skötseln av marken men samtidigt maximera nyttan för den biologiska mångfalden. Finns det redan en mångfald i floran så behöver inget nytt sås in utan det räcker att slå eller beta området.
Solcellsanläggning på mark kan kräva miljökonsekvensbeskrivning (MKB)
Anläggande av en solcellsanläggning på mark kan kräva att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tas fram, om det rör sig om en större anläggning eller om det finns särskilt höga natur- eller kulturvärden.