Rösjöskogen

Foto: Länsstyrelsen i Dalarnas län.
Skogen ligger i en sluttning och utgörs i huvudsak av äldre barrblandskog, där det är mest gran. I vissa delar finns rikligt med död ved i form av lågor, det vill säga döda träd eller stamdelar som har fallit omkull på marken. Riktigt gamla träd hittar du i den nordligaste delen. Den fridlysta orkidén knärot finns spridd i hela området och i vissa delar växer mycket hänglavar på träden. Spår efter gamla gruvor finns på ett par platser. Dessa är inhägnade av säkerhetsmässiga skäl.
Vad gör området speciellt?
Skogen ligger i en sluttning med god tillgång till vatten och näring. Det syns på växtligheten, som förutom de vanliga bärrisen i vissa stråk även utgörs av låga örter som ekorrbär, harsyra och vitsippa. På en del ställen är skogen så tät att det blir mycket sparsamt med växtlighet förutom mossor som orkar upp. Knäroten trivs i den orörda skogen där endast få spår syns efter mänsklig påverkan under modern tid, med undantag för några partier där avverkning skett. Särskilt i sluttningen ovanför Rösjön är tillgången på död ved stor, vilket är till nytta för insekter och svampar.
Inom reservatsområdet finns på två ställen kulturlämningar efter gamla gruvhål och anläggningar som har använts för transport av material från gruvan upp till markytan. Gruvorna bidrog främst till framställning av järn. Den ena ligger i strandkanten och hade namnet Fallgruvan och den andra hette Erik Anderssons gruva. Invid Erik Anderssons gruva skvallrar blåsippan om att marken innehåller en del kalk.
Besöksinformation
Inga anordningar eller leder finns eller planeras för närvarande i reservatet. En mindre körväg utgår från tomterna vid reservatets gräns och löper snett uppför sluttningen tvärs genom reservatet. Körvägen förvaltas inte av Länsstyrelsen.
Om du kommer med bil – tänk på att parkera på rätt sida om bommen
Observera att den sista biten fram till reservatet är bommad och att bilar måste parkeras längre ned längs vägen.
Även om bommen skulle vara öppen får bilar inte parkeras på deras tomter längst upp närmast reservatet. Förslag på lämplig plats att ställa bilen är vid sligområdet, det sandiga området, i anslutning till vägkorsningen. Se till att parkera på ett sätt så att bilen inte står i vägen för annan trafik.
Eventuellt kommer en informationstavla att sättas upp senare.
Aktuellt för detta besöksmål
Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.
Föreskrifter
Välkommen att göra ett besök i naturreservatet!
Här finns regler som du som besökare måste följa. Reglerna finns till för att skydda områdets naturvärden.
Det är förbjudet att:
- skada växande eller döda – stående eller omkullfallna – träd, stubbar och buskar, med undantag för mindre, löst liggande grenar och kvistar som får insamlas i syfte att göra upp eld,
- framföra motordrivet fordon i terräng på barkmark
Efter tillstånd från Länsstyrelsen är det tillåtet att:
- gräva upp växter, plocka mossor, lavar och vedlevande svampar eller samla in djur exempelvis insekter
De här föreskrifterna gäller för allmänheten. Andra föreskrifter kan gälla för till exempel markägare eller andra med särskild rätt. Fullständiga föreskrifter hittar du i reservatsbeslutet.
Klicka på naturreservatets namn och välj fliken ”Dokumentation” för att ta del av dokumenten.
Dispens och tillstånd för skyddad natur
Vill du göra en åtgärd som är förbjuden enligt föreskrifterna, måste du ansöka om dispens eller tillstånd.
Serviceinformation
Fakta
Bildades: 2026
Storlek: 121 hektar
Kommun: Ludvika
Förvaltare: Länsstyrelsen i Dalarnas län
Hitta hit
Nybildat reservat kan vara svårt att hitta till
Det tar åtminstone ett år innan vägvisare, gränsmarkering, informationsskylt samt eventuell parkeringsplats är på plats. Vill du vara säker på att hitta rätt, kontakta oss.
Så här sköts naturreservaten
På Länsstyrelsen i Dalarna arbetar ett tiotal förvaltare med våra drygt 350 naturreservat, från Långfjället i norr till Malingsbo-Kloten i söder.