Näsberg

I Näsbergs naturreservat kan du njuta av en variationsrik skog med mycket död ved och spännande arter. Här hittar du framför allt gammal barrnaturskog som domineras av tall. Skogen har spår av tidigare bränder. Du hittar också orörda våtmarker och stilla tjärnar. Om du har tur kan du se spår efter den tretåiga hackspetten.

I Näsbergs naturreservat möts du av en kuperad terräng med gammal naturskog där tallen dominerar på höjderna. Grova silverstubbar med brandljud visar spår av tidigare bränder. Brandljud är en skada på trädets stam, orsakad av värme från skogsbrand.

I reservatets våtare områden kring Myckelbäcken, Hustjärnen och Järntjärnen hittar du gran. Här finns också sumpskog med gråal och klibbal som står på sockel. I de yngre delarna av skogen, särskilt i de näringsrika sluttningarna, stöter du på lövträd som björk, asp, sälg och rönn. Kring Myckelbäcken växer också lönn.

Skogen i reservatet består till största delen av träd som är omkring 150–165 år gamla. På de flesta platser är skogen varierad, både när det gäller trädens ålder och tjocklek. Det finns också tallar som är över 180 år gamla. På vissa platser finns mycket död ved, både stående och liggande. Den döda veden är viktig eftersom många ovanliga arter lever där.

I granskogen kan du få se arter som gränsticka, knärot och rynkskinn. Dessa arter tyder på att liggande död ved oavbrutet funnits i skogen under lång tid. I tallskogen kan du hitta spännande arter såsom tallticka, kolflarnlav och vedskivlav.

Historiska spår av människan

Troligtvis har fäbodkulturen påverkat områden sedan mitten av 1600-talet genom skogsbete och uttag av virke för husbehov. Gamla stubbar och spår efter hästvägar visar tecken på tidigare skogsbruk. Historiskt gick det åt mycket virke i arbetet med att tillverka kol. Sannolikt har det påverkat Näsberg från slutet av 1800-talet till början av 1900-talet. Hittills har tre kolbottenlämningar hittats i reservatet och högst troligt finns det fler att upptäcka. Nära stigen i reservatets norra del finns rester efter skogsarbetarnas bostäder i form av eldpallkoja och stall.

Än idag finns Näsbergs fäbod kvar, knappt 50 meter söder om reservatet. Namnet Näsberg uppkom troligtvis år 1651 och fäboden dokumenterades redan 1663‑1664. Det sista året med djurhållning på fäboden var år 1984.

Den tretåiga hackspetten

Om du är fågelintresserad finns det mycket att upptäcka i reservatet. Här kan du bland annat få se gråspett, spillkråka och järpe. I området finns också spår efter den tretåiga hackspetten. Spåren syns ofta som nästan helt avskalade granstammar under vintern eller som så kallade ”ringade träd”, träd med tydliga tvärgående linjer på stammen.

Den tretåiga hackspetten trivs i skogar med mycket döda och döende träd där det finns gott om vedlevande skalbaggar. Eftersom dessa miljöer har blivit allt ovanligare har också den tretåiga hackspetten minskat i antal.

Besöksinformation

Det går flera vandringsstigar och motionsrundor genom reservatet. Bland annat motionsrundan ”ampebanan” som skapades av Lars ”ampe” Ambrosiusson 1984. Den del av Siljansleden som går mellan Nybro och Fryksås passerar också genom Näsbergets fäbod söder om reservatet. Lederna förvaltas inte av Länsstyrelsen.

Strax utanför reservatet i sydost på toppen av berget Högskär ligger rastplatsen Ogsker. Här bjuds vandraren på vacker utsikt över Orsasjön i söder. Rastplatsen är inte anordnad Länsstyrelsen och Länsstyrelsen ansvarar inte för dess skötsel och underhåll.