Lindön

Lindön är Dalarnas först bildade reservat. Det uppmärksammades redan i början av 1900-talet för dess stora bestånd av resliga gamla lindar. Linden är ett värmeälskande träd som är ovanligt i dessa trakter.

Lindar från 1 till 400 år gamla

Mitt på ön står de flesta av lindarna. Här finns även några rönnar och lönnar, men de flesta träd består av den sort som har namngivit ön. Allt talar för att lindbeståndet är naturligt och inte planterat. Åldersspridningen är ganska stor, från småplantor till 400-åringar. Närmast vattnet växer en blandning av gammal tall, björk, al och rönn. Speciellt på sydöstra och sydvästra uddarna är tallen helt dominerande. På sydöstra udden är markvegetationen mycket sparsam och marken täcks av barr. Övriga delar är framförallt bevuxna med gräs.

Länets första reservat, men kanske inte det främsta

Lindön är faktiskt Dalarnas läns första naturreservat, beslutat redan 1917. I Naturvårdsavdelningens gamla handskrivna liggare, där alla skyddade områden skrevs ned för hand, står Lindön som nummer 001. Dessa första skyddade områden har oftast inte samma värden som dagens naturreservat. Man såg uppenbarligen inte på naturen på samma sätt som idag. Beslutet från 1917 är bitvis en intressant och bitvis väldigt rolig läsning. Här följer det första stycket i beslutet, bestående av en enda långa mening!

"I en till Konungens Befallningshavande ingiven ansökan Filosofie Doktoren Karl-Erik Forsslund såsom ombud för Dalarnes Hembygdsförbund anhållit, att Lindön i Ösjön som vore en vid av sjön Runn, inom Torsångs socken, måtte varda fridlyst såsom naturminnesmärke enligt lagen den 25 juni 1909; och då sökanden därvid uppgivit, att Lindön i areal utgjorde omkring ett hektar samt vore bevuxen med minst ett hundratal vackra lindar, av vilka de största vore 15 till 16 meter höga med en diameter av 35 till 40 centimeter och mellan 300 och 400 år gamla, ävensom att å ön funnes ett rikt fågelliv, att fridlysningen borde avse förbud mot fällande eller skadande av öns samtliga lindar och nedtrampande eller skadande av dess lindplantor, samt förbud mot all jakt på ön och mot alla massutflykter till ön och fäster därå samt allt matsäcksätande och dylikt på ön, varjämte Forsslund hemställt, att sökanden bör var skyldig att hålla undan sådana träd och buskar, som synts bliva till förfång för lindbeståndet och att underhålla stenbanken vid stranden till skydd mot vattnets förstörelse, samt att naturminnesmärket borde utmärkas genom två eller tre skyddstavlor, vid de vanligaste landningsplatserna på öns olika sidor."

Området skyddades först som naturminne, men ombildades senare till naturreservat.

Hit kommer man bara med egen båt, eller per fot/skridskor över isen på vintern.

Foto i bildspelet: Johanna Malmgren, Länsstyrelsen Dalarna.

En liten ö i vattnet, på vilken det växer lövträd.

Att Lindön är bevuxen med mycket lindar går inte att ta miste på. I den skirande vårgrönskan är det en upplevelse att besöka ön. Foto: Länsstyrelsen i Dalarnas län.

Föreskrifter

I reservatet är det inte tillåtet att...

  • göra upp eld,
  • tälta,
  • ha hund lös
  • förtöja båt annat än för dagsbesök.

Ovanstående regler beslutades 1980 som tillägg till de befintliga. Även reglerna från 1917 gäller alltså. De lyder som följer:

  • förbud vid laga påföljd mot alla massutflykter till ön och fester därpå
  • förbud vid laga påföljd mot allt osnyggande å ön genom kvarlämnande av papper eller dylikt.

Dispens och tillstånd för skyddad natur

Vill du göra en åtgärd som är förbjuden enligt föreskrifterna, måste du ansöka om dispens eller tillstånd.

Dispenser och tillstånd i skyddad natur

Serviceinformation

  • Rastplats Rastplats

Kontakt

Johanna Malmgren

Förvaltare av naturreservat

Telefon 010-2250350

Fakta

Bildades: 1917
Storlek: 1 ha
Kommun: Borlänge
Förvaltare: Länsstyrelsen

Så här sköts naturreservaten

På Länsstyrelsen i Dalarna arbetar ett tiotal förvaltare med våra drygt 350 naturreservat, från Långfjället i norr till Malingsbo-Kloten i söder.