Hykjeberget

Brant klippvägg med staket högst upp, som skydd för besökare

Branten på Hykjeberget är verkligen brant! Vid kanten finns ett räcke så du kan stå och titta på utsikten och känna dig säker. Foto: Lennart Bratt, Länsstyrelsen i Dalarnas län.

Med sina branta stup, sticker Hykjeberget upp som en jätte i skogslandskapet. Berget vetter mot söder och samlar därför in mycket värme från solen. Det ger en rik och annorlunda växtlighet. Här uppifrån har man en milsvid utsikt. Vandringsleden upp på berget är både brant och stenig. Men på toppen väntar ett vindskydd för en skön vilostund.

Höga höjder ger underbar utsikt

Hykjeberget är ett mäktigt berg en mil nordöst om Älvdalens samhälle. Själva toppen når upp till 594 meter över havet. Nedanför toppen stupar berget ned i en närmast lodrät bergvägg på 100 meter. Nedanför stupet finns branter fyllda med nedrasade stenblock. Från bergets topp har man en vidsträckt utsikt. Berget är ett trevligt och välbesökt utflyktsmål. Läs mer under fakta om vad som finns för dig som besökare.

Redan Linné besökte platsen för dess unika flora

Hykjeberget är ett riktigt sydväxtberg. Det är ett fenomen, där biologi och geologi samspelar så att speciella förhållanden skapas. Sydväxtberg har en sida som vetter mot söder, öster eller väster. Brantens förmåga att magasinera värme gör att berget avger värme till sin omgivning, främst under höstar och vintrar. Då skapas ett bra lokalklimat som gynnar krävande växter, ofta arter som annars bara kan hittas längre söderut.

Redan 1734 besökte Carl von Linné Hykjeberget och beskrev den säregna floran nedanför bergsbranten. Här kan man finna arter som annars är ovanliga i dessa trakter - lönn, lind, skogstry, sötvedel, getrams och gaffelbräken. Lindarna är många, fler än 40 stycken och är därför ett av Dalarnas rikaste lindbestånd.

Skog påverkad av bete och brand

Skogen i området varierar mycket, beroende på vilken höjd du befinner dig. Men också på grund av äldre tiders nyttjande av skogen. Här har människorna i trakten hämtat ved och virke. Och de närliggande fäbodarnas djur har betat sluttningarna. Skogsbränder var också mer vanliga. Grova, gamla högstubbar med flera sår efter bränder, så kallade brandljud, syns här och var i skogen. Den solexponerade, torra sluttningen är uppenbarligen mycket eldbegärlig. Omkring 1990 brann ett område i närheten av Persgrav och här syns än idag många spår efter branden.

Inte bara växter gillar branten

Många arter gynnas av den varma klippan. Här kan man få se korpen glida fram och kraxa, fjällvråk och tornfalk glidflyga. Kryper du ner på alla fyra, kanske du ser någon av de 25 olika arterna av sniglar och snäckor som har hittats här. Det här är en av Dalarnas rikaste platser för denna djurgrupp. På brandfältet i sydväst har ett antal sällsynta skalbaggar påträffats – alla beroende av återkommande bränder. Bergets gynnsamma lokalklimat bidrar dessutom till att det finns gott om fjärilar här.

Föreskrifter

I reservatet är det inte tillåtet att...

  • skada växande eller döda – stående eller omkullfallna – träd, stubbar och buskar,
  • framföra motordrivet fordon i terrängen vilket gäller både barmark och snötäckt mark, med följande undantag: Framföra skoter på markerade skoterleder då marken är snötäckt,
  • elda utöver på av Länsstyrelsen iordningställda platser,
  • tälta utöver på av Länsstyrelsen utpekade platser,
  • göra åverkan på mark eller geologiska föremål eller skada block och berg t.ex. genom att mejsla, borra och hacka, med följande undantag: – Åtgärder som framgår av bilaga 5 inom befintliga klätterleder.
  • klättra i bergsbranter, med följande undantag: – Klättring får ske längs de klätterleder som finns inom det område som avgränsas i bilaga 5, och med hänsyn tagen till eventuellt häckande fågelarter m.m. i enlighet med bilaga 6.

Utan Länsstyrelsens tillstånd är det inte heller tillåtet att:

  • gräva upp växter, plocka mossor, lavar och vedlevande svampar eller samla in djur (t.ex. insekter),
  • genomföra eller bedriva tävlingar, lägerverksamhet och andra större eller återkommande organiserade arrangemang.

Serviceinformation

  • Vandringsled Vandringsled
  • Eldplats Eldplats
  • Toalett Toalett
  • Rast-/vindskydd Rast-/vindskydd

Kontakt

Fakta

Bildades: 1990/2015
Storlek: 126 ha
Kommun: Mora och Älvdalen
Förvaltare: Länsstyrelsen
Natura 2000: Ingår i EU-s nätverk av skyddad natur.
Läs mer om Natura 2000