Skogsstrategi

Hur ser skogsnäringen ut i Blekinge?

Länsstyrelsen Blekinge inledde under hösten 2018 planeringen med att ta fram en regional skogsstrategi. Som ett första steg i det arbetet har en rapport om hur skogsnäringen i Blekinge ser ut i dag tagits fram.

Arbetet med rapporten har bland annat synliggjort att det saknas en tydlig bild av hur frågorna kring skogsnäringen ser ut.

Regional skogsstrategiPDF (Del av underlag, Blekingeskogarnas struktur och innehåll)

Strategi för Sveriges nationella skogsprogramPDF

Dialogsamtal med GrenverketPDF

Inbjudan till skogsstrategi för Blekinge - Ökad lönsamhet, den 22 november 2019

Skogsstategin WS 3 LönsamhetPDF

Sammanfattning WS 3PDF

Sammanfattning av presentationer WS 2 Ökat mångbruk

Ola Runfors Skogsstyrelsen

Mångbruk är lite av ett modeord idag, regeringen har givit SLU i uppdrag att synliggöra vad mångbruk är. Men är det något nytt? Nej, mångbruket har funnits under alla tider men minskade drastiskt under industrialismens uppgång. Vad är då mångbruk? Att använda skogen på flera sätt och med flera mål för att tillfredsställa olika behov. Timmer och massavedsuttaget går hand i hand med mångfald, jakt och rekreation. Ökat mångbruk ska inte öka belastningen på skogsbrukaren utan vara en möjlighet till utveckling. Vid en undersökning visade det sig att ca 15% av skogsbrukarna var intresserade av att utveckla sitt skogsägande och bruka skogen på alternativa sätt. Samhället kan vara en motor i att hjälpa till med råd och stöd genom olika projekt, men utan aktiva skogsägare kommer det inte att bli någon verksamhet.

Två exempel på mångbruk är Ängavången Ekgolv och Dalagård.

Flera delar av mångbruk är hårdvaror som nischade produkter, som tillverkas i mindre skala. Men även mjuka värden som upplevelser, välbefinnande och hälsa har vunnit mark inom mångbruket. Dessa mjuka värden bidrar till att stärka ekosystemtjänster och mångfald. Upplevelsen bygger på variation i skogen och en artrikedom.

Fokusområde 2 i Nationella skogsprogrammet kopplar direkt mot att utveckla mångbruket för att skapa flera jobb och ökad tillväxt på landsbygden. En kort tjuvkik på småländska skogsstrategin som var först ut, här nämns inte mångbruket men finns ändå med i strategin i olika former.

Förutsättningarna för mångbruk rent skogligt är bra i Blekinge. I Blekinge är ca 74% av landarealen skog, löv och hagmark i söder och gran i norr. En mosaik av trädslag och skogstyper, lövskog som möter hav i kustbandet. Bra förutsättningar för ett rörligt friluftsliv.

Ägarförhållandet kan vara både en för och nackdel för mångbruk, kräver ofta samarbeten efter som fastigheterna ofta är små och kanske inte själva kan utveckla en verksamhet. Samtidigt som det kan vara en fördel att många bor och verkar på sina fastigheter. Blekinges skogar har stora upplevelsevärden.

Hur kan vi öka mångbruket i Blekinge?

  • Information och rådgivning till skogsägare och andra företagare på landsbygden och ta fram goda exempel på satsningar som lyckats.
  • Samarbeten mellan markägare.
  • Ömsesidig respekt mellan ägare och brukare, lös äganderätts konflikten.
  • Utveckla redan befintliga företag.
  • Jobba för en jämställd sektor där män och kvinnors kunskap tas tillvara på samma sätt.
  • Ökad småskalig träindustri.
  • Ökad marknadsföring.

Erik Hjärtfors Lövsjö Loghouse

Det finns flera aspekter i det hållbara brukandet, miljömässigt, socialt och ekonomiskt. För att uppnå detta kan mångbruk vara en del. Det är flera delar som ska passa ihop och fungera tillsammans. Ett företag som drar igång och tjäna pengar i en bygd kan vara motorn för hela bygden. Att inte nöja sig med vad skogsproduktionen ger kan ge gott om extra pengar, som sedan investeras och kommer hela bygden till del. Erik menar att det går utmärkt att leva på en mindre gård om man använder sig av hela gårdens potential. För att företagen ska våga växa och bli fler krävs en trygghet i samverkan, nätverk och social samvaro, här spelar regionala projekt en stor roll. Här kan även de regionala skogsstrategierna vara en viktig aktör för att skapa relevanta projekt.

Erik jobbar med träförädling men även med turism och upplevelse. Inom träförädling är den största delen av mångbrukade företag, företag som erbjuder sågning och försäljning av sågade träprodukter. En marknad som redan är pressad av stora sågverk och trävaruhandlare. För att kunna ta bra betalt handlar det om att skapa sin egen vara, specialisera sig på något.

De flesta mångbrukare inom trävarubranschen omsätter mindre än 50000kr/år i sin verksamhet. Mindre än 25% omsätter över 250000kr/år. När man frågade om de som var med i undersökningen ville utveckla sin verksamhet ville majoriteten inte öka sin omsättning utan tyckte att det var bra i nuvarande omfattning. Cirka 15% ville utveckla sin verksamhet.

För att utveckla verksamheten handlar det mycket om att marknadsföra sig. De flesta marknadsför sig inte aktivt utan det handlar om mun till mun spridning. Vill man lyckas handlar det om att marknadsföra hela sitt sortiment eller sitt kunnande. Har man special kunskaper så lägg med även dessa i marknadsföringen. Erik berättar om att han i sin marknadsföring la med yxning av timmer, vilket ingår i att bygga timmerhus. Men bara för att det uttryckligen stod yxning av timmer så fick han ett större uppdrag.

Erik berättar om hur han utvecklat sitt företag och nu mera har över 30 olika produkter och nästan lika många tjänster i sitt företagande. Allt har inte lyckats men det handlar mycket om att våga testa. Erik jobbar med allt från älgbajs till exklusiva boenden i skogen. Basen i företagandet har varit träförädling i olika former.

Emma Holmström SLU

Ståndortsanpassning handlar inte bara om val av plantor utan även om täthet på planteringsförband. Emma visade på ett flertal exempel som visade på att det inte finns någon vinning i att plantera tätt när marken inte klarade av att bära antalet plantor. Ofta finns det inte tillräckligt med bra planteringspunkter på sämre marker för att plantera mer än 1200–1500 plantor. Att plantera fler än vad det finns planteringspunkter till ökar bara kostnaden. Det ger dålig överlevnad och skulle de komma upp i ålder ger det dålig tillväxt och hög risk för andra problem.

Gran eller tall? Är det så enkelt som att tall alltid ska vara på de svagare markerna? Emma tog fram exempel där forskning visar att våra gamla ståndortsindex inte stämmer. Hon menar att det är mycket mer komplext än torrt eller friskt, rinnande markvatten eller ej. Det finns många fler faktorer än så att ta hänsyn till.

Daniel Bengtsson Södra

Daniel lyfte ett mer lokalt Blekinge perspektiv, som visade på att vi har vänt trenden med ”granifieringen”. Det planteras mer tall i Blekinge nu än vad det gjordes för 5 år sedan. Detta har inte gett något genomslag i t.ex. ÄBIN ännu men kommer förhoppningsvis att synas inom några år. Daniel lyft även hjortdjursproblematiken, ofta pratar man bara om älgen som skogens fiende. Men vi måste lyfta blicken och prata hjortdjursproblematik. Det är den sammanslagna mängden hjortdjur vi måste prata om.

Daniel pratade även om ståndortsanpassning på fastighets och beståndsnivå. Hur man kan använda fuktighetskartor och topografiska kartor för att göra ståndortsanpassning. Han belyste möjligheterna men även problemen. Det är inte alltid självklart att en markägare vill gör de mest lämpliga åtgärderna då det skulle innebära mer anpassat skogsbruk och därmed kosta mer.

Frågeställningar Skogsstrategin WS 1 Ståndortsanpassning

Vilken klimatnytta kan ståndortsanpassning göra?

  • Livskraftigt bestånd
  • Riskspridning
  • Variation på omloppstid
  • Bra för vatten
  • Mångfald
  • Genom att plantera de trädslag som trivs bäst på respektive mark borde mest CO2 bindas över tid.
  • Rätt trädslag på rätt mark ger friska skogar som växer bra, vilket leder till bäst klimatnytta
  • För att öka kolinlagring behöver biomassan byggas upp.
  • Prognoser om klimatförändringar säger torrare somrar och blötare vintrar i Blekinge, vilket vi behöver anpassa oss efter. Men det är ju mer klimatanpassning än klimatnytta.
  • Förädlat plantmaterial kan ge en större tillväxt, men ståndortsanpassning så som tall på tallmark kan ge en bättre tillväxt och därmed större biomassa – klimatnytta.
  • Kan vara sämre klimatnytta om virket blir massaved, det blir inte långvariga konstruktioner.
  • Metoder som minskar kolläckage i hyggesfasen behövs.
  • Utvecklingspotential i massan att användas istället för plast.

Hur påverkas mångfalden?

  • Förbättrad ståndortsanpassning med mer tall och mer löv ger en större mångfald.
  • Brist på död ved, brist på ljus och brist på gamla träd är de största hoten mot biologisk mångfald i skogen.
  • Kantzoner +vägar kan göra mycket för diversiteten.
  • Ägarstrukturen i Blekinge kan ge en större mångfald.
  • Snarare skötsel som påverkar
  • Viktigt att värna familjeskogsbrukare/ bönder och stärka kunskap.
  • Mångfalden ökar. Bidrar till olika ljusinsläpp, olika habitat, olika fältskikt. Marken förändras i sammansättningen. Inte bara tall och gran tänk även ädellöv.
  • Möjlighet till större mångfald

Påverkas äganderätten?

  • Ingen bör tvingas. Ska vi få till förändringar måste vi börja med de som vill.
  • Information och utbildning, positiva exempel är viktigt för att få med folk.
  • Nej
  • Om krav
  • Om man sköter marken så att den blir unik – och blir reservat.
  • På lång sikt kan det skapa naturvärden som inte gör att man kan bruka som man vill.
  • Det är inte lagstadgat att ståndortsanpassa.

Hur påverkas Produktionsskogsbruket?

  • Kan bli längre omloppstider
  • Kräver större kunskap hos entreprenörer
  • Högkvalitativa produkter av tall och ek ger möjlighet för lokala entreprenörer att nischa sig.
  • Påverkar även förädlingsledet/ industrin
  • Ekonomiskt
  • Kräver ändrad skötsel, mer skötsel
  • Dyrare att hantera olika sortiment
  • På sikt producera värdefullt sortiment
  • Variationen skyddar
  • Det blir krångligare - kräver mer kunskap och engagemang
  • Det kan bli stabilare bestånd

Hur påverkas Naturvårdshänsynen?

  • En större variation ger en större mångfald. Tall och löv ger högre naturvärden. Samtidigt är gamla knotiga träd på ”fel” plats viktiga för mångfalden. En ek som vuxit jättesnabbt har inte så höga naturvärden.
  • Nej inte alls
  • Mer blandade bestånd
  • Oftast positivt – krävs mer kunskap och engagemang
  • Ger mer möjligheter

Räcker det med frihet under ansvar eller behövs det annan påverkan? I så fall vad?

  • Frihet under ansvar ger en mångfald
  • Tillsyn och revision vid exempelvis certifiering är viktigt att det fungerar.
  • Information, kunskapsspridning och goda exempel är viktigt.
  • Frihet under ansvar räcker, men kräver kunskap och engagemang hos alla parter
  • Vanligtvis räcker det med frihet under ansvar.
  • Större acceptans från brukarna om man har rådighet över marken.
  • Rådgivning
  • Positiva exempel
  • Information i nya kanaler
  • Lagar tveksamt
  • Nya certifieringsbestämmelser

Övriga tankar om ståndortsanpassning

  • Hur ska man göra en handlingsplan för ståndortsanpassning?
  • Lättare att uppnå de sociala aspekterna i certifieringen – en skog för alla.
  • Måste vara balans med produktion, vilt och biologisk mångfald.
  • Det är inte positivt i alla lägen för ekonomi, framförallt på kort sikt.
  • Vi kan inte förutse marknaden om 80 år.

Kontakt