Samråd vid ändring av naturmiljön
Ska du utföra en åtgärd som riskerar att väsentligt ändra naturmiljön? Då måste du först samråda med Länsstyrelsen. Här får du veta när samråd krävs, hur du gör en anmälan och vad som gäller för olika typer av åtgärder.
När behöver du samråda med Länsstyrelsen?
Du behöver samråda med oss om din planerade åtgärd kan innebära en väsentlig ändring av naturmiljön och inte omfattas av andra tillstånds- eller anmälningskrav i miljöbalken.
Med naturmiljö menas områden i landskapet som har betydelse för naturvärden, biologisk mångfald eller landskapsbild.
Exempel på vad som räknas som naturmiljö:
- skogar och vattenområden
- Ängar, betes- och våtmarker
- stränder och kustmiljöer
- berg, klippor och naturliga formationer
- landskapsbilden – det visuella intrycket av naturen
- kulturmiljöer i naturen – till exempel gamla odlingslandskap eller historiska lämningar i naturen
- biotoper och livsmiljöer för växter och djur (till exempel särskilt skyddsvärda träd).
- områden med höga naturvärden eller skyddad natur (till exempel Natura 2000, naturreservat).
Följande områden räknas vanligtvis inte som naturmiljö:
- tomt- och gårdsmark
- anlagda parker och industriområden
- exploaterade eller hårt påverkade områden.
Med väsentlig ändring av naturmiljön menas bland annat skador på värdefulla natur- och kulturmiljöer eller den biologiska mångfalden, samt bristande hushållning med naturresurser, energi och material.
När du bedömer om en åtgärd innebär en väsentlig ändring av naturmiljön ska du ta hänsyn till både områdets karaktär och känslighet samt åtgärdens typ och omfattning.
Så gör du en samrådsanmälan
Anmäl minst sex veckor innan du planerar att genomföra åtgärden. Inför att du gör din anmälan behöver du
- ta reda på vilka natur- och kulturvärden som finns i området
- skaffa den kunskap som behövs för att minska risken för skador eller andra olägenheter för människor eller miljön
- ta reda på vilka försiktighetsåtgärder du planerar att vidta för att minska påverkan på natur- och kulturmiljö.
Tänk på att det är du som ansvarar för att skaffa den kunskap som behövs inför samrådet. Det är också bra att veta att samrådet inte behandlar frågor om enskilda intressen, som till exempel påverkan på närboende.
Anmäl för samråd
Åtgärder som kan påverka natur- eller kulturmiljön
De svenska miljömålen pekar ut inriktningen för det nationella miljöarbetet. Målen är beslutade av Riksdagen och beskriver vad som behöver uppnås inom olika områden för att utvecklingen ska vara miljömässigt hållbar både på lokal och nationell nivå.
Bestämmelser i miljöbalken syftar bland annat till att långsiktigt värna om vår miljö och våra naturresurser. Genom handläggning inom miljöbalkens ämnesområden bidrar vi direkt eller indirekt till möjligheten att uppnå flera av Sveriges miljömål och därmed även flera av de globala målen i Agenda 2030.
Bland de svenska miljömålen berörs i första hand följande mål av bestämmelserna kring samråd, dispens och tillstånd enligt miljöbalken:
- Ett rikt växt- och djurliv
- Ett rikt odlingslandskap
- Levande skogar
- Myllrande våtmarker
- Begränsad klimatpåverkan
- God bebyggd miljö
Bland de globala målen i Agenda 2030 berörs i första hand följande mål av arbetet med samråd, dispens och tillstånd enligt miljöbalken:
- 9: Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
- 11: Hållbara städer och samhällen
- 12: Hållbar konsumtion och produktion
- 13: Bekämpa klimatförändringar
- 14: Hav och marina resurser
- 15: Ekosystem och biologisk mångfald
Ledningsdragning avser alla former av ledningsdragning och -rivning, för exempelvis vatten och avlopp, el, tele eller fiber.
Vad du inte behöver anmäla
- Åtgärd som inte orsakar väsentlig ändring av naturmiljön och då det är uppenbart att anpassningar och försiktighetsmått är tillräckliga för att verksamheten inte skadar natur- och kulturmiljövärden.
- Ledningsschakt upp till en meter brett vid markytan och som inte berör skyddade arter och områden, som till exempel biotopskydd, strandskydd eller naturreservat.
- Ledningsdragning genom åkermark, i vägkanter, på gårdsplaner.
Vad du bör anmäla
Samråd kan krävas om ledningsdragningen planeras genom exempelvis:
- våtmarker
- ängs- och betesmarker
- artrika vägkanter eller förekomst av invasiva främmande arter
- strandängar
- ädellövskogar
- nyckelbiotoper och andra skogliga områden med höga naturvärden
- skyddade områden, där åtgärden inte kräver dispens eller tillstånd enligt områdets bestämmelser.
Känsliga naturområden, som i listan, ska alltid undvikas i första hand. Lyckas du anpassa ledningsdragningen efter sådana områden och samtidigt tar generell hänsyn, behöver du inte lämna in någon anmälan för samråd.
Generell hänsyn
- Körskador i terräng ska undvikas.
- Vid passage av biotopskyddade miljöer som stenmurar, öppna diken och odlingsrösen ska tryckning eller styrd borrning användas i första hand.
- Påverkan på biotopskyddade alléer eller andra skyddsvärda träd (gamla träd, träd med en stamdiameter >100 cm) ska undvikas. Ett skyddsavstånd om 15 gånger stamdiametern ska användas. Passage med tryckning eller borrning bedöms inte påverka allén eller träden negativt om borrhålen placeras utanför skyddsavståndet.
- Vid rasering av ledningar ska stolphålen tryckas igen eller fyllas med rena massor.
- Schaktet ska göras så litet som möjligt.
- Olika arter kräver hänsyn olika tider på året. Störning ska undvikas under våren då åtgärder riskerar att skada både växtlighet och djurliv.
- Vid förekomst av invasiva främmande arter kan särskilda försiktighetsåtgärder krävas.
Miljösamverkan Sverige har tagit fram en vägledning för dig som planerar ledningsdragning.
På sidan Dispens från generellt biotopskydd finns ett bildspel där du ser vilka biotoper som är skyddade och därmed kräver dispens vid åtgärd.
Om åtgärden gäller att underhållsröja, trädsäkra eller kantträdsavverka och bredda befintliga ledningsgator, vägar och järnvägar kan samråd krävas.
Vad du inte behöver anmäla
- Åtgärd som inte orsakar väsentlig ändring av naturmiljön och då det är uppenbart att anpassningar och försiktighetsmått är tillräckliga för att verksamheten inte skadar natur- och kulturmiljövärden.
- Underhållsröjningar i kontinuerligt underhållna ledningsgator, längs vägar och järnvägar kräver vanligtvis inget samråd.
- Om du behöver ta ner grenverk eller stamdelar på döda träd. Det är inte lämpligt att ta ner mer än vad som är en nödvändig säkerhetsåtgärd.
Vad du bör anmäla
Samråd kan krävas om underhållsröjningen:
- medför breddning av ledningsgatan
- sker där gatan har fått växa fritt under en längre tid
- berör särskilt skyddsvärda träd
- riskerar skada skyddade arter och deras livsmiljö, exempelvis för hasselmus
- sker inom skyddat område, där åtgärden inte kräver dispens eller tillstånd enligt områdets bestämmelser.
Generell hänsyn
- Olika arter kräver hänsyn olika tider på året. Störning ska undvikas under våren då åtgärder riskerar att skada både växtlighet och djurliv.
- Körskador i terräng ska undvikas.
- Avverkningsavfall ska hanteras så att det inte skadar natur- och kulturmiljön.
- Blommande och bärande buskar bör sparas.
- Vid förekomst av invasiva främmande arter kan särskilda försiktighetsåtgärder krävas.
Miljösamverkan Sverige har tagit fram ett bra material om underhållsröjningar, med förslag på försiktighetsmått.
Om åtgärden gäller uppförande av mast eller torn oavsett höjd, eller vindkraftverk lägre än 50 meter kan samråd krävas.
Vad du inte behöver anmäla
Åtgärder som inte förändrar naturmiljön i någon större utsträckning och där det är tydligt att anpassningar och försiktighetsmått är tillräckliga för att undvika skador på natur- och kulturmiljövärden.
Vad du bör anmäla
Samråd kan krävas om anläggningen placeras inom
- område med höga naturvärden som till exempel nyckelbiotoper, våtmarker och betesmarker inom ängs- och betesmarksinventeringen
- område med skyddsvärda träd
- område där det finns risk att skyddade arter eller deras livsmiljöer skadas
- område av stor betydelse för fågelliv
- skyddat område, där åtgärden inte kräver dispens eller tillstånd enligt områdets bestämmelser
- riksintresse för kulturmiljövården.
Generell hänsyn
- Körskador i terräng ska undvikas.
- Olika arter kräver hänsyn olika tider på året. Störning ska undvikas under våren då åtgärder riskerar att skada både växtlighet och djurliv.
Vill du anlägga en solcellsanläggning på marken är det viktigt att hitta en lämplig plats och rätt utformning.
Vad du inte behöver anmäla
- Åtgärd som inte orsakar väsentlig ändring av naturmiljön och då det är uppenbart att anpassningar och försiktighetsmått är tillräckliga för att verksamheten inte skadar natur- och kulturmiljövärden.
- Om du anlägger enstaka panelrader för att tillgodose det egna elbehovet behöver du i regel inte heller samråda.
Vad du bör anmäla
Vanligtvis bör solcellsanläggningar på mark alltid anmälas.
Generell hänsyn
- Körskador i terräng ska undvikas.
- Olika arter kräver hänsyn olika tider på året. Störning ska undvikas under våren då åtgärder riskerar att skada både växtlighet och djurliv.
Frivilligt tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken
Det finns möjlighet att ansöka om frivilligt tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken, istället för att göra en samrådsanmälan. En fördel kan vara att få den rättstrygghet som tillståndet innebär.
Större arrangemang i naturen kan kräva en anmälan för samråd till Länsstyrelsen.
Vid större arrangemang med många deltagare eller vid återkommande evenemang kan naturmiljön skadas. Exempel på naturmiljöer som är särskilt känsliga är våtmarker och hällmarker.
Många naturreservat har friluftsliv som ett av syftena och länsstyrelsen ser ofta positivt på att skyddade områden, så som naturreservat, används för friluftsliv.
Vad du inte behöver anmäla
- Åtgärd som inte orsakar väsentlig ändring av naturmiljön och då det är uppenbart att anpassningar och försiktighetsmått är tillräckliga för att verksamheten inte skadar natur- och kulturmiljövärden.
- Mindre arrangemang.
- Större arrangemang inom friluftsområden, tätortsmiljöer eller områden där det inte finns utpekade natur- eller kulturvärden.
Vad du bör anmäla
Du behöver anmäla
- större arrangemang på naturmark inom vårperioden
- större arrangemang som berör skyddade områden
- större arrangemang om det i området förekommer utpekade natur- och kulturvärden.
- arrangemang som kräver större ingrepp i naturen i form av röjning av vegetation och/eller omfattande markförstärkning för att kunna genomföras.
Definitioner
Storlek på arrangemang definieras enligt följande:
- mindre arrangemang – under 200 deltagare
- större arrangemang – över 200 deltagare.
Generell hänsyn
- Undvik att placera kontroller samt start- och målplatser vid känsliga miljöer, fornlämningar och områden med höga naturvärden.
- Planera arrangemanget så att bäckar kan passeras vid befintliga broövergångar.
- Arrangören ansvarar för att åtgärda eventuell nedskräpning och snarast ta bort skyltar, markeringar och kontroller efter tävlingen.
- Olika arter kräver hänsyn olika tider på året. Störning ska undvikas under våren då åtgärder riskerar att skada både växtlighet och djurliv.
Undersökningar av berggrunden i syfte att hitta utvinningsbara mineral och metaller kallas för prospektering. Det innefattar borrning, grävning, schaktning, barmarkskörning och trädfällning vid geofysiska mätningar, geokemisk provtagning, moränprovtagning, diamantborrning, karteringsdiken med mera.
Vad du inte behöver anmäla
Åtgärd som inte orsakar väsentlig ändring av naturmiljön och då det är uppenbart att anpassningar och försiktighetsmått är tillräckliga för att verksamheten inte skadar natur- och kulturmiljövärden.
Vad du bör anmäla
Du bör vanligtvis anmäla prospekteringsarbeten. Trots att en verksamhetsutövare beviljats undersökningstillstånd krävs oftast ett 12:6 samråd.
Generell hänsyn
- Körskador i terräng ska undvikas.
- Olika arter kräver hänsyn olika tider på året. Störning ska undvikas under våren då åtgärder riskerar att skada både växtlighet och djurliv.
Ska du som markägare bryta ut naturgrus, berg, matjord, morän, torv, sand, lera med mera för eget husbehov kan du behöva göra en anmälan för samråd. Vanligtvis medför åtgärden en väsentlig ändring av naturmiljön eftersom den är irreversibel.
Vad du inte behöver anmäla
- Större husbehovstäkter, till exempel brytning av mer än 10 000 ton grus totalt, behöver istället anmälas till kommunen, då de klassas som miljöfarlig verksamhet.
- Åtgärd som inte orsakar väsentlig ändring av naturmiljön och då det är uppenbart att anpassningar och försiktighetsmått är tillräckliga för att verksamheten inte skadar natur- och kulturmiljövärden.
Vad du bör anmäla
Täkter som understiger 10 000 ton och som utgör en väsentlig ändring av naturmiljön.
Generell hänsyn
- Körskador i terräng ska undvikas.
- Olika arter kräver hänsyn olika tider på året. Störning ska undvikas under våren då åtgärder riskerar att skada både växtlighet och djurliv.
Det är svårt att ange alla typer av verksamheter som bör anmälas för samråd. Här kommer en vägledning.
Vad du inte behöver anmäla
Åtgärd som inte orsakar väsentlig ändring av naturmiljön och då det är uppenbart att anpassningar och försiktighetsmått är tillräckliga för att verksamheten inte skadar natur- och kulturmiljövärden.
Vad du bör anmäla
Du bör anmäla
- golfbanor, skidbackar, campingplatser och liknande anläggningar
- enskilda vägar
- utfyllnad av mark
- upplag av mindre mängd massor, exempelvis muddermassor och schaktmassor
- energiskogsodling med mera.
Generell hänsyn
- Olika arter kräver hänsyn olika tider på året. Störning ska undvikas under våren då åtgärder riskerar att skada både växtlighet och djurliv.
- Körskador i terräng ska undvikas.
Påverkan på naturvärden
Åtgärder som påverkar fridlysta arter, invasiva främmande arter och skyddsvärda träd kan kräva samråd.
Det finns möjlighet att hålla samråd om påverkan på fridlysta arter. I ett samråd kan Länsstyrelsen bedöma om dispens krävs eller om försiktighetsmått och skyddsåtgärder kan genomföras så att dispensprövning undviks. Fridlysningen är olika starkt för olika arter.
Vad du inte behöver anmäla
- Åtgärd som inte orsakar väsentlig ändring av naturmiljön och då det är uppenbart att anpassningar och försiktighetsmått är tillräckliga för att verksamheten inte skadar natur- och kulturmiljövärden.
- Om du inte kan vidta förebyggande åtgärder eller om förbuden i artskyddsförordningen aktualiseras, trots att försiktighetsmått och skyddsåtgärder har vidtagits, är åtgärden förbjuden enligt artskyddsförordningen och då ska istället en artskyddsdispens sökas.
Vad du bör anmäla
- Om fridlysta- eller rödlistade arter (VU, EN, CR) berörs bör en anmälan för samråd göras. Om det finns fridlysta eller rödlistade arter i ett område behöver generellt extra hänsyn tas till dessa. Vilken hänsyn som är lämplig varierar från art till art.
Generell hänsyn
- Olika arter kräver hänsyn olika tider på året. Störning ska undvikas under våren då åtgärder riskerar att skada både växtlighet och djurliv.
Att avverka eller beskära ett särskilt skyddsvärt träd kan kräva en anmälan för samråd till Länsstyrelsen. Gamla träd är i sig en värdefull naturmiljö och bör bevaras så långt det är möjligt. Ihåliga träd är extra värdefulla då håligheter kan erbjuda boplats åt olika djur. På barken av äldre träd trivs sällsynta lavar och mossor. Gamla träd har ofta också kulturhistoriska värden.
Om du vill avverka ett särskilt skyddsvärt träd, fundera först på alternativen:
- Räcker det att ta bort enstaka grenar för att exempelvis avhjälpa en säkerhetsrisk?
- Räcker en beskärning av kronan?
- Kan trädet beskäras eller kapas till en högstubbe i stället för att avverkas helt? Det är värdefullt om trädet kan fortsätta leva även efter åtgärd.
Vad du inte behöver anmäla
- Åtgärd som inte orsakar väsentlig ändring av naturmiljön och då det är uppenbart att anpassningar och försiktighetsmått är tillräckliga för att verksamheten inte skadar natur- och kulturmiljövärden.
- Åtgärd på enskilt träd som inte räknas som särskilt skyddsvärda träd, se nedan.
- Borttagning av döda grenar, enstaka grövre grenar, eller beskärning av kronan med mindre än 15 procent.
- Om du behöver ta ner grenverk eller stamdelar på döda träd. Det är inte lämpligt att ta ner mer än vad som är en nödvändig säkerhetsåtgärd. Du bör sätta snittytan cirka en meter ovanför övre delen av eventuella stamhåligheters ingång.
Vad du bör anmäla
Du bör anmäla
- avverkning, toppkapning och kapning till högstubbe
- övriga åtgärder som riskerar skada på ett särskilt skyddsvärt träd.
Tänk på att även schaktning, upplag eller körning med tunga fordon i närheten av stammen (inom 15 gånger stammens diameter) innebär risk för skada, främst på trädets rotsystem.
Vad är ett särskilt skyddsvärt träd?
Jätteträd: Levande eller döda träd som är grövre än en meter i diameter på det smalaste stället under brösthöjd.
Mycket gamla träd: Levande eller död gran, tall, ek och bok som är äldre än 200 år. Övriga trädslag som är äldre än 140 år.
Grova hålträd: Levande eller döda träd som är grövre än 40 cm i diameter i brösthöjd med utvecklad hålighet i huvudstammen.
Artskyddet gäller alltid
Vissa arter är fridlysta. Dit hör exempelvis alla fladdermöss, som gärna bor i ihåliga träd. Om åtgärden riskerar att påverka en fridlyst art kan du behöva dispens från bestämmelserna om artskydd.
Generell hänsyn
- Olika arter kräver hänsyn olika tider på året. Störning ska undvikas under våren då åtgärder riskerar att skada både växtlighet och djurliv.
- Körskador i terräng ska undvikas.
En anmälan om samråd för övriga verksamheter bör göras vid åtgärder som riskerar att skada ett särskilt skyddsvärt träd och i vissa fall även för åtgärder som kan skada skyddsvärda träd. Exempel på sådana åtgärder är kraftig beskärning av kronan, grävarbeten nära trädet eller körning med tunga maskiner nära trädet. Grävarbeten eller körning med tunga maskiner som sker på ett avstånd om minst stammens diameter gånger 15 behöver inte anmälas för samråd. Avverkning av särskilt skyddsvärda träd ska alltid anmälas för samråd. Avverkning av skyddsvärda träd bör anmälas för samråd.
Skyddsvärda träd
Ett träd bedöms vara skyddsvärt om det uppfyller något av nedan stående kriterier:
- har en stamdiameter i brösthöjd på minst 80 cm
- hamlade träd
- hålträd med en stamdiameter i brösthöjd på minst 30 cm
- döda stående träd med en stamdiameter i brösthöjd på minst 30 cm,
- döda liggande träd med en diameter på minst 30 cm vid basen
- biologiskt värdefulla träd, t ex innehåller minst en rödlistad art eller minst fyra signalarter. Kan också vara äldre senvuxna träd som uppnått hög ålder, ofta med stora partier död ved och grova knotiga grenar i kronan och/eller mycket epifytiska mossor och lavar, eller
- kulturhistoriskt intressanta träd, t. ex. vårdträd, vägmärken och sjömärken.
Information om registrerade skyddsvärda träd hittar ni på Länsstyrelsens webbGIS Länk till annan webbplats. – Länsfakta Blekinge. Sök på ”skyddsvärda träd” i lagerlistan och tänd båda lagren med skyddsvärda träd, här finns både skyddsvärda och särskilt skyddsvärda träd. Det finns många skyddsvärda träd i vår omgivning som inte är registrerade, var därför uppmärksam på om just till träd uppfyller kriterierna för skyddsvärt eller särskilt skyddsvärt.
Särskilt skyddsvärda träd
Nedan stående träd bedöms som särskilt skyddsvärda:
- Jätteträd: Levande eller döda träd som är grövre än en meter i diameter på det smalaste stället under brösthöjd.
- Mycket gamla träd: Levande eller död gran, tall, ek och bok som är äldre än 200 år. Övriga trädslag som är äldre än 140 år.
- Grova hålträd: Levande eller döda träd som är grövre än 40 cm i diameter i brösthöjd med utvecklad hålighet i huvudstammen.
Särskilt skyddsvärda träd är ovanliga i vardagslandskapet och bör bevaras oavsett om de påträffas i skogsmark, odlingslandskapet eller urbana miljöer. Grova, gamla eller ihåliga träd har en mycket stor betydelse för olika djur- och växtarter. Förekomsten av sådana träd är i många fall avgörande för många hotade arters överlevnad. Generellt gäller att ju äldre och grövre ett träd blir desto fler arter kan det utgöra livsmiljö för. Med tiden får ett träd en mängd olika miljöer, till exempel grov bark, solexponerad ved och håligheter som utgör grunden för trädens stora biologiska mångfald. Eken är det trädslag som hyser flest arter, över 1500, varav mer än 500 arter utgörs av hotade arter.
Sverige har ett av Europas största bestånd av jätteträd och har därför enligt åtgärdsprogrammet för särskilt skyddsvärda träd ett särskilt ansvar för att bevara dessa träd. Det svenska jätteträdsbeståndet minskar kontinuerligt samtidigt som nyrekryteringen är långsam eller saknas helt. Att bevara så många som möjligt av dessa träd och att gynna nyrekrytering har därför hög prioritet.
Läs mer om skyddsvärda träd på Naturvårdsverkets hemsida Länk till annan webbplats.
Almsjuka kan drabba alla inhemska arter av alm och orsakas av en svamp. Spridningen sker dels via rotkontakt med smittade träd, dels via sporer som överförs av almsplintborre. Almar som drabbas av almsjuka kan vissna snabbt, grenar kan börja dö av och till slut dör hela trädet.
Almsjukan drabbar också alla de hundratals arter som är beroende av träden. I Blekinge är vi hårt drabbade av almsjukan och detta har lett till att den rödlistade skalbaggen Almblombocken nu är starkt hotad.
Almblombocken finns på ett fåtal ställen i länet. Genom att spara almar även om de drabbas av sjukdomen kan vi förhoppningsvis hjälpa almblombocken att överleva och finnas kvar in i framtiden. Naturvårdsverket har tagit fram ett åtgärdsprogram för almblombockens överlevnad och länsstyrelsen jobbar aktivt med gynnande åtgärder för almblombocken.
Åtgärdsprogram för almblombocken på Naturvårdsverkets webbplats Länk till annan webbplats.
Du kan behöva anmäla om samråd innan du tar ner almar
Ett dött träd har höga naturvärden och bör alltid sparas om det är möjligt. Men om en död alm utgör en risk för skada kan döda grenar tas ner på ett kontrollerat sätt för att minska riskerna. Träd som står där risk för skada är liten, till exempel i skogsmark eller i sällan besökta områden, ska alltid sparas.
Om du vill ta ner en död eller döende alm som är grövre än 40 centimeter i stamdiameter i brösthöjd kan du behöva anmäla detta till oss på länsstyrelsen via e-tjänsten Anmälan om samråd för övriga verksamheter som du hittar på denna sida.
Nya råd förespråkar att spara sjuka träd
När sjukdomen först upptäcktes gick bland annat länsstyrelserna ut med att almsjuka träd skulle avverkas och destrueras. Detta gjorde man för att försöka minska spridningen av almsjukan. I dag är almsjukan dock så spridd i landet att det inte bedöms gå att begränsa sjukdomen annat än på Gotland. Avverkning och destruering av almar gör dessutom stor skada för de många arter som behöver almen för sin överlevnad. Därför är det viktigt att även sjuka almar sparas där det är möjligt.
Stenmurar är viktiga inslag i vårt landskap och har höga natur- och kulturmiljövärden.
Sök dispens om du vill utföra en åtgärd som kan påverka en skyddad stenmur
Oavsett vilket skick stenmuren är i kan den omfattas av de generella bestämmelserna för biotopskydd om en sida av muren gränsar till jordbruksmark. En stenmur som löper längs en allmän väg eller längs gränsen till skogs- eller tomtmark omfattas också av biotopskyddsbestämmelserna, förutsatt att murens andra sida gränsar mot en åker, en betesmark eller annan jordbruksmark.
Skyddet för stenmurar gäller normalt även när en högst två meter bred naturlig bäckfåra, ett dike eller en mindre grusväg är belägen mellan stenmuren och den intilliggande jordbruksmarken.
Om du vill utföra en åtgärd som kan påverka en biotopskyddad stenmur måste du söka dispens hos länsstyrelsen.
Dispenser och tillstånd för skyddad natur
Följ försiktighetsmått även när du utför åtgärder på stenmurar som inte omfattas av skydd
Stenmurar som inte är biotopskyddade har också ett högt natur- och kulturhistoriskt värde i vårt landskap och är viktiga att värna. En restaurering är värdefull för stenmurens fortlevnad och behöver i de allra flesta fall inte anmälas till länsstyrelsen.
Även mindre ingrepp i muren, så som en öppning eller breddning av befintlig öppning i en stenmur, kan ofta genomföras utan att orsaka någon betydande skada på en stenmur. Med mindre öppning eller breddning av öppning avses max fem meter.
Om du utför en restaurering, mindre öppning eller breddning om max fem meter i en mur, följ försiktighetsmåtten:
- Bygg upp minst lika mycket mur som du plockat ner. De stenar som plockas ner ska återanvändas vid återuppbyggnad eller påbyggnad av muren.
- Rasering och återuppbyggnad ska ske under perioden 1 maj-30 september för att inte skada djur som kan ha övervintrat i muren. Om du utför raseringsarbete vid annan tid får du inte använda maskinell rivning. Stenarna ska då plockas ner för hand.
- Kontakta länsstyrelsen om du hittar djur i dvala.
- Stenar med lav- och mosspåväxt ska i största möjliga mån placeras överst eller ytterst på muren för att inte skada dessa arter.
- Innan du påbörjar arbetet ska du kontrollera att fåglar inte häckar i eller nära den aktuella muren. I sådant fall ska arbetet ske först efter avslutad häckning.
Om du vill utföra en annan åtgärd som kan skada en stenmur som inte är biotopskyddad, eller om du inte följer försiktighetsmåtten, kan du behöva anmäla om samråd.
Vad gör Länsstyrelsen?
I samrådet kan Länsstyrelsen bedöma om de skyddsåtgärder och anpassningar som planeras är tillräckliga. Vi kan ibland behöva kompletterande uppgifter för att kunna göra en bedömning. Vi beslutar sen om den planerade verksamheten/åtgärden är av sådan karaktär att den inte kan tillåtas eller om den kan tillåtas med vissa skyddsåtgärder. Vanligtvis gör vi inte fältbesök.
Åtgärder i skog
Skogsbruksåtgärder utgörs av avverkning, gallring eller röjning i skogsbrukssyfte. Om åtgärderna har annat syfte, till exempel avverkning för bebyggelse, trädsäkring eller omställning till jordbruksmark så ska åtgärden anmälas till Länsstyrelsen. Detta gäller även om skogsmarken omfattas av skogsbruksplan och även om delar ska fortsätta utgöra skogsmark. Om åtgärden eller verksamheten gäller skogsbruksåtgärder ska du anmäla samråd till Skogsstyrelsen.
Skogliga åtgärder som kräver samråd, Skogsstyrelsen Länk till annan webbplats.
Åtgärder inom militära områden
Om åtgärden eller verksamheten gäller inom militära områden där Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk och Försvarets radioanstalt är verksamma ska du göra samrådsanmälan till Försvarsinspektören för hälsa och miljö (FIHM).
Kommunens roll
Om Länsstyrelsen har överlåtit tillsynsansvaret till kommunen ska du göra samrådsanmälan till kommunen.
Kontakt
Länsstyrelsen Blekinge
E-post och telefon:
blekinge@lansstyrelsen.se
010-224 00 00
Växeln är öppen mån-fre kl. 08.00-16.30