Lövplattmask Obama nungara
Lövplattmask (Obama nungara) är en invasiv art som upptäcktes första gången i Sverige under 2024. Året efter fattade EU-kommisionen beslut om att att lövplattmaksen läggs till i listan över invasiva arter som samtliga EU-länder måste bekämpa. Här finns information om hur du känner igen plattmasken och hur du gör för att inte sprida den.
Lövplattmasken, med artnamnet Obama nungara, är en plattmask som härstammar från Sydamerika. Släktnamnet Obama härstammar från språket Tupi och kan översättas till ”blad/löv djur” (Oba=blad Ma= djur).
Förbjuden att sprida
Nu finns arten med på EU:s lista över invsiva arter som samtliga EU-länder måste bekämpa. Det betyder också att det är förbjudet att avsiktligen hålla arten, låta den växa, överlåta eller utbyta den samt släppa ut den i naturen.
Så känner du igen lövplattmasken
- Lövplattmasken är ca 5-8 cm lång och ca 0,5 cm bred.
- Färgen på ovansidan skiftar mellan beige och mörkt brun med svarta längsgående linjer. Undersidan är beige.
- Äggen är 0,5 cm stora och från en början klarröda men mörknar och övergår till mörkbruna efter några dagar.
- Lövplattmasken är ett rovdjur som lever på maskar, sniglar, snäckor och andra plattmaskar. Den lever på jorden och hittas i naturen oftast under träbitar, stenar och löv.
- Arten är mest aktiv efter skymningen.
Ett rovdjur som lever på maskar och snäckor
Fakta om lövplattmasken Obama nungara:
- Lövplattmasken är ett rovdjur som lever på maskar, sniglar, snäckor och andra plattmaskar.
- Masken lever på jorden och hittas i naturen oftast under träbitar, stenar och löv. Den kan utnyttja andra djurs gångar och ta sig en bit ner i marken.
- I Sverige har den än så länge bara hittats i och under krukor, på marken under krukor och tråg och under de dukar som växterna ofta står på när de mellanlagras på plantskolorna.
Oro finns för att den kan orsaka försämrad jordkvalitet
Lövplattmasken är så pass nyupptäckt att det saknas studier på dess eventuella effekt på biologisk mångfald och ekonomi. Arten har potential att få täta populationer men inga studier på effekten har utförts. Det finns andra arter av rovlevande plattmaskar som har visat sig ha mycket stor negativ effekt på till exempel daggmaskar vilket kan leda till försämrad jordkvalitet och därmed minskad växtkraft och skörd.
Rapportera om du hittar maskar
Använd handskar när du hanterar masken, slemmet kan vara irriterande för huden.
Ta bilder
Om du hittar en plattmask, börja med att ta en bild! Tänk på att få bra skärpa i bilden och ha ordentligt med ljus. Ta gärna flera bilder.
Om du inte är helt säker på vad du hittat kan du lägga organismen i en burk med lock och lite fuktig jord. Då kan du ta fler bilder om det behövs eller släppa ut den igen om det visar sig att det inte är något farligt.
Kontakta inköpsstället
Om du hittar plattmask på växter du köpt är det viktigt att du informerar inköpsplatsen om fyndet så de kan sanera de växter de har kvar.
Rapportera till Länsstyrelsen
Rapportera också ditt fynd genom att skicka ett mejl till naturvard.vastmanland@lansstyrelsen.se
I mejlet ska du:
- skicka en bild på masken
- ange plats där masken hittats
- uppge dina kontaktuppgifter
Våra experter behöver uppgifterna för att kontrollera att det är rätt art och kartlägga var den hittats.
Rapportera fynd i naturen
Om du hittar plattmask ”frikrypande”, alltså inte i kruka eller direkt på en växt du är på väg att plantera, utan på marken i till exempel en park eller en väg rapporterar du det på:
www.invasivaarter.nu Länk till annan webbplats.
Så här förstör du ägg och maskar
När du fotat masken, rapporterat och fått svar att det är lövplattmask kan du antingen:
- lägga dem i en burk och hälla över kokande vatten eller
- lägga plattmaskarna i en burk och förvara dem i frysen i ett dygn.
När maskarna är avlivade kan du slänga dem i restavfall.
Växtbranschen har en mycket viktig roll i att hindra spridningen av lövplattmask. Råden nedan är även verksamma för fler invasiva arter.
Kontrollera importerat växtmaterial i kruka
Generellt är spridningsrisken låg med barrotat material. Det är främst material från Europa som verkar innehålla lövplattmask.
Kontrollera så här
- När du tagit emot materialet, ställ det för sig på hårdgjord yta eller markduk.
- Kontrollera partiet/batchen du fått in:
- marken under krukan
- krukans undersida
- lyft plantan ur krukan och kolla i krukan och på rotklumpen
- under tråg/backar
- Använd handskar, eftersom masken har ett slem som kan vara irriterande på huden.
- Lys med ficklampa, även dagtid. Plattmaskarnas slem gör att de reflekterar ljus och syns bättre mot bakgrunden.
- Äggen är svåra att upptäcka, maskarna är lättare.
Vid ett eventuellt fynd
- Om du hittar en misstänkt plattmask, rapportera in den till Länsstyrelsen.
- I informationsbladet nedan finns detaljerad information om hur du går till väga för att inte sprida lövplattmask vidare.
Privatpersoner, fastighetsägare och förvaltare av parker, kyrkogårdar och andra grönytor har en viktig roll för att förhindra spridingen av lövplattmask och andra invasiva arter.
Kontrollera växter du köpt innan du planterar dem.
Kontrollera så här
Kontroll efter plattmask gör du genom att:
- Kolla marken under krukan, krukans undersida och under eventuella tråg och backar.
- Lyft plantan ur krukan och kolla i krukan och på rotklumpen.
- Äggen är svåra att upptäcka. Maskarna är lättare.
- Använd handskar, eftersom masken har ett slem som kan vara irriterande på huden.
- Lys med ficklampa, även dagtid. Plattmaskarnas slem gör att de reflekterar ljus och syns bättre mot bakgrunden.
Om du hittar en misstänkt plattmask, rapportera in den till Länsstyrelsen och förstör den sedan enligt den rekommenderade metoden ovan.
Kontakta Länsstyrelsen om det gjorts ett fynd av lövplattmask i kommunen.
Kommunens tillsynsansvar för plantskolor
Det är kommunerna som utför tillsyn på plantskolor enligt miljöbalken. Det är därför viktigt att du som arbetar med tillsyn av dessa verksamheter håller dig uppdaterad, och kan meddela plantskolor om hur de bör agera vid fynd av lövplattmask eller andra främmande arter.
Kommunens arbete med förvaltning och planering av grönytor
Kommuner har också ofta ansvar för skötsel och planering av grönytor. Råden till den verksamheten är desamma som för växtbranschen och den som köper plantor.