Hotade djur och växter

Hotade djur, växter och svampar kan skyddas i naturreservat eller genom fridlysning. Vissa arter är så hotade att det skyddet inte räcker, för dessa arter finns speciella åtgärdsprogram. Åtgärdsprogrammen tas fram nationellt av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten.

Fridlysta arter

Det är regeringen som beslutar om fridlysning av en art i Sverige. Fridlysningen kan gälla i hela landet, eller i vissa län. Länsstyrelsen prövar ansökningar om dispens från fridlysning. Vi kan också informera om vilka fridlysta växter och djur som förekommer i länet.

På Naturvårdsverkets webbplats finns mer information om fridlysning, och listor över alla fridlysta arter.

Fridlysta arter, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Vårt arbete med åtgärdsprogram

Länsstyrelserna arbetar med runt 150 åtgärdsprogram, för ungefär 300 arter och flera naturtyper. Dessa arter behöver speciella åtgärder, som till exempel slåtter eller naturvårdsbränning, för att överleva. Åtgärderna behöver göras på den plats i landskapet där arten eller miljön finns, inte bara inom naturreservat. I varje åtgärdsprogram beskriver vi den hotbild som finns mot arterna och de åtgärder som ska göras för att förbättra för arternas livsmiljöer. Hur många och vilka program Länsstyrelsen arbetar med skiljer sig åt mellan länen. 

Länsstyrelsen genomför åtgärderna tillsammans med markägare och verksamhetsutövare. Vi samarbetar även med frivilliga organisationer, Trafikverket, Skogsstyrelsen och olika skogsbolag. Utan dessa samarbetspartners och deras ekonomiska bidrag skulle vi aldrig kunna genomföra alla nödvändiga åtgärder. Åtgärderna och samarbetet är alltid frivilligt.

Åtgärdsprogram för hotade arter i Västernorrland

Länsstyrelsen Västernorrland jobbar idag med 42 av de nationella åtgärdsprogrammen. Varje åtgärdsprogram ger en översiktlig beskrivning av kunskapen om den aktuella arten, artgruppen eller miljön, samt inkluderar en plan för vilka åtgärder som bör genomföras.

Varje åtgärdsprogram innehåller även en tidsplan samt förslag på finansiering. Programtiden är oftast satt till fem år, varefter programmet ska följas upp för att se hur situationen har förändrats.

Vi jobbar både med arter som finns i skogen, som till exempel bombmurkla och större barkplattbagge. Men också med arter som finns i kulturlandskapet som till exempel fältgentiana och violett guldvinge. Samt med arter i vatten som till exempel flodpärlmussla.

För åtta åtgärdsprogram har Länsstyrelsen Västernorrland ett nationellt koordineringsansvar. Det är åtgärdsprogrammen för Flodpärlmussla, Jättepraktbagge, Större barkplattbagge, Trolldruvemätare, Klådris, Nipsippa, Smällvedel och Glanstagel.

Fyra små musslor ligger framför en rad av större musslor i sanden. Alger ligger intill.

Flodpärlmusslan är den mest allmänt kända av våra stormusselarter för den betydelse den haft som pärlproducerande mussla. Idag är bestånden starkt reducerade på grund av tidigare hårt fiske, försurning, otillräcklig hänsyn i jord- och skogsbruk, påverkan från vattenkraft med mera.

Västernorrland är ett av de län som har flest bestånd kvar av flodpärlmussla. Omfattande inventeringar har genomförts, och regelbunden uppföljning genomförs av bestånden för att se hur de utvecklas. I länet finns 120 vattendrag med kända fynd av flodpärlmussla. I 48 procent av dessa vattendrag finns ingen föryngring i dagsläget.

Närbild av skalbagge på träd.

Chalcophora mariana som är dess latinska namn är Nordeuropas största praktbagge med sina 30 millimeter i längd. Den var inte känd i Västernorrlands län före 2007, då den observerades under en inventering av skalbaggar på död tallved. Jättepraktbaggen finns i ett par mindre kustnära områden i Västernorrlands län och i Gävleborgs län.

Jättepraktbaggen är en värmeälskande art och trivs inte i död ved som är beskuggad, vilket troligtvis är orsaken till dess försvinnande på tidigare kända lokaler. Dagens tallskogar är ofta för täta med ett stort inslag av gran som skuggar marken. Fynden har gjorts i glesa hälltallmarkskogar som naturligt hålls glesa och öppna. Frånvaro av brand och brist på gammal död tallved är den största anledningen till att vi idag utanför hälltallmarksskogarna saknar förutsättningar för värmegynnade arter.

Närbild av en stor svart skalbagge på trädstam.

Större barkplattbagge (Pytho kolwensis) är en skalbagge som når en kroppslängd av 11-18 millimeter. Det är den största arten i familjen barkplattbaggar i Sverige. Namnet kommer av att både larv och fullbildad insekt är tillplattade, anpassade till ett liv under barken på döda granar. Den är känd från 14 förekomstområden i Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten.

Arten trivs bäst i fuktig gransumpskog, där träden är mer än 170 år gamla. Hotet mot arten består i brist på lämpligt substrat. Dagens skogsbruk ger skogar som saknar kontinuerlig tillgång på grova döda träd, vilket gör befintliga förekomster extra sårbara. Länsstyrelsen Västernorrland bedriver studier och försök i samarbete med SCA i ett av artens kärnområden i Resele, Sollefteå kommun.

Svartvit fjäril sitter på ett grönt blad.

Trolldruvemätaren är en mycket karakteristisk mätarfjäril med skarp teckning i svart och vitt. Fjärilen är ytterst sällsynt och finns idag bara på en handfull platser i Jämtland och i Västernorrland. Fjärilen flyger i juni månad och honorna lägger sina ägg på solbelysta plantor av Trolldruva.

Hotet mot arten består främst i minskning av värdväxten trolldruva och rationellt skogsbruk som ger tätare skogar utan naturliga gläntor. Även införsel av främmande trädslag som contortatall som inte tillåter något ljusinsläpp utgör ett hot mot arten. Många av åtgärderna handlar om att skapa luckor på befintliga lokaler.

Närbild på blommande Klådris.

Klådris, Myricaria germanica, växer på Indalsälvens och Ångermanälvens flacka grus- och klapperstränder, där vi har de största populationer i länet. År 2012 upptäcktes landets största förekomst i Jämtland i ett område med grustag. Artificiella lokaler utgör idag en viktig reträtt för arten.

Klådriset hittas på naturliga lokalerna vanligast på de flacka delarna av älvarna, där det finns sand- och grusstränder. Växten är beroende av de årliga översvämningarna som vårfloden innebär. Fröet gror på fuktig sand i strandlinjen där det sker en aktiv pålagring av sediment. Så snart annan vegetation etablerar sig får klådriset det allt svårare, då växten är skuggskyende.

Våra stora älvdalar tillhör de mest utbyggda i landet och klådrisets situation är allt annat än lätt, då de nödvändiga översvämningarna är borta som naturlig störningsregim. Detta har inneburit att klådriset har genomgått en mycket drastisk tillbakagång i dessa båda älvdalar. Även om arten kan etablera sig på andra störda miljöer, som till exempel vägbankar, avlägg, upplag och liknande, saknas den dynamik som säkrar en långvarig växtplats. Dessa tillfälliga växtplatser växer också mycket snabbt igen med andra arter som till exempel, viden, al och andra buskar och träd. Det behövs en riktad skötsel som resulterar i ett mer öppet älvlandskap, som riktade röjningar och andra åtgärder för att säkerställa de kvarvarande växtplatserna.

Lila klockliknande blommor.

Nipsippa finns bara i två områden i Sverige, Ramsele i Västernorrland och på Gotland, där den är mer spridd och finns i betydligt större antal. Situationen för nipsippan i Västernorrland är mer bekymmersam än på Gotland. Den totala populationen av nipsippa i Sverige är ungefär 400 000 varav det finns färre än 5 000 plantor på cirka 10 lokaler i Västernorrland, samtliga i Ramsele socken.

Det stora hotet mot nipsippan är igenväxning av lokalerna på grund av upphört skogsbete. Detta gäller både för Gotland och Västernorrland. Brist på skogsbrand är också en orsak till tillbakagången. I programmet föreslås bland annat att lokalerna sköts på sådant sätt att det främjar nipsippan. Till exempel röjning av träd och buskar, återinfört bete samt även naturvårdsbränning.

Grön växt med gula små klockliknande blommor.

Smällvedel är upptagen som starkt hotad på rödlistan och finns på ett fåtal platser i Dalarna, Jämtland och Västernorrland. Dess utbredning är mycket splittrad och återfinns närmast utanför landet i Alperna. Den finns på två lokaler i länet. I Sverige har den blivit undanträngd och förekommer främst vid öppna vägdiken och järnvägsbankar.

Tänkbara åtgärder för att gynna smällvedel är att öppna upp kring plantor som håller på att konkurreras ut på grund av igenväxning. Länsstyrelsens arbete för att främja arten handlar också om att störa marken genom naturvårdsbränning. Vilket ökar grobarheten hos fröna och därmed gynnar nya plantor.

Närbild på gråvita och svarta trådar av en lav.

Inom lavsläktet Bryoria är glanstagel, Bryoria nitidula, en av de få markväxande arterna. Dess grenar är bruna till svarta och som det svenska namnet antyder glänsande, vinkelrätt ut från lavbålens huvudgren sitter karaktäristiska, små och stiftlika utskott. Glanstagel förekommer främst tillsammans med andra lavar.

Glanstagel upptäcktes för första gången i Sverige av Stig Ahlner år 1942 och idag har arten sju kända lokaler vilka återfinns på Hemsön och Härnön i Västernorrland. I och med det låga antalet lokaler betraktats glanstagel som Starkt hotad (EN) i rödlistan.

Lokalerna i Västernorrland finns på kala bergstoppar och är bland de sydligaste i världen. Glanstagel anses vara en arktisk art och har sannolikt funnits i Västernorrland sedan istiden. På samtliga lokaler har glanstagel och fjälltagellav vuxit tätt intill varandra. Andra fjällarter som förekommit i anslutning till glanstageln är upprätt tagellav och spärrlav. Hotbilden mot arten består främst av exploatering samt igenväxning av de bergstoppar där arten förekommer.

Andra åtgärdsprogram vi jobbar med

Kalktallskogar är naturliga äldre talldominerade skogar på kalkrika marker och även andra mineralrika marker med höga halter av baskatjoner (till exempel basiska grönstenar). I kalktallskogarna påträffas ett stort antal sällsynta och rödlistade arter som kärlväxter, svampar, snäckor och insekter. Sammantaget är dessa skogar några av Nordens mest artrika skogsekosystem.

I Västernorrlands län finns kalktallskogar främst i Ljungans dalgång kring Ånge och Borgsjö (på kalkrik morän och glacifluvialt material med ursprung från Jämtland). Tallskog på basiska grönstenar finns också längs Höga Kusten och på Alnön. Kända områden i Västernorrland är till exempel Ensillre kalkbarrskog och Lombäcksheden utanför Ånge och Åssjöberget på Alnön.

Igenväxning är ett av de största hoten mot de artrika kalktallskogarna. Röjning, naturvårdsbränning eller bete är åtgärder för att bevara våra kalktallskogar.

Rapporter och analyser för länet

Länsstyrelsen Västernorrland har under 2022 tagit fram publikationen Värdefulla kalktallskogar i Medelpad – En kunskapssammanställning av Jan-Olof Tedebrand. Rapporten beskriver kalktallskogar/kalkbarrskogar i Borgsjö kalkområde, på Ljunganåsen och Indalsåsen, i Njurundakustens kusttallskogar med skalgrus och bottenhavskalk samt i alnökalkstenens område. Rapporten innehåller även konkreta förslag för att gynna mångfalden i kalktallskogen. En lista med förslag på de tio mest värdefulla områdena med kalkbarrskog i Medelpad presenteras. Grön infrastruktur och landskapsperspektiv föreslås vara ledstjärna i arbetet med kalkpåverkad tallskog. Fokus i rapporten är rödlistade och sällsynta mykorrhizasvampar.

Du kan beställa publikationen som pdf eller som tryckt rapport genom att skicka e-post till: agp.vasternorrland@lansstyrelsen.se

Hjälp till att rapportera arter

Vissa arter är så sällsynta och så dåligt kända att vi behöver inventera för att se var de finns innan vi börjar med åtgärder. Alla fynd Länsstyrelsen hittar registrerar vi i Artportalen. Artportalen är en webbplats för observationer av Sveriges djur, växter och svampar. Du kan hjälpa till med att rapportera sällsynta (och vanliga) arter. Allmänhetens rapporter är mycket viktiga. Här kan du göra en stor insats!

Artportalen, SLU Länk till annan webbplats.

Kontakt

Åtgärdsprogram för hotade arter

Telefon växel: 0611-34 90 00

Dela sidan:

Landshövding

Carin Jämtin

Besöksadress

Nybrogatan 15 och Pumpbacksgatan 19

Postadress

871 86 Härnösand

Organisationsnummer

202100-2445

Följ oss