Aktuella större etableringar i länet

Renewcell har i sina anläggningar i Ortviken och Kristinehamn utvärderat förutsättningarna med den valda processutrustningen för återvinning av textilier. Resultaten från anläggningarna har varit mycket goda och visar att det är möjligt att på ett konkurrenskraftigt sätt omvandla tyger med stor andel av cellulosafibrer till en högkvalitativ massa. Det återvunna materialet kan användas direkt för framställning av viskos eller andra typer av regenererad cellulosafiber. Efterfrågan på marknaden har dock varit mycket stor, varför bolaget gör bedömningen att en omedelbar utökning av befintlig verksamhet vid Ortviken är nödvändig.

Vad händer nu?

Bolaget har genomfört samråd för utökningen och en tillståndsansökan avseende en produktionsökning omfattande återvinning av upp till 440 000 ton textilavfall med tillhörande kemikalietillverkning är inlämnad till Mark- och miljödomstolen i Östersund. Ansökningshandlingarna har skickats på remiss till bland annat Länsstyrelsen Västernorrland. Där har vi yttrat oss om behovet av kompletteringar.

Bolaget arbetar nu med att komplettera sin ansökan.

I nästa steg av prövningsprocessen kommer länsstyrelsen ges möjlighet att yttra sig avseende tillåtligheten av den planerade verksamheten, den förutsedda miljöpåverkan samt om ytterligare skyddsåtgärder krävs för att värna naturen, människor och djur, liv och hälsa.

FlagshipTWO AB har hos Mark- och miljödomstolen vid Östersunds tingsrätt ansökt om att uppföra och driva en ny anläggning för produktion av e-metanol vid Korsta i Sundsvalls kommun. Bolaget planerar även att avskilja fossil koldioxid för långtidslagring. Ansökan omfattar tillverkning av maximalt 130 000 ton e-metanol per år samt avskiljande av högst 110 000 fossil koldioxid per år.

Anläggningen kommer att tillverka vätgas genom elektrolys. Processen innebär att el används för att spjälka vatten till vätgas och syrgas. En biogen andel koldioxid hämtas ur rökgaserna från det intilliggande Korstaverket. Vätgas och koldioxid blandas och omvandlas sedan till e-metanol, ett förnybart och fossilfritt bränsle som nyttjas inom sjöfarten. Bolaget planerar även att avskilja ytterligare koldioxid ur rökgaserna från Korstaverket för lagring av Sundsvall Energi.

Vid processen alstras värme, vilket är oundvikligt i den kemiska processen. Inom det aktuella området där anläggningen planeras att uppföras ligger Korstaverket, detta innebär att det finns en befintlig infrastruktur som bland annat kan användas för avsättning för den överskottsvärme som uppstår vid produktionen.

Området där anläggningen planeras är detaljplanelagt som industrimark.

Vad händer nu?

Ansökan är under handläggning hos Mark- och miljödomstolen vid Östersunds tingsrätt. Bolaget planerar att påbörja byggnation under 2024, planerad produktionsstart är enligt tidplan satt till 2025.

Sydkraft Hydrogen AB planerar att uppföra och driva en ny anläggning för produktion av fossilfritt flygbränsle strax norr om Långsele i Sollefteå kommun. Flygbränslet framställs genom att kombinera kol från biomassa och vätgas. Med biomassa avses framför allt restprodukter från skogsavverkningar samt bark och sågspån. Den vätgas som krävs för processen kommer att framställas inom verksamheten.

Ett uttag av vatten planeras att ske inom ramen för den planerade verksamheten varför ansökan även omfattar tillstånd enligt 11 kapitlet miljöbalken. Detta vatten kommer att nyttjas som kyl- och processvatten inom verksamheten.

Kommunen har fattat beslut om detaljplan för området men planen har inte vunnit laga kraft.

Vad händer nu?

Bolaget genomför nu samråd med myndigheter samt särskilt berörda och allmänheten inför ansökan avseende tillstånd enligt miljöbalken. De synpunkter som lämnas till bolaget i samrådet ska inkluderas i de tillståndshandlingar som bolaget kommer att lämna in till Mark- och miljödomstolen. Bolaget avser att lämna in tillståndsansökan till sommaren 2024.

I den planerade anläggningen i Torsboda i Timrå kommun avser det kinesiska bolaget PTL (Jiangxi Zichen Technology Co.,Ltd ) producera artificiell grafit. Grafiten kommer levereras som råvara till producenter av litium jon-batterier i Sverige och övriga Europa. Totalt beräknar bolaget kunna producera 100 000 ton grafit årligen, med en planerad produktionsstart under 2025.

För att tillverka grafit används idag råvaror ifrån oljeindustrin som finfördelas och upphettas till höga temperaturer. Bolaget avser att använda eldrivna ugnar. Produktionsprocessen är energikrävande och medför vissa utsläpp till luft.

Verksamheten omfattas av både svenska lagkrav på att använda bästa möjliga teknik samt EU-gemensamma regler (Industrial Emissions Directive) avseende reningsteknik och utsläppsnivåer.

Transporter till och från anläggningen av råvara, produkt och personal kommer att kunna innebära en störning i närområdet. En trafikutredning pågår därför där detta utredes mer ingående.

Området i Torsboda där anläggningen planeras är idag huvudsakligen avverkat och detaljplanelagt som industrimark. Vid avverkningen har viss hänsyn tagits till skyddade växt- och djurarter vilket också blir aktuellt i samband med den kommande etableringen.

Genom området rinner en mindre bäck vilken bolaget behöver leda om. Detta medför att frågan om vattenverksamhet behöver behandlas i den kommande prövningen.

Vad händer nu?

Under sommaren och hösten 2023 genomförde bolaget samråd med myndigheter, närboende och andra intressenter. Bolagets underlag till samråd samt länsstyrelsens samrådsyttrande är samlat i vårt ärende med diarienummer 4247-23. Synpunkterna ska inkluderas i de tillståndshandlingar som bolaget avser att lämna i till miljödomstolen preliminärt under mars 2024.

I den planerade anläggningen vid Alby, söder om Ljungan, i Ånge kommun avser RES Renewable Norden AB producera vätgas. Vätgasen kan levereras som produkt alternativt råvara både inom och utanför det tänkta industriområdet vid Alby. Bolaget avser att söka tillstånd för tillverkning av upp till 82 000 ton vätgas och 652 000 ton syrgas per år.

Anläggningen kommer genom elektrolys att tillverka grön vätgas. Processen för tillverkning av vätgas innebär att el används för att spjälka vatten till vätgas och syrgas genom elektrolys. Vid processen alstras värme. När elen uteslutande kommer från förnybara energikällor, som vindkraft, kallas vätgasen som produceras för förnybar eller grön.

Transporter, buller och uppvärmt kylvatten kommer kunna innebära en påverkan av närområdet. Området vid Alby där anläggningen planeras är idag huvudsakligen täckt med skog, men är detaljplanelagt som industrimark.

Vad händer nu?

Under sommaren 2023 genomförde bolaget samråd med myndigheter. Under hösten fortsatte samrådet med särskilt berörda och allmänheten.

Bolagets underlag till samråd samt länsstyrelsens samrådsyttrande kommer att finnas i vårt ärende med diarienummer 551-3865-2023.

De synpunkter som lämnas till bolaget i samrådet ska inkluderas i de tillståndshandlingar som bolaget avser att lämna in till mark- och miljödomstolen. Bolaget avser att lämna in tillståndsansökan under våren 2024.

I den planerade anläggningen i Ljungaverk, Ånge kommun, avser RES Renewable Norden AB producera vätgas. Bolaget avser att söka tillstånd för tillverkning av upp till 18 400 ton vätgas och 147 200 ton syrgas per år.

Anläggningen kommer genom elektrolys att tillverka grön vätgas. Processen för tillverkning av vätgas innebär att el används för att spjälka vatten till vätgas och syrgas genom elektrolys. Vid processen alstras värme. När elen uteslutande kommer från förnybara energikällor, som vindkraft, kallas vätgasen som produceras för förnybar eller grön.

Transporter, buller och uppvärmt kylvatten kommer kunna innebära en påverkan av närområdet.

I området där anläggningen planeras har det tidigare bedrivit industriverksamhet. Området är i dagsläget inte detaljplanelagt, men en detaljplan håller på att tas fram.

Vad händer nu?

Under sommaren 2023 genomförde bolaget samråd med myndigheter. Under hösten fortsatte samrådet med särskilt berörda och allmänheten. Bolagets underlag till samråd samt länsstyrelsens samrådsyttrande kommer att finnas i vårt ärende med diarienummer 551-3866-2023.

De synpunkter som lämnas till bolaget i samrådet ska inkluderas i de tillståndshandlingar som bolaget avser att lämna in till mark- och miljödomstolen.

Bolaget planerar att lämna in tillståndsansökan under våren 2024.

Att närboende får möjlighet att förmedla sina synpunkter under samrådet är viktigt. Detta görs i form av samråd för att säkerställa att bolaget inkluderar alla miljöaspekter i sin ansökan och miljökonsekvensbeskrivning.

Innan en ansökan av tillstånd skickas in är det verksamhetsutövarens ansvar att samråd hålls. Det innebär att enskilda, länsstyrelsen och tillsynsmyndigheter kan vara med och påverka omfattning och innehåll i ansökningshandlingarna. Länsstyrelsen ska särskilt verka för att tillståndsansökan får den omfattning som krävs, samt vara representant för allmänna intressen.

I våra yttranden tar vi alltid upp relevanta miljöaspekter som artskydd (växter och djur), skyddade områden, miljörisker och skyddsåtgärder, utsläpp, avfall, buller, lukt, påverkan från transporter, rennäring, skogs- och jordbruk, fornlämningar, friluftsliv med mera.

Inom länsstyrelsen finns kompetens inom de sakområden som en tillståndsprövning omfattar. Vårt fokus är att säkerställa att alla miljöaspekter av den planerade verksamheten kartläggs och inkluderas i bolagets ansökningshandlingar. För detta krävs sakkunskap inom flera områden från processteknik till natur och miljö. Det innebär ofta att flera handläggare på länsstyrelsen är delaktiga i en samrådsprocess.

Länsstyrelsens samlade synpunkter förmedlas under ett samrådsmöte av en eller flera representanter från länsstyrelsen. Efter mötet görs också ett skriftligt yttrande till verksamhetsutövaren.

Under samrådet gör länsstyrelsen en bedömning om området är intressant ur kulturmiljösynpunkt. I de fall det finns en beslutad detaljplan är detta redan gjort under kommunens detaljplaneprocess. Länsstyrelsen meddelar om det finns misstanke eller kunskap om kulturhistoriska lämningar och behovet av vidare undersökningar. Länsstyrelsen har också möjlighet att förelägga en verksamhetsutövare att genomföra utredningar och undersökningar.

Mer information om detta hittar du på sidan Fornlämningar och fornfynd:

Fornlämningar och fornfynd

Huvuddelen av de planerade etableringarna sker inom detaljplanelagt område. I Ljungaverk har kommunen meddelat att detaljplaneprocessen ska fortgå samtidigt som miljöprövningsärendet för vätgasfabriken.

Verksamhetens omfattning avgör vilka prövningskoder som blir aktuella och det är prövningskoderna som avgör vilken prövningsmyndighet som är första prövningsinstans. Det kan antingen bli miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen Västernorrland eller Mark- och miljödomstolen vid Östersunds tingsrätt eller Umeå tingsrätt.

Om en verksamhet innebär en betydande miljöpåverkan är på förhand avgjord i miljöbedömningsförordningen eller förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd för vissa verksamheter. Till dessa hör både anläggningar för tillverkning av grafit samt vätgastillverkningsanläggningar. Detta innebär att en komplett miljökonsekvensbeskrivning måste utarbetas för de etableringar som planeras.

Tiden varierar från cirka sex månader upp till något eller ett par år för ett slutgiltigt miljötillstånd. En förutsättning för en effektiv prövningsprocess brukar generellt vara att ansökningshandlingarna är noggrant utarbetade och i tillräcklig omfattning beskriver alla relevanta miljöaspekter samt uppfyller övriga formailakrav.

Behöver ni komma i kontakt med någon som har mer kunskap om miljöprövningsprocessen i de pågående etableringarna, kontakta länsstyrelsens växel så hänvisar de er till de handläggare som har kunskap om respektive etablering. Vi försöker vara tillgängliga också under semesterperioderna, men ledigheterna kan påverka svarstiden något.