Miljöövervakning
Länsstyrelsen är med och övervakar miljön i Sverige. Vi studerar bland annat regionala miljöfrågor som är viktiga i länet just nu.
Länsstyrelsen övervakar länets miljö
Att undersöka och följa tillståndet i miljön över tid är en viktig del av Länsstyrelsens miljöarbete. Resultaten används bland annat för att följa upp arbetet med miljömålen, för att upptäcka nya hot mot miljön och för att fungera som referensmaterial för andra typer av miljöstudier.
Det är Naturvårdsverket och Havs- och Vattenmyndigheten som är huvudansvariga för miljöövervakningen i Sverige. En del av miljöövervakningen i länet gör Länsstyrelsen på uppdrag av dessa myndigheter. Ibland gör vi detta genom samverkan, där Länsstyrelsen förtätar de nationella undersökningarna, i tid eller i rum.
En del av miljöövervakningen i länet gör vi för att särskilt studera regionala miljöfrågor. Vi väljer att undersöka de frågor som är viktiga just i vårt län.
Alla länsstyrelser har ett program för sin miljöövervakning som gäller åren 2021–2026.
I vissa områden samarbetar länen. Webbplatsen Regional miljöövervakning beskriver arbetet.
Webbplatsen Regional miljöövervakning Länk till annan webbplats.
Kontakta Länsstyrelsen Västernorrland för att få veta mer om vårt länsprogram. Mer information finns även på den länsstyrelsegemensamma webbplatsen för regional miljöövervakning:
Nationella datavärdar
Vi rapporterar våra resultat från miljöövervakningen till de så kallade nationella datavärdarna. I och med detta blir data från miljöövervakningen i hela Sverige tillgängliga för alla som är intresserade.
Miljöövervakningsdata, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Miljöövervakning, Havs- och vattenmyndigheten Länk till annan webbplats.
Projekt inom miljöövervakning i länet
Länsstyrelsen Västernorrland har under åren 2016-2021 haft interna projekt samt sökt och beviljats projektmedel, främst från Havs- och vattenmyndigheten, för att förtäta och komplettera den regionala miljöövervakningen. Inom dessa projekt har miljögifter analyserats i ytvatten, grundvatten och fisk.
Analyser av PFAS
Efter provtagning och analys är slutsatsen att det finns platser i Västernorrlands läns samtliga kommuner där det förekommer PFAS i ytvatten. På ett antal ställen har även halter i fisk undersökts. För att resultaten ska vara jämförbara i hela Sverige, och även kunna jämföras med uppsatta gränsvärden, är det endast abborrar som är mellan 15 och 20 centimeter som har undersökts.
Fortsatta analyser av PFAS i ytvatten och fisk kommer att ske. Till exempel om det kommer fram information om nya källor. Uppdatering av information och eventuella råd för specifika områden eller arter sker allteftersom undersökningarna fortlöper.
Analys av PFAS i ytvatten
Ett urval av platser gjordes utifrån vattenförvaltningens påverkansanalys. Där det bedömts finnas en risk för att statusen för PFOS är sämre än god. Analyser på vattenprover visar förhöjda halter i vissa områden. Enligt vattendirektivets gränsvärden får årsmedelvärdet för PFOS inte överskrida 0,65 ng/l i ytvatten.
Analys av PFAS i fisk
På några platser har PFAS även analyserats i abborrar. Vattenförvaltningens gränsvärde (9,1 ug/kg vv) för PFOS i fisk överskreds på tre platser i länet; Torsbölessjön och Tällvattnet i Örnsköldsviks kommun och Öravattnet i Sundsvalls kommun.
Risken med ämnena är inte akut utan det är att äta fisk med höga halter under lång tid som ska undvikas.
Karta över insamlade värden för PFOS
I de fyllda symbolerna på kartan finns förhöjda halter av PFOS, vilket innebär att det överskrider miljökvalitetsnormen för vattenlevande organismer på 9,1 ug/kg vv våtvikt (romber) respektive på 0,65 ng/l för ytvatten (cirklar). I de ofyllda symbolerna har PFOS analyserats och resultatet har inte överskridit gränsvärdet.
Frågor och svar om PFAS
PFAS är en ämnesgrupp av cirka 4 000 syntetiskt framställda per-eller polyfluoredande alkylsubstanter. Alla PFAS-ämnen finns inte naturligt i miljön, de är syntetiskt framställda och har tillverkats sedan 1950-talet. PFAS används eftersom de är till exempel fett-, smuts- och vattenavvisande. Ämnena förekommer i bland annat impregnering av textiler, läder och pappersförpackningar, skidvallor, rengöringsmedel, ytbehandling i stekpannor, kosmetika, och inte minst har de förekommit som en komponent i brandskum. PFAS-ämnen är mycket svårnedbrytbara och kan anrikas i levande organismer.
PFAS sprids idag huvudsakligen från förorenande områden som till exempel brandövningsplatser och deponier.
Det är väldigt få PFAS-ämnen som är förbjudna i dag. Ut ämnesgruppen PFAS är ämnet PFOS (perfluorktansulfonsyra) förbjudet sedan 2008 och ämnet PFOA (perfluoroktansyra) förbjudet sedan 2020.
Sverige och andra medlemsländer inom EU arbetar för att förbjuda PFAS som ämnesgrupp och inte bara enskilda ämnen.
PFAS-ämnen är mycket svårnedbrytbara i miljön. Forskning pågår och det saknas ännu kunskap om de flesta PFAS-ämnen och deras effekter på miljön.
Olika PFAS-ämnen har olika egenskaper och sprids på olika sätt. PFAS kan ansamlas i både växter och djur och koncentreras uppåt i näringskedjorna, framför allt i fisk. Det kan även spridas långväga via vatten och luft gör PFAS till ett globalt problem.
PFAS-ämnen är inte farliga att få i sig vid enstaka tillfällen. Det är en exponering av höga halter över längre tid, framför allt via mat och dricksvatten, som bör begränsas.
Mycket forskning pågår och det är ännu oklart hur farliga många av ämnena är. De mest studerade PFAS-ämnena är PFOS och PFOA. Studier visar att dessa ämnen kan påverka bland annat levern, sköldkörtelhormoner och immunsystemet. Det finns studier av grupper av människor som fått i sig framför allt PFOS och PFOA. Studierna visar att det finns ett samband mellan förhöjda halter av PFAS och ökade kolesterol-, fettsyra och urinsyrahalter i blodet hos människor. Andra befolkningsstudier har visat på samband mellan PFAS-halter i blodet och försämrat immunförsvar hos barn som exponerats under foster- och amningsperioden.
Nej, du behöver inte vara orolig. Däremot är det bra att i framtiden inte äta denna fisk för ofta. Då minskar risken för att på sikt samla på sig dessa ämnen i kroppen.
Det finns inga medicinska skäl till att ta blodprov för att bestämma halten av PFAS i kroppen. Det går inte att förutsäga något om en persons hälsa eller risk för kommande sjukdom utifrån ett sådant svar.
Kunskapsläget kring PFAS har förbättrats så att det nationellt sker fler insatser med provtagningar i närheten av potentiella riskområden. Länsstyrelsen Västernorrland har haft möjlighet att satsa på provtagning av både ytvatten och fisk de senaste åren.
Analysresultaten på fisken från bland annat Torsbölessjön, Öravattnet och Tällvattnet blev inte klara förrän i början av 2022.
I några områden finns tydliga indikationer på att utsläppen kommit från brandövningsplatser och flygplatser men i andra områden kan det vara mer svårtolkat eller röra sig om flera olika verksamheter.
Det är den som orsakat föroreningen som är ansvarig för att sanera. Än så länge finns det inga bra metoder för sanering men olika forskningsprojekt pågår. I första hand gäller det att spåra källan för att kunna minska spridningen och göra en bedömning om det finns något saneringsbehov.
Åtgärdsutredningar pågår både vid Sundsvall-Timrå flygplats och Örnsköldsviks Airport.
Som privatperson kan du bidra genom att fråga om varor och produkter innehåller PFAS-ämnen när du handlar. Och istället efterfråga mindre farliga alternativ.
Länsstyrelsen Västernorrland: För frågor om uppmätta halter i aktuella områden och övriga delar av länet. Telefon: 0611- 34 90 00.
Livsmedelsverket: För frågor om risker med PFAS. Telefon: 018-17 55 00 eller besök livsmedelsverket webbplats:
livsmedelsverket.se Länk till annan webbplats.
Perfluorerade alkylsubstanser, Livsmedelsverket Länk till annan webbplats.
Örnsköldsviks kommun: För frågor om kostrekommendationer för fisk i Torsbölessjön och Tällvattnet. Telefon: 0660-880 00 eller besök Örnsköldsviks kommuns webbplats:
PFAS i fisk - kostrekommendationer, Örnsköldsviks kommun Länk till annan webbplats.
Försvarsinspektören för hälsa och miljö, FIHM: Frågor om tillsyn över Försvarsmaktens tidigare verksamhet och föroreningar på Kubbe flygbas och Sättna flygbas. E-post: exp-fihm@mil.se
Hälsa
Den hälsorelaterade miljöövervakningen undersöker hur olika miljöfaktorer påverkar vår hälsa. Hälsoskadliga miljöfaktorer kan till exempel vara luftföroreningar, buller, tobaksrök eller skadliga ämnen i livsmedel.
1986 skedde en kärnkraftsolycka i Tjernobyl i Ukraina. På grund av nedfallet från olyckan hamnade radioaktivt cesium (cesium-137) i marker och vatten i vissa områden i Sverige. Det största nedfallet skedde i stora områden av södra och mellersta Norrland, från norra Uppland och Västmanland till och med Västerbotten. De högsta cesiumhalterna uppmättes runt Gävle och i Sundsvalls- och Härnösandstrakten. De första åren efter olyckan undersökte Livsmedelsverket och andra myndigheter en rad livsmedel. Och än i dag hittar man cesium i vildsvinskött, renkött, annat vilt, insjöfisk och svamp. Men i Sverige är risken för hälsan på grund av cesium i maten liten. Det gäller både maten i butiken och det egna viltköttet, fisken och svampen, enligt Livsmedelsverket.
Radioaktiva ämnen - cesium, Livsmedelsverket Länk till annan webbplats.
Tjernobylolyckan - läget efter 25 år, Livsmedelsverket Länk till annan webbplats.
Det har gjorts många olika undersökningar i länet sedan Tjernobylolyckan. De flesta har utförts på uppdrag av kommunerna då de under lång tid erbjöd gratis mätning. Det råder varierande kvalité på detta dataset. Information om mätresultaten kan du hitta i Cesiumdatabasen hos Strålsäkerhetsmyndigheten. I Cesiumdatabasen finns resultat från alla tillgängliga cesiummätningar i olika typer av provslag.
Cesiumdatabasen, Strålsäkerhetsmyndigheten Länk till annan webbplats.
Miljöövervakning och radioaktiva ämnen, Strålsäkerhetsmyndigheten Länk till annan webbplats.
I samband med att kvicksilver i insjöfisk följdes upp under 2007–2008, analyserades även cesium-137. Mer om detta finner du i rapporten Kvicksilver i insjöfisk: