Gammelbodarna - artrik hackslåttäng

Gammelbodarna är ett litet småbruk som ligger några kilometer norr om byn Tälje i Borgsjö. Gården är belägen i ett område med mycket storblockig och kalkhaltig moränjord. Det har medfört att de fina ängsmarkerna har en mycket stor artrikedom. Mark och byggnader är privata så visa hänsyn vid ditt besök!

Syftet med reservatet

Syftet med reservatet är att bevara och vårda ett område av äldre odlingslandskap med dess höga natur- och kulturvärden. Gammelbodarna utgör en mycket värdefull helhetsmiljö med artrika, välskötta ängsmarker, åkrar och byggnader.

Reservatet är av regeringen antaget som Natura 2000-område enligt art- och habitatdirektivet.

Slåtter med lie skapade artrik ängsmark

Ungefär en tredjedel av den inhägnade marken består av stening ängsmark, så kallad hackslått. Hackslått är benämningen på den ofta magra, steniga och svårslagna ängsmarken som förr i tiden kortsnaggades med lien för att få vinterfoder till djuren.

Slåttern skedde efter sommaren och höet torkades vanligen genom att det vändes på marken. Eftersom man inte gödslade jorden blev ängarna fattiga på näring. Dessa slåttermarker fick därför en mycket artrik kärlväxt- och svampflora och är ett bra exempel på en idag mycket sällsynt naturtyp. Gå inte på ängsmarken före slåttern så att växtligheten trampas ned!

Sällsynta ängsarter

Bland de ovanligare arter som finns här hittar du rosettjungfrulin, vanlig låsbräken, luddhavre, dvärglummer samt ängsgentiana och fältgentiana. Här finns också nio stycken rödlistade ängssvampsarter. Några exempel är fager vaxskivling, musseronvaxskivling, hagnopping och lutvaxskivling. Den sällsynta fjärilen violett guldvinge påträffas regelbundet på Gammelbodarna.

För att bibehålla och gynna dessa arter ska ängsmarkerna skötas traditionsenligt genom årlig slåtter, räfsning och efterbete.

Fina byggnader

Byggnaderna på Gammelbodarna är välbevarade vilket ger området ett högt helhetsvärde. Inom reservatet finns tre ängslador, en smedja, en loge, ett häbre samt ett litet grishus. På hackslåttrarna finns några lador och en gammal smedja. Samtliga byggnader är timrade.

Tidigare fäbodvall

"Gammelbovallen" nämns första gången i skrift på den karta som upprättades 1794 över "Öster-och Västernäset med skogslotter med intagor och intagsland". De olika fäbodvallarna låg på rad längs en sträcka på över en kilometer. Ängsmarken anges här till exempel som "slåttland", "Gammelborödningen" och "stenbacke". Ingen åker verkar vara uppodlad vid denna tidpunkt.

På lagaskifteskartan från 1836 framgår det att det har odlats upp några åkrar bland annat den åker som idag ligger mellan boningshuset och vägen. Merparten av dagens åker- och ängsmark är dock fortfarande angiven som äng eller "lägde" i Gammelbodarna.

Sju småbruk

Det är inte känt exakt när Gammelbodarna slutade att fungera som fäbod och blev permanent bebodd. Det är troligt att det har varit permanent bebott sedan 1840-talet. Kring 1940 fanns minst sju mindre jordbruk på de forna fäbodvallarna.

De flesta upphörde med jordbruket på 1960-talet. Brukarna på Gammelbodarna såldes sina kor 1980. De hade kvar ungdjur några år därefter och hästen fram till 1987. Trots att de upphörde med att ha djur så fortsatte man slå hackslåttar och lägdor många år därefter.

Efterbete på Gammelbodarna. Foto: John Granbo

Föreskrifter

Du är välkommen att besöka naturreservatet, men tänk på att det inte är tillåtet att:

  • Göra åverkan på mark, växter eller djur, till exempel genom att gräva upp eller plocka växter, samla in insekter eller trampa ned växande gröda.
  • Tälta eller göra upp eld.
  • Ta med hund som inte är kopplad.
  • Köra motordrivet fordon utanför väg.
  • Gå på gårdstomten eller på annat sätt störa dem som bor vid reservatet.

Serviceinformation

  • Informationstavla Informationstavla
  • Parkering Parkering

Kontakt

John Granbo

Enheten för skyddad natur

Fakta

Beslutsår: 1996

Storlek: 6 hektar

Kommun: Ånge

Förvaltare: Länsstyrelsen

Skyddsområde: Naturreservat, Natura 2000