Ziad upptäckte sitt kall på Länsstyrelsen

För Ziad Al Shattar var det inte bara kontakten med en ny arbetsplats när han stegade in på Länsstyrelsen i Umeå. För civilekonomen från Syrien som flytt kriget handlade det om att lära känna den svenska arbetsmarknaden. Språket var jättesvårt men jag har väldigt hjälpsamma kollegor och så här i efterhand känner jag bara tacksamhet. Både mot dem och att jag fick ett så givande arbete, säger han.

Egentligen kunde inte kontrasterna varit större för Ziad. 2014 anlände han som flykting till byn Långviksmon i Örnsköldsviks kommun med 200 invånare och hade då lämnat femmiljonersstaden Damaskus. Det var första kontakten med Sverige.

Många av de andra ville ta sig till storstäderna i Sverige men jag tänkte att jag stannar här, de ville att vi skulle komma hit av en anledning. Jag är uppvuxen med att aldrig lita på staten men jag hade tilltro till svenska staten. Jag var bara där i ett år men den tiden har spelat jättestor roll i mitt liv. Jag fick lugna mig från flykten och kriget och fick perspektiv där. Folket älskar livet i Långviksmon, berättar Ziad.

2016 anlände han till Umeå för att studera – han var van att studera från Syrien och tänkte att det skulle bli vägen in i det svenska samhället. Han hoppade direkt på en intensivkurs i svenska på Folkuniversitetet parallellt med studier på Umeå universitet. Sommaren 2017 fick han vikariat som handläggare inom regional utveckling.

Mötet med sin nya arbetsplats kom, precis som mötet med människorna i Långviksmon, att spela en betydande roll i Ziads nya liv.

Förstående kollegor

Det var jättejobbigt med språket, det fanns stunder när jag bara ville gå hem. Men det visade sig att jag skulle ha jättefina kollegor som förstod att det inte är lätt när man har ett annat modersmål. Min chef var också väldigt hjälpsam. Han gav mig böcker och metoder om hur man kan skriva bättre svenska. Hans insatser är jag otroligt tacksam över, menar Ziad.

I grunden är han civilekonom och har en examen från Damaskus samt en master i finansiering. När kriget slog till med full kraft vändes livet upp och ner. Ziad som var öppet kritisk mot Assad-regimen flydde till Egypten där han fick jobb som administratör åt UNHCR innan flykten gick norrut mot Sverige.

Jag kommer från mycket hierarkisk arbetsmarknad där man måste säga ”mister” och hälsa på chefen och fråga om lov för att prata på ett möte, annars skulle man sitta tyst. Det här förtroendet vi har uppskattar jag. Som medarbetare känner du att du kan lägga upp din egen plan för att lösa uppgiften utan att någon hänger över dig. Jag uppskattar friheten, säger Ziad.

Det fanns däremot kulturkrockar som kollegor snabbt försökte hjälpa till att undvika. Ziad hade med sig känslan hemifrån att visa att han skulle vara bäst och jobba jättehårt, för sådan var kulturen.

Min chef förstod hur jag tänkte och tog snabbt ett snack med mig och visade hur jag skulle tänka. Ett råd minns jag stack ut som det viktigaste: ”kom alltid på fika och drick ditt kaffe”, säger Ziad och skrattar. I dag känner han inte alls den stressen och hittat en bra väg till att tänka kreativt och hitta sitt eget sätt att jobba.

Känslan är att jag haft väldig tur!

Nu jobbar jag med utbetalningar till företag och projektstöd. Först var det med bredbandsprojekt och stöd för företagarna som ska bygga nät i landsbygden, sedan kommersiell service. Där ger vi stöd till lanthandlare i småbyar men även föreningsstöd. Det är otroligt vilket föreningsliv det finns och alla spelar stor roll för samhället. Jag har ett meningsfullt jobb, säger Ziad.

Lätt att fråga kollegor

Vi har alla ett område som vi ansvarar för, men en del kollegor sitter kanske på 15 års erfarenhet. När man ska bedöma och göra beslut så har vi ett klimat där det är lätt att fråga om råd. Särskilt när det gäller beslut där jag kan känna mig lite tveksam, då går vi igenom det tillsammans och kommer fram till ett bra beslut. Jag upplever att det finns massor med kunniga kollegor med mycket erfarenhet. Det blir alltid en förbättring när man pratat ihop det på en arbetsplatsträff eller ett pulsmöte där alla kommer på en sekund, säger Ziad.

Han lyckades hitta en lägenhet öst på stan, bara ett längre stenkast från jobbet och har samtidigt nära till livet runt älven som han gillar att vandra längs och till Iksus sportanläggning.

Jag har upptäckt hur roligt det är med volleyboll. Det var genom föreningen Vän i Umeå som jag fann sporten, det var bästa integrationen skulle jag nog säga, säger Ziad.

Ziad är för närvarande tjänstledig för studier.