Michael navigerar i känsliga frågor med sitt team

Michael Schneider har varit talesperson och sakkunnig för rovdjursfrågor i över 20 års tid på Länsstyrelsen i Västerbotten. En ofta infekterad fråga har lett till att han synts i debatter och i media när han ska förklara den svenska rovdjurspolitiken. Han har känt stort stöd i den viltförvaltargrupp som han ingår i. Det har varit en stor trygghet och underlättat att man inte står ensam utan kan fångas upp av varandra, säger Michael.

I en av korridorerna i Länsstyrelsens kontor i Umeå finns den välkända Bullmarksvargen som nu är uppstoppad. Den påminner om rubrikerna den skapade under åren 2006–2008 i Västerbotten. Den unga hanen skapade oro och ilska hos ortsbefolkningen och renägare när den rev renar och när Länsstyrelsen tog beslutet att märka den med sändare blev diskussionerna ännu mer omfattande. Michael uttalade sig ofta i lokalmedia men även på riksplanet attraherade vargen rubriker.

Skapa förståelse

För honom handlar det om att skapa förståelse för Sveriges rovdjurspolitik som går ut på att säkerställa att de fem rovdjursarterna björn, järv, lo, varg och kungsörn långsiktigt finns kvar i den svenska faunan.

Vi ska bevara arterna men även hantera konflikterna och det kan kräva både tålamod och kraft. Man ska vara professionell och tänka på att kritiken inte kommer mot mig personligen utan snarare det arbete som jag och myndigheten utför. Jag har upplevt att jag kommit långt med att lyssna på folk, man känner ju att de har problem och då kan vi vidta de åtgärder som behövs, säger Michael.

Michael började jobba på Länsstyrelsen i november 2001 och var då disputerad biolog. Ursprungligen kommer han från Bayern och hamnade i Umeå via utbytesprogrammet med vänortsuniversitetet i Würzburg. Man kan tro att han rör sig mycket ute i skog och mark, men det handlar oftast om att sitta på kontoret där han har sina meterhöga bokhyllor med utredningar och böcker eller runt förhandlingsbordet och i möten.

Oftast hittar man mig på kammaren där jag försöker utveckla saker och ting, som han själv beskriver det.

Bra utvecklingsmöjligheter

Vid sidan om Länsstyrelsen jobbar han numera deltid som konsult på Naturvårdsverket där han driver olika projekt, bland annat ett internationellt samarbete med sitt gamla hemland Tyskland som hämtar svenska tjädrar och orrar för att stödja de egna utrotningshotade stammarna. På senare år har fladdermöss och rovfåglar upptagit en stor del av hans arbetstid vilket inneburit att nya kollegorna tagit mycket av det övriga rovdjursarbetet.

Jag tycker att jag fått bra utvecklingsmöjligheter på Länsstyrelsen och att man lyssnat på personalens ambitioner, det var lite därför jag kunde börja deltid på Naturvårdsverket. Min chef kunde också se fördelar, till exempel att jag kan förklara för Länsstyrelsen varför Naturvårdsverket gör på ett visst sätt och vice versa. Det kan ta udden av vissa målkonflikter, menar Michael.

Det kan vara ett krävande och utmanande jobb, men samtidigt flexibelt och det upplägget har tilltalat mig. Visst finns det handläggningsärenden som tar flera timmar vid datorn men det hör ju till på en myndighet. Jag har oreglerad arbetstid och jobbar 40 timmar i veckan men det styrs av när jag bedömer att det behövs. Jag får till exempel jobba hemma tre dagar i veckan och när jag bor fyra mil utanför Umeå så sparar det både på miljön och restid, säger Michael.