Ammarnäs lapplatsen deltat

Landskapet i Ammarnäs domineras än idag av de naturliga ängsmarkerna i Vindelälvens deltaområde. Det stora antalet lador och hässjor på deltat visar på den betydelse och överflöd som strandängarna gav.

Ängsmarkerna har används sedan tidigt 1800-tal

Här vid Vindelälvens stora deltalandskap slog sig de första nybyggarna ner i början på 1800-talet och de naturliga ängsmarkerna på Ammarnäsdeltat togs i bruk för slåtter. Tillräckligt med foder till kreaturen var avgörande för nybyggarna och de naturliga ängsmarkerna hade en kraftig växtlighet eftersom de årligen gödslades med slam vid översvämningar. Bit för bit röjdes markerna kring Gautsträsket till slåtterängar. Hela deltat hävdades långt in på 1900-talet men med tiden har hävden minskat, men många vallar slås fortfarande medan övriga betas. Deltats vackra strandängar präglas av ett stort antal hässjor och lador, som med sin unika undertimring gör ladorna extra höga för att klara de årliga översvämningarna.

Kyrkan och den samiska kyrkstaden

Den samiska kyrkstaden tillsammans med kyrkan är också karaktäristiska i Ammarnäs. Kyrkan, med sin påtagligt nationalromantiska karaktär, uppfördes 1910 - 1912 efter ritningar av arkitekten Torben Grut. Den består av ett rektangulärt timrat långhus med smalare vapenhus mot väster och en utbyggd smalare och längre sakristia i öster. Fasaden och tak är klädda med tjärade brädspån. Intill kyrkan finns den välbevarade samiska kyrkstaden med kåtor och timrade bodar.

Kyrkstäder i Sverige

I Sverige är cirka 70 kyrkstäder kända varav 28 finns i Västerbotten (12 i kusten och 16 i lappmarken). Kyrkstaden hade en viktig funktion i glesbefolkade områden, stora socknar och långa avstånd. En kyrkstad innehöll enkla bostadshus och stallar intill kyrkan som tillfälliga husrum i samband med kyrkobesök. Kyrkstäderna befolkades framförallt under de stora kyrkhelgerna som jul, påsk och pingst.