Aktuella varningsmeddelanden i Södermanlands länJust nu är det flera varningsmeddelanden i länet. Läs mer om dem på SMHI:s webbplats.

Att anlägga en brygga

Att anlägga en brygganläggning kan påverka miljön mer än du tror, därför är det bra att tänka till en extra gång på vad bryggan ska användas till. Syftet med bryggan är viktigt när fördelar vägs mot nackdelar för en brygganläggning. Det vanligaste är bryggor där det går att lägga till med en eller ett par små båtar eller bryggor som används för bad.

Hur bryggor kan påverka växt- och djurliv

En brygga kan påverka växt- och djurlivet samt omgivningen på flera olika sätt.

En brygga hindrar solljuset från att nå botten och vattnet under bryggan. Vilken yta som berörs beror på bryggans storlek och utformning. Ur skuggningssynpunkt är det därför bättre att välja en smal brygga före en bredare brygga samt att inte bygga på bryggan med en så kallad kjol (brädor som löper lodrätt från bryggans däck ned mot vattnet). Växter som blir skuggade av bryggor växer sämre, blir mindre och kan i värsta fall försvinna helt från platsen. I förlängningen ändras livsvillkoren för fisk och bottenlevande djur negativt. Bryggans utformning är därför viktig för att möjliggöra att bryggan släpper igenom solljus. Ljusgenomsläpp kan säkerställas genom att bryggan inte ligger direkt på vattenytan och att bryggans brädor har mellanrum så att solljus kan nå ner i vattnet.

Med muddring menas schaktning/grävning under vatten, sprängning eller sugmuddring. Till muddring räknas också att ta bort vass- och näckrosrötter, eftersom en del av sedimentet också tas bort.

Muddring leder oftast till grumling som kan sprida sediment och eventuella föroreningar över stora avstånd. Grumling innebär minskat ljusnedsläpp till bottnen och att växtligheten får en beläggning av partiklar. Utöver att växligheten tas bort vid muddring lämnas också en bar botten där vidare grumling kan ske genom påverkan från vågor och strömmar.

Som en indirekt effekt av bryggor kan det tillkomma problem i form av den båttrafik som sker till och från bryggorna. Sediment kan virvlas upp från botten och göra vattnet grumligt, vilket leder till att livsförhållandena ändras för de organismer som annars är beroende av ett naturligt och opåverkat tillstånd.

Vilket material du använder för att bygga din brygga kan ha stor betydelse för miljön. Vid anläggandet av en brygga ska det material användas som har minst påverkan på miljön. Det material du använder ska vara anpassat för ändamålet och exempelvis inte släppa ut miljögifter eller kunna finfördelas till mikroplaster.

Här finns mer information om vilka regler som gäller för olika träskyddsbehandlat virke i Kemikalieinspektionens föreskrifter Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. om kemiska produkter och biotekniska organismer och Naturvårdsverkets föreskrifter om träskyddsbehandling (NFS 2001:6 konsoliderad Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.) samt i Reach-förordningen bilaga XVI Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.I.

Det är vanligt att gammalt virke är impregnerat med kreosot. Kreosot är cancerframkallande och innehåller flera ämnen som har hälsofarliga egenskaper. Ämnena antracen, fluoranten, pyren och fenantren i kreosot har så kallade PBT-egenskaper, de är långlivade (persistenta), kan lagras i levande vävnad (bioackumulerbara) och är giftiga (toxiska). För dessa ämnen gäller generellt att de är farliga under lång tid efter träets behandling. Kemikalieinspektionen Länk till annan webbplats. beslutade 2016 att kreosotprodukter inte får användas för behandling av trä som är avsett för bryggor och andra marina anläggningar. Överblivet kreosotbehandlat virke betraktas som miljöfarligt avfall. Hör med din kommun vad som gäller för sådant avfall.

När och var en brygga anläggs:

  • Välj den tid på året då arbetet gör minst skada på växt- och djurliv, i regel mellan perioden 1 oktober och 31 mars.
  • Generellt är det bättre att förlänga en befintlig brygga än att anlägga en ny.
  • Bryggan ska anläggas på en plats som har lämpligt djup. Djupare vatten ger i allmänhet mindre skuggning på botten från bryggan.
  • Olika bottentyper har olika känslighet för störning. Mjukbotten som är bevuxen med undervattensväxter är en av de känsligare bottentyperna.
  • Generellt är det bättre att anlägga en brygga i nord-sydlig riktning.

Fördelar och nackdelar med olika bryggutformningar

En stenkista görs normalt av flera kubformade trä eller glasfiberkonstruktioner fyllda med sten. De kan också bestå av en lång kista under hela bryggans längd. Bryggor med stycken av stenkistor och öppna partier under är att föredra då de tillåter vatten att röra sig mer fritt vilket är bättre för den vattenmiljön runt bryggan.

Fördelar:

  • Om bryggan är av en bra konstruktion och kvalitet kan den hålla i upp till 50 år.
  • En brygga med stenskista rör sig inte med isar eller väder.

Nackdelar:

  • Det kan inte vara för djupt där bryggan ska anläggas, högst 4–5 meter djupt.
  • Botten bör inte vara för brant sluttande då kistans konstruktion kräver en relativt plan yta för att stå stabilt.
  • Grumling uppkommer i anläggningsfasen.
  • En stor del av botten täcks av en fast/tät stenkonstruktion.
  • En brygga med stenkista kan ändra strömförhållandena i närområdet.

En pålad brygga är en brygga som står på pålar som tryckts ner i bottensedimentet. Pålarna kan i sin tur bestå av olika material, vanligast är pålar av trä, metall och betong.

Det finns två huvudsakliga bottenförhållanden som krävs för att en pålbrygga ska kunna stå kvar och stå rakt. Den ena är att pålarna behöver stå på berget för att inte sjunka längre ner och skapa en lutande brygga, den andra är att bottenskiktet som pålarna passerar innan de når berget behöver vara tillräckligt djupt för att orka hålla pålarnas lodräta riktning mot isens rörelser.

 

Fördelar:

  • En pålad brygga är en fast konstruktion som inte rör sig med vågorna. Detta gör att man kan ha ett smalare bryggdäck utan att påverka stabiliteten.
  • Då konstruktionen ofta är en bit upp från vattenytan släpps mer ljus in från sidorna och ner till området under bryggan.
  • Bryggan tillåter vattnet röra sig fritt under konstruktionen, vilket gör att det inte uppstår syrebrist lika lätt under denna typ av brygga som under en flytbrygga.
  • En pålad brygga lämpar sig bäst i vatten som är högst 8 meter djupt.

Nackdelar:

  • Grumling och buller förekommer i anläggningsfasen vid pålningen.
  • Bryggan kan påverkas/förstöras av isens rörelser.
  • Bryggans höjd är konstant, vilket gör att avståndet till vattnet varierar. Detta kan upplevas som en nackdel för bryggans funktion.

Flytbryggor är bryggor som flyter i vattnet med hjälp av flytkroppar och fixeras i sin position med hjälp av rör som pålas ner i sedimentet eller kättingar fästa i tyngder på botten.

Fördelar:

  • En flytbrygga är relativt enkel att anlägga på den önskade platsen då den oftast endast ankras fast. Bryggan grumlar på djupt vatten främst vid anläggningsarbetet.
  • En flytbrygga är lämplig på djupare vatten.
  • Bryggan kan plockas upp vintertid för att undvika isrelaterade skador.

Nackdelar:

  • För att få tillräcklig stabilitet är flytbryggor oftast bredare än andra bryggtyper, vilket gör att bryggan skuggar botten mer.
  • Flytbryggan ligger direkt mot vattenytan så mindre solljus har möjlighet att släppas in från sidorna.
  • På mjukbottnar kan flytbryggans rörelser ge skadliga sugande effekter som fördjupar och påverkar botten och som skapar grumling.
  • Flytbryggor som är förankrade i botten med kättingar leder till slitage på bottenmiljön.

Om ni är fler i ett område som har tänkt skaffa en egen brygga, se över möjligheten att anlägga en gemensam brygga istället. Detta är bättre ur ett miljöperspektiv.

Är du bara ute ett par gånger per säsong kan en gemensam ramp och lagring av båtar på land vara ett alternativ. Glöm inte att även en ramp är anmälningspliktig.

Prövning av vattenverksamhet

Om du vill anlägga en bygga behöver du göra en anmälan om vattenverksamhet Öppnas i nytt fönster. till länsstyrelsen som prövar om bryggan är lämplig eller inte. Det kan också krävas bygglov och strandskyddsdispens (se nedan för mer information). Vid större anläggningar kan det istället för en anmälan om vattenverksamhet krävas ett tillstånd från mark- och miljödomstolen.

Påverkan avgörs bland annat av naturvärden, materialval, beskuggning, vattengenomströmning, erosion, båttrafik och förekomst av föroreningar inom vattenområdet.

Vid prövningen av vattenverksamhetsanmälan bedömer länsstyrelsen bryggans påverkan på allmänna och enskilda intressen. Allmänna intressen kan exempelvis vara fågelliv, fiskförekomst, vattenmiljö, områdesbestämmelser, områdesskydd, kulturlämningar, ledningsdragningar, badplatser med mera. Enskilda intressen kan vara påverkan på grannar, andra bryggägare, vattenrättsägare, fiskerättsägare, fastighetsägare med flera.

En anmälan om vattenverksamhet leder oftast till att Länsstyrelsen förelägger om försiktighetsmått för den anmälda åtgärden (se nedan för avsnittet om ”Vanliga försiktighetsmått från tillsynsmyndigheten”).

När krävs en anmälan om vattenverksamhet till länsstyrelsen?

De flesta arbeten i vatten kräver en anmälan om vattenverksamhet till länsstyrelsen, även om du har bygglov eller strandskyddsdispens. Nedan finns några exempel på när anmälan krävs:
  • Vid anläggning av en ny brygga.
  • När bryggans ”typ” ändras, till exempel en pålad brygga ersätts med en flytbrygga.
  • När en befintlig brygga utökas eller utformningen ändras.
  • När en befintlig pålad brygga renoveras och behöver pålas om.
  • När en befintlig brygga ska rivas.
  • Vid muddringsarbeten.

Undantag:

  • En anmälan om vattenverksamhet behövs inte när endast bryggdäcket renoveras och bryggans mått kommer att vara detsamma. Detta räknas som underhåll av bryggan.
  • Större brygganläggningar kräver tillstånd. Kontakta länsstyrelsen för mer information.

Att tänka på när du fyller i din anmälan:

  • Beskriv vilken typ av brygga du vill anlägga, syftet med bryggan, vilket material bryggan ska bestå av, vilken storlek bryggan ska ha, hur bryggan ska vara konstruerad och hur arbetet ska utföras.
  • Beskriv bryggans påverkan på vattenmiljön.
  • Kontrollera djupet där bryggan ska anläggas. Tänk på att båten ska kunna gå in till bryggan utan att en muddring behövs. Större och mer djupgående båtar hänvisas till etablerade hamnar med djupare vatten än små enskilda bryggor.
  • Kontakta kommunen för eventuellt bygglovsbeslut.
  • Kontakta kommunen för eventuell strandskyddsdispens. Undantaget är inom Natura 2000-områden och naturreservat, i dessa fall ska länsstyrelsen kontaktas.
  • Lämna in din anmälan till länsstyrelsen i god tid innan du planerar att anlägga din brygga.

Vanliga försiktighetsmått från tillsynsmyndigheten:

  • Förbud mot grumlande arbeten mellan 1 april och 30 september.
  • Siltgardin (en form av duk som förhindrar spridning av grumling) eller liknande ska användas vid grumlande arbeten.
  • Maskiner ska använda miljövänliga oljor och ställas upp på platser så att de inte kan läcka oljor till vattnet.
  • Arbete i vattnet ska ske under en sammanhängande tidsperiod.

Andra regler och lagar

En förutsättning för att få utföra arbeten i vatten är att du har rådighet över vattenområdet. Rådighet kan du ha genom att äga vattenområdet, via servitut eller genom avtal med fastighetsägaren. Länsstyrelsen prövar inte rådigheten i anmälan.

Det kan krävas bygglov för brygga. Kontakta din kommun för mer information.

En brygga kan kräva dispens från strandskyddet, kontakta din kommun för mer information. För områden inom Natura 2000 och statliga naturreservat ska du istället kontakta länsstyrelsen.

Mer information om strandskydd hittar du här.

Kontakt