Med spring i benen och jord på trynet

På den KRAV-godkända grisgården Klambylid utanför Sjöbo får grisarna utlopp för sitt naturliga beteende – året om. Under de varmare månaderna går suggor och smågrisar ute tillsammans i stora hagar, medan den kallare årstiden spenderas inomhus i rymliga boxar med möjlighet till utevistelse. En svinbra vardag för grisarna, men de är inte de enda som uppskattar KRAV-livet.

Av alla grisar som årligen föds upp i Sverige är det bara runt en procent, cirka 17 000 grisar, som är KRAV-certifierade. Av dessa kommer ett inte helt obetydligt antal från gården Klambylid, vars 180 suggor får cirka 4 200 griskultingar per år. Smågrisarna bor på gården tills de är tolv veckor, sen säljs de vidare till andra gårdar som föder upp dem fram till slakt.

Rickard Nilsson är fjärde generationen på Klambylid och honom veterligen har det alltid funnits grisar på gården, bland många andra djur. När Rickard och han fru Gunilla tog över valde de att renodla verksamheten och sedan 1994 är det grisar som gäller för hela slanten. Funderingarna på ekologisk produktion fanns tidigt och 2010 påbörjade de omställningen av växtodlingen till KRAV. 2015 kunde även grisproduktionen följa efter och det beslutet har de aldrig ångrat.

– För mig är KRAV mycket roligare än konventionell uppfödning, säger Rickard. Att se grisarna komma ut, skutta omkring, ta gyttjebad och leva runt – det är så värt det. Grisarna håller sig dessutom både friskare och bråkar mindre, och kunderna tycker att köttet smakar mycket bättre. Vilket inte är så konstigt eftersom KRAV-grisar får växa till sig lite längre än konventionella grisar och bygger mer muskler i och med att de har större ytor att röra sig på.

Högre självförsörjandegrad med eko

Även den ekologisk växtodlingen tycker han är betydligt roligare jämfört med den konventionella. Precis som med grisarna innebär den mer jobb, men den kräver också lite andra färdigheter av lantbrukaren.

– Det gäller att ha koll på ogräset och att veta hur och när man ska ta det, berättar Rickard. Men när man väl lärt sig tekniken är det inte särskilt svårt. Vi har en åttaårig växtföljd, med bland annat korn, vete, havre och bönor, och är helt självförsörjande på foder till grisarna. Dessutom säljer vi vall på rot till andra ekobönder.

Den ekologiska produktionen gör att gården är oberoende av importerad handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel vilket Rickard ser som en klar fördel, inte minst i tider som dessa. Det enda som fortfarande köps in utifrån är diesel till gårdens tyngre fordon och en liten del ekogödsel, som komplement till gödseln från de egna grisarna.

Förutom att vara mindre beroende av omvärlden har den mer arbetskrävande ekologiska produktionen också medfört en helt ny möjlighet: att ha medarbetare på gården.

– Att ha anställda ser jag som väldigt positivt, säger Rickard. Däremot har det inte varit helt lätt att hitta rätt personal. Många inser inte att även KRAV-produktion innehåller arbetsmoment som kastrering, vaccinering, avvänjning med mera, de tror att det bara handlar om att se efter grisar som skuttar runt på bete. Den delen ingår också, men det är mycket annat jobb med.

Att det är så förstår Klambylids nuvarande medarbetare fullt ut. Tova Nilsson och Ebba Hansson har varit anställda i sex respektive tre år och de gillar arbetet på en ekogård, med allt vad det innebär.

– Jag sökte flera jobb efter skolan, också inom konventionellt lantbruk, men jag är glad att jag blev anställd här, konstaterar Ebba. Det är roligt att jobba med grisar, de är smarta, intressanta och väldigt nyfikna – och inom ekologisk produktion får de verkligen utlopp för det. Dessutom innebär KRAV-produktionen att jag har fler och mer varierade arbetsuppgifter. Jag är inte bara med grisarna utan tar även hand om betet, bland annat. Det gillar jag!

Få vill bli fler

Allra roligast är det kanske ändå på våren när grisarna släpps ut på årets första grönbete. Då är det verkligen spring i benen och jord på trynet som gäller!

Under flera år har Rickard haft grissläpp med förskoleklasser från Brandstad som publik, men i år blev det ett ännu större evenemang. Två skolklasser från Malmö kom också på besök, och både tv och tidningar var på plats och gjorde reportage. Dessutom passade Orkla på att lansera en ny, ekologisk köttbulle för storhushåll innehållandes kött från Klambylid, och föreningen Jord på trynet kom och berättade om sin verksamhet.

– Jord på trynet samlar nästan alla KRAV-producenter i Sverige, säger Rickard, som är ordförande i föreningen. Vi är inte jättemånga, men vi vill gärna bli fler! Dels för att det är brist på KRAV-kött, dels för att vi är en åldrande producentkår som behöver föryngras. Just nu är dessutom en bra tid att ställa om, för vi har äntligen lyckats få upp köttpriset – ganska ordentligt dessutom. Ta gärna kontakt med oss om du är intresserad av att ställa om, så kan vi berätta mer om vad KRAV-uppfödning av gris innebär.

Text: Ulrika Petersén, Smart landsbygd nr 3 2026