Betesdjuren nödvändiga om miljö- och klimatmålen ska nås

I Sverige stod jordbrukssektorn för omkring 13 procent av landets totala klimatutsläpp år 2024. Av utsläppen kom drygt hälften från djurens fodersmältning, varav nötkreatur stod för den absoluta merparten – nästan 90 procent. Så saken är biff, om vi gör oss av med alla kor tar Sverige ett stort steg närmare sina klimatmål. Mer komplicerat än så är det inte. Eller?

Jo, såklart att det är – och det vet varenda lantbrukare. Att kor och andra idisslare släpper ifrån sig metan det förnekar ingen, men det betyder inte att vi löser alla problem genom att sluta äta mejeriprodukter och nötkött. Även om det ibland låter så i den allmänna debatten.

– Det vi ser och hör i dagens diskussioner är, enligt mig, till stor del åsikter från människor som förmedlar vidare saker som stämmer överens med deras egen världsbild, säger Sigrid Agenäs, agronom och professor i skötsel av idisslare vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Det är inte detsamma som fakta. Att det finns ett stort intresse från allmänheten kring kor och klimat är visserligen bra, det ska vi ta vara på, men vi måste se helheten. Att bara fokusera på det som kommer ut från korna – metanet – räcker inte.

Mer än metangas

Enligt Sigrid är det viktigt att bredda synfältet och inkludera alla nyttor som betande djur kan bidra med. Som till exempel ökad biologisk mångfald, bördigare jordar, större livsmedelsproduktion och ett vackert landskap. Därmed inte sagt att jordbrukets klimatavtryck inte måste minska, men det ena utesluter inte det andra.

– I odlingssystem där djur och växtodling samverkar kan flera nyttor uppnås samtidigt, säger Sigrid. Därför är det viktigt att lantbrukare ibland ställer sig frågan varför de har djur. Bidrar mina djur med största möjliga nytta för mark och växtodling? Kan jag göra större nytta med fler djur? Eller färre? Ska jag ha djur överhuvudtaget? Lantbrukare har ett ansvar att se till helheten, och det gäller allt från gårdens avkastning, biodiversitet och kolinlagring, till kemikalie- och konstgödselanvändning, minskad urlakning av näringsämnen, klimatutsläpp och så vidare.

Att få den helhetsbilden är dock lättare sagt än gjort, och Sigrid menar att aktörerna kring lantbrukaren har en del att jobba på.

– Alla vi som finns i kunskapsorganisationer runt lantbruket, det vill säga SLU, länsstyrelser, Jordbruksbruksverket, rådgivningsföretag, mejerier, slakterier, med flera, behöver bli bättre på att ge lantbrukarna övergripande stöttning. Inte bara skicka ut experter och ge rådgivning i enskilda ämnen – och lämna till lantbrukaren att försöka sammanfatta vad som är bäst för helheten på dennes gård. Vi måste kunna visa vägen i ett större perspektiv.

Betande djur bidrar till flera mål

Men hur kan då en lantbrukare bemöta kritik om kornas metanutsläpp, utan att fördjupa sig i alltför många och långa diskussioner?

– Jag tycker att man ska försöka undvika att gå i försvarsställning, säger Sigrid. Istället kanske man kan inleda med att säga: ”jag förstår att du är orolig för klimatförändringarna, det är jag också”. Lantbrukare tillhör ju dem som drabbas hårdast av ett förändrat klimat och nästan alla kan ge exempel på hur det påverkar den egna gården. Sen kan man förklara att korna inte bara släpper ut metan utan gör stor nytta också. Till exempel skapar betande djur förutsättningar för biologisk mångfald, som i sin tur ger oss människor en rad nödvändiga ekosystemtjänster och bättre motståndskraft mot klimatförändringar. Dessutom är djuren och dess gödsel en förutsättning för Sveriges livsmedelsproduktion.

En annan sak som är viktig att lyfta fram är att vackra, omväxlande landskap med åkrar, betesmarker och bevarade kultur- och naturvärden inte uppstår av en slump. Det är lantbrukarna som tillsammans med sina betande djur formar landskapet, förhindrar det från att växa igen och skapar en miljö som vi människor trivs och mår bra i.

– Det finns många människor som, utan onda avsikter, tror att lantbrukare inte har en aning om vad de håller på med, säger Sigrid. Men svenska lantbrukare har massor med kunskap och ligger bra till i många internationella jämförelser. Dessutom arbetar forskningsvärlden och lantbrukets organisationer intensivt med att bidra med ny kunskap och kompetens – och hitta lösningar på de komplexa utmaningar som bönderna möter i omställningen till ett ännu mer hållbart jordbruk.

Besök gärna SustAinimal.se Länk till annan webbplats. om du vill veta mer om samarbeten och forskning kring de livsmedelsproducerande djurens roll i utvecklingen av en resilient, hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion i Sverige.

Text: Ulrika Petersén, Smart landsbygd nr 3 2026