Ycke naturreservat

Välkommen till en tidlös och spännande skog. En av Östergötlands få urskogsrester och kanske det mest besöksvärda, bjuder på en annorlunda naturupplevelse.

Grova granar och furor reser sig mot skyn. De äldsta tallarna i Ycke naturreservat grodde redan under sent 1500-tal. De gamla träden bär spår, så kallade brandljud, efter fem bränder under åren: 1631, 1657, 1681, 1699 och 1726.

Områdets kärna, urskogen, innehåller den allra grövsta och äldsta skogen. Ursprungligen sparades denna skog för att vara ett område att plocka skeppsmaster ur. De mycket grova gamla träden sätter sin prägel på skogen. Här finns gott om naturliga högstubbar och fallna träd, bitvis som ett plockepinn.

I den döda veden finns urskogens liv i form av rötsvampar och en mängd olika insekter. Ycke urksog är den enda platsen i Östergötland där man har hittat den ovanliga skalbaggen svartoxe. En annan exklusiv art är svampen rosenticka som bara finns på en handfull lokaler i Östergötland.

I anslutning till urskogen går Östgötaleden och en vandringsslinga. Här finns också ett vindskydd, dass och fikabord.

Ycke urskog ligger strax utanför tätorten Ulrika. Naturreservatet utvidgades år 2010 och den skyddade skogen ligger nu på båda sidor om vägen mellan Ulrika-Boxholm. Efter utvidgningen ingår nu även grov granskog, bergbranter med rik mossflora och långsamt växande sumpskogar.

Intill Boxholmsvägen ligger resterna efter torpet Grindstugan med små odlingsrösen och åkerlappar. Vid en av parkeringsplatserna finns en så kallad kolugn. En modernare form av kolmila som gjordes någon gång mellan de två världskrigen.

Föreskrifter

Samtliga regler för reservatet finner du i beslutet. Regler för allmänheten finns vanligen också på skylt vid reservatets entré.

Serviceinformation

  • Eldplats Eldplats
  • Informationstavla Informationstavla
  • Parkering Parkering
  • Rast-/vindskydd Rast-/vindskydd
  • Rastplats Rastplats
  • Vandringsled Vandringsled

Kontakt

Naturvårdsenheten Länsstyrelsen Östergötland

Fakta

Storlek: 2010
Skyddsår: 67,1 ha
Markägare: Naturvårdsverket
Förvaltare: Länssyrelsen Östergötland