Patjanen

Reservatets lågfjäll Patjanen reser sig 680 meter över havet och berget Hirvasrova är nästan lika högt. En vandring i naturreservatet kommer med andra ord att kännas i benen. Men då får du också uppleva artrik natur, som den såg ut förr i tiden då återkommande skogbränder präglade våra skogar.

Vild och värdefull naturmosaik

Naturreservatet Patjanen är värdefullt på många sätt. Här finns brandpräglade, artrika naturskogar där gamla träd och död ved är en vanlig syn. Lägg till detta tjärnar, våtmarker och vattendrag med orörd karaktär. Som besökare bjuds du på stora vidder av vildmarkskaraktär. Vandra fritt eller följ någon av stigarna genom den otämjda naturen.

Brandljud och stavatallskog

Glesa tallskogar breder ut sig i stora delar av naturreservatet. Här och var står gammeltallar med grova stammar som sträcker sig mot skyn med utspärrade grenar. Vid ditt besök kommer du att få se många tallar med brandljud – ärr efter skogbränder.

Kommer du till ett område med smala tallar som står tätt har du hamnat i en stavatallskog, också den ett verk av eldens framfart. Sitt klena utseende till trots är tallarna gamla. Skogsbränder var betydligt vanligare förr. Då hade man inte tillgång till den effektiva brandbekämpning vi har idag, så bränderna blev ofta omfattande. Bränderna uppstod ofta av blixtnedslag samt bränning av betes- och jordbruksmarker som spreds utom kontroll.

Rikt på ovanliga svampar

I naturreservatet finns fina förutsättningar för ovanliga, marklevande svampar. Sediment som inlandsisen lämnat präglar jordmånen, som är mager och sandig. Återkommande bränder och renbete har bromsat bärris och annan vegetation från att breda ut sig. Dessutom har det vuxit tall i området sedan lång tid tillbaka.

Tallarna och svamparna har ett fascinerade samarbete kallat mykorrhiza. I jorden har svamparna ett nätverk av tunna trådar (mycel) kring trädens rötter. Från rötterna får svamparna byggstenar i form av kolhydrater. I gengäld underlättar svamparna tallens rötter att ta upp vatten och näring. Exempel på mykorrhizasvampar kan få se i naturreservatet är goliatmusseron, tallgråticka och smalfotad taggsvamp.

Mat och värme

Området nyttjas som renbetesland av samebyn Baste Caerru och på vintern och vårvintern kan du därför träffa på renar. Fornlämningar i form av gamla eldstäder vittnar om att renskötseln pågått sedan lång tid tillbaka. I terrängen syns härdarna som stenar lagda i en oval eller rektangulär form, mer eller mindre överväxta.