Nåddok

Nåddoks naturreservat besår till stora delar av en höjdrygg mellan Laisälven och sjön Västra Mullejaure. I de djupa urskogsliknande granskogarna och vidsträckta myrmarkerna finner man här ett naturreservat som hyser mycket höga naturvärden och utgör en inblick i hur vårt skogslandskap historiskt har sätt ut.

Urskogsartad skog

Skogarna i reservatet utgörs till stor del av urskogsartad grandominerad skog med inslag av 200–åriga björkar och sälgar som uppkommit efter en brand för ungefär 250–300 år sedan. I reservatet finnar man även utsprida flerhundraåriga gammeltallar och stående död så kallade silverfuror, som skänker livsmiljöer till flera arter. Skogen i området har förmodligen historiskt dominerats av dessa tallar, men idag lever dem i stället till stor del kvar som död ved.

En fristad för känsliga arter

Området utgör tack vare dess orörda karaktär en fristad för flera känsliga och hotade arter. Den långa oavbrutna följden av död ved i området har skapat livsmiljöer för flera arter knutna till död ved i olika nedbrytningsstadier. Här kan den nyfikne hitta arter som ullticka, rosenticka, rynkskinn och tajgaskinn. Utöver vedlevande svampar trivs den tretåiga hackspetten och lavskrikan i området som båda är karaktärsarter knutna till urskogslandskapet.

En historia av mänsklig påverkan

Skogarna i reservatet har en lång historia av mänsklig nyttjande vilket syns tydligast av ett antal forn- och kulturhistoriska lämningar, så som boplatser och möjliga fångstgropar inom reservatet. Även de barktäkter som påträffats, där innerbark från tallar samlades som ett viktigt näringstillskott under de långa vintermånaderna avslöjar hur viktig skogen var för det samiska folket som levt av marken i generationer.

För vem passar reservatet

Inom reservatet finns inga markerade stigar eller andra anläggningar för rörligt friluftsliv. För er som besökare finns här potential att utforska ett stort och bitvis orört naturskogsområde, som speglar hur skogarna i landskapet historiskt har sätt ut.