Messaurebäcken
Messaurebäcken. Foto: Länsstyrelsen Norrbotten
Messaurebäckens naturreservat har uppkallats efter den stora, fritt strömmande bäcken med samma namn som rinner genom området. Förutom bäcken består reservatet mestadels av äldre, brandpräglad naturskog som växer i nordsluttningen ner mot bäcken och av branta nipor och raviner i öster. Reservatet saknar tillrättalagda stigar och anläggningar för besökare.
Messaurebäcken. Foto: Länsstyrelsen Norrbotten
Fritt strömmande vatten
Messaurebäcken har få spår av mänsklig påverkan från modernt skogsbruk och timmerflottning och har huvudsakligen fått utvecklas på ett naturligt sätt. Bäcken rinner framför allt i de övre delarna genom gamla orörda skogar och myrmarker på sin väg ut i Stora Luleälven.

En mänskligt skapad stenås som troligen skapats i samband med timmerflottning eller vattenkraft. Foto: Länsstyrelsen Norrbotten
Skogsbränder och kulturhistoriska spår
Skogen i den västligaste delen av reservatet har till stor del uppkommit efter skogsbrand, men spår av skogsbränder förekommer i nästan alla delar av reservatet i form av bland annat brandljud. Längs med den nordöstra gränsen av reservatet kan besökaren se en mänskligt skapad stenås, bevuxen med björk. Åsen skulle kunna härstamma från timmerflottningsepoken eller ha med vattenkraft att göra.
I reservatet finns även lämningar efter en gammal husgrund vid gränsen i sydväst, samt en samisk gravsättning, en så kallad sommargrav strax öster om Messaure gård. Sommargravar brukades tidigare som tillfälliga gravläggningar i väntan på att den döde kunde transporteras till kyrkan på vintern. Området kring Messaurebäckens naturreservat har även under lång tid nyttjats som renbetesland av den samiska befolkningen och blir så än i dag.
Fristad för sällsynta arter
Skogarna i Messaurebäckens reservat är varierade, både när det gäller mänsklig påverkan, trädslag, marktyp och ålder, här finns både i princip orörda barrblandskogar, genomhuggna blandskogar och urskogsartade hällmarksskogar, men det mesta av av skogen har påverkats väldigt lite av skogsbruk och annan mänsklig aktivitet. Tack vare det kan besökaren hitta arter som annars är sällsynta i dagens skogar, arter som är beroende av skog som har fått utvecklas på ett naturligt sätt och över lång tid för att trivas.
Några av dessa arter som hittats i Messaurebäckens naturreservat är rosenticka, lunglav, gräddticka och dvärgbägarlav. Vissa arter är även speciellt gynnade av att skogen har brunnit, det gäller tillexempel Goliatmusseron och orange taggsvamp, som också finns i reservatet och som kan hittas i de sandiga ravinerna ner mot bäcken. Även arten liten sotlav som hittats på gammal gran i reservatet gynnas av brand.
Aktuellt för detta besöksmål
Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.
Föreskrifter
- tälta
- vandra
- plocka bär och matsvamp
- göra upp eld, kom ihåg att ta med egen ved!
- köra snöskoter på väl snötäckt mark
- fiska och jaga i enlighet med gällande lagar
Det är inte tillåtet att skada växt- och djurliv. Tänk på allemansrätten och var rädd om naturen!
Fakta
Bildades: 2024
Storlek: 1,44 kvadratkilometer
Kommun: Jokkmokk
Förvaltare: Länsstyrelsen
Skyddsform: Naturreservat
Hitta hit
Reservatet ligger drygt 3,5 mil nordost om Jokkmokk, strax söder om den stora Messauredammen. Lämpligaste tillfartsvägen till reservatet är norrifrån, via dammen och ned längs den västra sidan av älven. Vägen fortsätter genom reservatet med en bro över bäcken, men ett par kilometer innan man kommer fram till reservatsgränsen finns en bom som tillhör Jokkmokks Sockenallmänning. Även vid Miessauregården finns en bom, vilket innebär att besökare inte alltid kan ta sig med bil ända fram till reservatsgränsen.
Kontakt
Frågor om skötsel av anläggningar eller naturskötsel i statliga naturreservat eller nationalpark
Telefon 010-225 50 00