Käringbäcken

Stanna till och lyssna på den porlande Käringbäcken. Vandra genom skogen och se gammeltallar som vuxit på samma plats i över 500 år och som överlevt flera bränder. Genom att besöka reservatet blir du en del av dess historia.

Naturskog

Käringbäcken är ett litet område nära väg med tydligt brandpräglade naturskogar, som påverkats mycket lite av människlig aktivitet. Marken är småkuperad och tvärs genom området rinner Käringbäcken. Det finns en eldplats 150 meter från vägen där du kan ta dig en fika.

Träden berättar om skogens historia

Reservatets skogar består till stor del av produktiva talldominerade skogar som vuxit upp efter skogsbrand samt av granskogar som undkommit brand i de fuktigare miljöerna. Ofta finns ett stort inslag av lövträd som asp, björk och sälg. Den senaste skogsbranden härjade i området 1858. Gamla tallar och granar bär ännu spår från den tiden i form av brandljud, där barken bränts bort från trädets baksida och veden är synlig. Områdets äldsta tallar är runt 500 år och har överlevt flera bränder.

Skogen har liten påverkan från skogsbruk och har fått utvecklas på ett naturligt sätt. Det finns träd i olika åldrar, storlekar och trädslag och tillgången på döda träd är god, både tack vare en pågående självgallring och från äldre lågor och stubbar som kolats av brand. De döda träden är viktiga för en lång rad sällsynta arter, som lever på död ved. I reservatet har man bland annat hittat vedlevande svampar som rynkskinn, rosenticka, koralltaggsvamp och den sällsynta borsttaggingen samt lavar som knottrig blåslav, lunglav och violettgrå tagellav.

På grund av modern brandbekämpning har skogarna inte brunnit på länge och en konsekvens av det är att granen sprider sig i området, medan tallen, som är mer beroende av ljus för att kunna sprida sig, trängs undan.