Guoŋek/Guongek-Vattåjvve

Taigans västligaste utposter vid fjällranden - Guoŋek-Vattåjvve i norra Arjeplogs kommun. Foto: Länsstyrelsen Norrbotten.
Vid fjällranden i norra delarna av Arjeplogs kommun breder vidsträckta, glesa och i det närmaste tidlösa barrskogar ut sig. De fjällnära barrskogarna har ett stort inslag av björk, delvis asp, och taigans sista utposter i väst övergår i fjällbjörkskog där barrskogarna möter de ishyvlade Skanderna.
Vidsträckta skogklädda vidder, och vidden av sammanhang
Guoŋek-Vattåjvve är inte en rest av naturskog avskild från omgivande natur, som en isolerad ö i landskapet. Skogarna i reservatet är i själva verket en fortsättning på ett betydligt större skogligt sammanhang än reservatet självt. De utgör en mindre del, sydöstra änden, av det vidsträckta, sammanhängande urskogslandskapet nedan Arjeplogsfjällen som främst omfattas av de två stora reservaten Hornavan-Sädvajaure och Tjeggelvas.
Den obrutna, fjällnära skogen i de tre närliggande reservaten utgör ett vilt och ursprungligt landskap med en svårslaget rik biologisk mångfald – en pärla i länets natur.
Människans plats i naturen och historien
Vid Guoŋek-Vattåjvve möts renbetesmarkerna för tre olika samebyar som alla bedriver renskötsel i området. Det finns en renvaktarstuga vid en liten sjö och flera flyttleder korsar området. Här rör sig och verkar människor årligen, och nog torde det vara svårt att inte beröras av den vilda naturens karga skönhet för var och en som vistas i området. Vid en första anblick kan det nästan helt väglösa landskapet tyckas ödsligt, men människor har varit närvarande här, rört sig längs vattnen och nyttjat naturens tillgångar i flera tusentals år.
Vid sjön Rappen i väst har människor bott och uppehållit sig sedan stenåldern och det finns många spår i naturen efter dem längsmed sjöns stränder. De flesta fornlämningarna i reservatet är lämningar efter härdar, boplatser eller kokgropar. På sjöns västra sida vid Sundnäs finns ett fångstgropssystem med 31 gropar som använts för jakt på större vilt.
Undrar just vad de första människorna som vandrade längs Rappens steniga stränder tänkte och upplevde? Kanske var de framför allt ivriga att prova fiskelyckan i den långsträckta sjön, eller var de upptagna med att planera nästa jakt på storvilt som älg eller vildren?
Aktuellt för detta besöksmål
Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.
Föreskrifter
Alla föreskrifter finns i reservatsbeslutet. Det är tillåtet att:
- tälta
- vandra
- göra upp eld, kom ihåg att ta med egen ved!
- plocka bär och matsvamp
- köra skoter på väl snötäckt mark
- fiska och jaga i enlighet med gällande lagar.
Det är inte tillåtet att skada växt- och djurliv. Tänk på allemansrätten och var rädd om naturen!
Fakta
Kommun: Arjeplog
Bildat år: 2025
Storlek: 73 kvadratkilometer
Förvaltare: Länsstyrelsen
Skyddsform: Naturreservat
Hitta hit
Naturreservatet ligger ungefär 30 km norr om Arjeplog. Följ väg 629 norrut och vidare nordost i riktning mot Mattaur. Ungefär 4 km sydväst om Mattaur samt strax söder om Hällnäs finns två enskilda vägar som utgår från väg 629 och som bägge leder fram till reservatet.
Kontakt
Frågor om skötsel av anläggningar eller naturskötsel i statliga naturreservat eller nationalpark
Telefon 010-225 50 00