Klimatanpassning

Länsstyrelsen samordnar det regionala arbetet med klimatanpassning. Vi ger stöd till kommunerna och granskar deras översiktsplaner och detaljplaner.

Klimatanpassning innebär att anpassa samhället till de förändringar i klimatet vi märker av redan idag och de som förväntas ske i framtiden. Klimatförändringen innebär till exempel högre temperaturer, ökad nederbörd och stigande havsnivå. Länsstyrelsens arbete med klimatanpassning handlar om att minska sårbarheter och att ta tillvara möjligheter för att utveckla ett långsiktigt hållbart samhälle.

Samordning

Länsstyrelsen samordnar det regionala arbetet med klimatanpassning. Vi jobbar med aktuella frågor inom klimatanpassning inom många olika områden, utifrån de regionala förutsättningar som finns i länet. Vi vill öka kunskapen om klimatförändringen, vilka konsekvenser den leder till nu och i framtiden och vilka åtgärder som kan förebygga framtida problem. Det förändrade klimatet påverkar många delar av samhället. Vi arbetar därför brett med klimatanpassning inom områden som till exempel kommunikationer, elförsörjning, bebyggelse, jordbruk, skogsbruk, naturvård, människors hälsa och turism.

Stöd och granskning

Länsstyrelsen har en viktig roll i att sammanställa planeringsunderlag som är hjälpmedel för kommunens fysiska planering och till andra typer av projekt. Det kan till exempel bestå av faktaunderlag om regionala risker för översvämning, erosion, ras och skred. Vi svarar på frågor, ger stöd och rekommendationer till kommunen när det gäller samhällsplaneringsfrågor.

Länsstyrelsen har också i uppgift att granska kommunernas översiktsplaner och detaljplaner utifrån ett klimatanpassningsperspektiv. Vi granskar att kommunen tar hänsyn till människors hälsa och säkerhet, risken för olyckor, översvämning och erosion i sin fysiska planering.

Klimatförändringar i Jönköpings län

Klimatförändringen påverkar länet både idag och i framtiden. I Jönköpings län arbetar vi med tre nyckelord:

  • Varmare
  • Torrare
  • Blötare

 

Vi har tagit fram ett flertal olika underlag, rapporter och planeringsmodeller som du kan ta hjälp av när du planerar din kommunala verksamhet. Nedan kan du läsa en  kortversion av hur klimatet påverkar Jönköpings län och hur vi på Länsstyrelsen arbetar med klimatanpassning.

Plus 5 grader - klimatet förändrasPDF

Länsstyrelsen har tagit fram klimatanalyser från SMHI för varje kommun i länet. Klimatanalyserna skapades år 2017 och beskriver främst klimatförändringar utifrån begreppen varmare, torrare och blötare.

Dokument

AnebyPDF

EksjöPDF

GislavedPDF

GnosjöPDF

HaboPDF

JönköpingPDF

MullsjöPDF

NässjöPDF

SävsjöPDF

TranåsPDF

VaggerydPDF

VetlandaPDF

VärnamoPDF

Till år 2100 beräknas lufttemperaturen stiga med 5 grader, snön uteblir därför och vi kan räkna med gröna jular. Vi kan också räkna med värmeböljor som håller i sig upp till två veckor. Idag är genomsnittet två dagar per år.

Rapporter och underlag

Hur klarar Jönköpings län en kraftig värmebölja?PDF (2014)

Stadsklimatet - åtgärder för att sänka temperaturen i bebyggda områdenPDF (2012)

Värmeökarteringar - var samlas värme i staden?
Länsstyrelsen har tagit fram värmeökarteringar från satellitdata för huvudorten i varje kommun. Karteringen beskriver den yttemperatur som avges från olika ytor i huvudorten och är en ögonblicksbild från den 28 juni 2018.

Aneby

Eksjö

Gislaved

Gnosjö

Habo

Jönköping

Mullsjö

Nässjö

Sävsjö

Tranås

Vaggeryd

Vetlanda

Värnamo

På grund av att luften blir varmare ökar avdunstningen från marken och vattenytor, och träd och vegetation behöver mer vatten. Därför minskar tillgången på vatten i åar, bäckar, sjöar och i marken. Grundvattennivåerna sjunker.

Vi behöver arbeta långsiktigt och strategiskt med länets dricksvattenförsörjning. Både år 2016 och 2017 hade stora delar av länet kritiskt låga yt- och grundvattennivåer, vilket föranledde att vi började samarbeta med Livsmedelsverket i projektet KASKAD.

Rapporter och underlag

Erfarenhetssammanställning av vattenbristen år 2016PDF (2017)

Regnet som faller kommer samlas i kraftiga skurar och därmed kan vi räkna med fler och större översvämningar än vad vi är vana vid. I den sydvästra delen av länet kan vi till exempel räkna med en 50-procentig ökning av regn på vintern.

Rapporter och underlag

Metod för skyfallskartering i GISPDF (2015)

Eftersom klimatanpassning är ett område som spänner över alla kommunens förvaltningar behövs ofta ett eller flera underlag per förvaltning. I vissa fall kan du behöva kombinera ihop flera underlag för att få en helhetsbild. Utmaningen för dig är att tratta ner all kommunal, regional och nationell kunskap inom förvaltningens verksamhet i en analys. Detta hjälper vi gärna till med!

Rapporter och underlag

Fördjupat planeringsunderlagPDF (2016)

Checklista för klimatanpassning i fysisk planeringPDF (2016)

Ta del av "Lathund för klimatanpassning" på SMHIs webbplats.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Hur jobbar vi med klimatanpassning i Jönköpings län?

Eftersom klimatanpassning är ett tvärsektoriellt område vars huvudsakliga mål är att långsiktigt vara en hängränna mellan olika ämnesområden och förvaltningar, krävs arbetssätt som kan tillvara på denna typen av utmaning. Därför finns ett antal strategiska dokument och verktyg.

Mål för klimatanpassning

Nationella mål

Sedan den 8 mars 2018 finns en nationell klimatanpassningsstrategi. Strategin beskriver de mest angelägna områden inom klimatanpassning att arbeta med, samt det mål som finns kopplat till arbetet. De globala mål som ligger som bas till detta mål är Parisavtalet och Agenda 2030.

  • Utveckla ett långsiktigt hållbart och robust samhälle som aktivt möter klimatförändringar genom att minska sårbarheter och ta tillvara möjligheter.

Regionala mål

varje län finns ett antaget handlingsprogram. I Jönköpings län innehåller åtgärdsprogrammet 49 åtgärder och gäller mellan åren 2015-2019. Åtgärderna är sådana som Länsstyrelsen helt har ansvar för och sådant som andra aktörer i länet har bestämt sig för att göra.

  • En vägledning för länets aktörer för att aktivt möta klimatförändringen och skapa ett långsiktigt robust samhälle och en hållbar utveckling.

 

Klimatanpassning i kommunen

Det finns en samordnare i varje kommun som har ansvar för klimatanpassningsfrågor. Samordnaren träffar Länsstyrelsen och de andra samordnarna i länet cirka två-fyra gånger per år. I många av länets kommuner har den kommunala klimatanpassningssamordnaren en klimatanpassningsgrupp med representanter från olika förvaltningar.

För dig som är ny samordnare eller för nya deltagare i din klimatanpassningsgrupp finns ett introdokument med grundläggande klimatanpassningskunskap.

Strategiska verktyg för klimatanpassning

I arbetet med att anpassa samhället till klimatförändringarna finns två huvudsakliga strategiska verktyg.

Ett nationellt processverktyg för att du ska få stöd i hur du som klimatanpassningssamordnare kan driva klimatanpassningsarbetet framåt på ett långsiktigt och strategiskt sätt, i samverkan med andra i din verksamhet. Kopplat till Lathunden finns flera checklistor och hjälpmedel för att du på ett så smidigt sätt som möjligt ska kunna arbeta med frågan.

Utöver det har Länsstyrelsen i Jönköpings län tagit fram fyra hjälpmedel som kompletterar de som nämns i Lathunden:

  • Framgångsfaktorer
  • Introdokument
  • Stegkommunvisa klimatanalyser
  • Mind-map för kommunernas klimatanpassningsarbete.

Ett praktiskt verktyg för att planera för ett robust och hållbart samhälle. Ekosystembaserad klimatanpassning innebär att man använder sig av biologisk mångfald och ekosystemtjänster som en del av en övergripande strategi för anpassning till klimatförändringens effekter. Naturvårdsverket har tagit fram dels en vägledning och dels ett verktyg för att arbeta med EbA.

  • Naturvårdsverkets vägledning för ekosystembaserad klimatanpassning
  • Syntesrapport med svenska exempel (Lunds universitet)
  • Globala inspirationsexempel

Våtmarker har under de senaste åren rönt allt större intresse genom dess mångsidiga funktioner och användning för att uppnå ett flertal miljömål och klimatanpassning av samhället.

Just på grund av dess många funktionsområden är handläggning, anläggning, restaurering, planering och skötsel av våtmarker komplext och ofta leder detta till att våtmarkers funktioner underpresterar, missbedöms eller inte fungerar alls. Vi vill med detta informationsverktyg ge dig som på olika sätt arbetar med våtmarker ett sätt att snabbt leta dig fram till den våtmarksinformationen just du behöver.

Följande menyer tar upp olika aspekter och funktioner hos våtmarker och här finns bland annat kunskapsbyggande rapporter, exempel från verkligheten samt projekt och kompetenser från Länsstyrelsen i Jönköpings län.

Höga och ojämna vattenflöden kan ställa till en rad problem som översvämningar och försämrad vattenkvalitet vilket kan resultera i stora kostnader för samhället. Våtmarker på landskapsnivå skulle potentiellt vara ett sätt att motverka de negativa effekterna av en ökad nederbörd och högre vattenflöden.

Vattenflöden påverkas av nederbördsmängd, avdunstning och snösmältning men också av avrinningsområdets vattenhållande förmåga. Ett kraftigt skyfall högt upp i ett avrinningsområde med liten vattenhållande förmåga kan leda till mycket höga vattenflöden och i värsta fall översvämningar nedströms.

Historiskt sett har olika typer av våtmarker och naturligt slingrande vattendrag bildat en god buffert emot kraftig nederbörd och höga vattenflöden men allt eftersom landskapet förändrats för att bättre lämpa sig för jordbruk har ca ¼ av Sveriges våtmarker försvunnit och majoriteten av våra vattendrag rätats. Dessutom väntas nederbördsmängderna i delar av landet öka till följd av klimatförändringarna vilket i sin tur påverkar vattenflödena.

Sammantaget leder detta till en komplex problembild som ser olika ut i olika delar av landet. I Jönköpings län är det främst de västra delarna av länet som kan komma att drabbas av höga vattenflöden och översvämningar till följd av ökad nederbörd.

På landskapsnivå har våtmarker förmågan att fördröja och hålla kvar vatten högre upp i avrinningsområdena. Detta gör att flödet i vattendragen blir jämnare – utan de högsta topparna, och med kortare perioder av de lägsta flödena. Däremot pekar många bedömningar och forskningsrapporter på att de flesta enskilda våtmarker endast har en marginell effekt på att dämpa höga flöden. Delvis för att våtmarker generellt inte anläggs med just flödesreglering som främsta mål men också för att våtmarker ofta anläggs utan strategisk koppling till avrinningsområdet, andra våtmarker och vattendrag.

Illustration över hur våtmarker håller kvar vatten i landskapet - översvämningar undviks.

Våtmarker håller kvar vatten i landskapet – översvämningar undviks. Källa: Naturvårdsverket. Illustratör: Kjell Ström.

Forskning kring våtmarkers vattenhushållande funktioner pågår båda nationellt och internationellt och koncensus är att det råder viss kunskapsbrist kring vilka aspekter av våtmarker och våtmarkssystem (”wetlandscapes”) som är viktiga för att uppnå bland annat flödesutjämning. Olika myndigheter ansvarar för olika kunskapsbyggande delar som i varierande grad berör våtmarkers roll för vattenhushållning och klimatanpassning.

Våtmarkssamordningen är viktig att känna till då den syftar till att främja samverkan och skapa en helhetssyn mellan samtliga personer som jobbar med våtmarksfrågor inom Länsstyrelsen samt de externa motparterna som kommuner och markägare.

Våtmarkssamordnaren är en nyckelperson som kan fungera som en kunskapsresurs för dig som handläggare i ditt eget arbete med våtmarksrelaterade frågor.

Sammanfattning, samordnat våtmarksarbete 2018-2020PDF

Kontaktperson

Matti Ermold, våtmarkssamordnare
Landenheten
Länsstyrelsen i Jönköpings län

SÅVA är ett projekt vars mål är att stötta handläggare på Länsstyrelsen genom att utarbeta en prioriteringsplan för våtmarksrelaterat arbete. Prioriteringsunderlaget använder ekosystemtjänst- och klimatanpassningsperspektiv för att göra avvägningar – vilket låter dig som handläggare fatta beslut som också ligger i linje med det övergripande arbetet med att nå miljömålen och skapa en grön infrastruktur.

Sammanfattning, GRIP on LIFE IP C12.2 - Samlad åtgärdsplan våtmarker - SÅVAPDF

Kontaktperson

Matti Ermold, våtmarkssamordnare
Landenheten
Länsstyrelsen i Jönköpings län

CLARITY är i skrivande stund under uppbyggnad men utlovar vid sitt färdigställande ett verktyg som låter dig som handläggare göra riskbedömningar på landskapsnivå för att därefter på ett mer optimalt sätt planera exempelvis anläggning av våtmarker. För Jönköpings del är översvämningsrisken högt upp på agendan. Genom CLARITY kan Länsstyrelsen då planera för samhällsskyddande åtgärder som våtmarksanläggning och översvämningsavtal med markägare.

Sammanfattning, CLARITYPDF

Kontaktpersoner

Måns Lindell, handläggare
Vattenenheten
Länsstyrelsen i Jönköpings län

Anne-Catrin Almér, handläggare
Vattenenheten
Länsstyrelsen i Jönköpings län

Projektet innehåller flera kunskapsbyggande delar som kan vara till hjälp för dig som exempelvis ska ingå i ett större projekt med flera olika perspektiv och kompetenser.

Vad som gör projektet speciellt intressant för dig som arbetar med våtmarker är den vattendragsmodell som togs fram. Här kan olika scenarion så som klimat och vattenreglering simuleras och visas grafiskt – även anläggning av våtmarker kan testas i modellen vilket redovisas under den andra länken här i dokumentet.

Sammanfattning, Emån - en långsiktig hållbar resurs för samhälle och miljöPDF

Kontaktpersoner

Bernhard Jaldemark, enhetschef
Vattenenheten
Länsstyrelsen i Jönköpings län

Anders Stenström, vattenvårdshandläggare
Vattenenheten
Länsstyrelsen i Jönköpings län

Naturanpassade åtgärder mot översvämning

En rapport framtagen av Länsstyrelsen i Västra Götalands Län tillsammans med Skogsstyrelsen med huvudsyftet att visa kommuner olika naturanpassade sätt att motverka översvämningar på.

Naturanpassade åtgärder mot översvämning - ett verktyg för klimatanpassning (2018)PDF

Ekosystembaserad klimatanpassning

Rapport som sammanställer information och utreder hur man kan klimatanpassa samhället genom naturliga, eller ekosystembaserade strukturer så som våtmarker för att motverka översvämningar.

Ekosystembaserad klimatanpassning (2017)PDF

Suseån som rinner genom den Halländska tätorten Getinge har vid ett flertal tillfällen svämmat över och orsakat stora skador på hus och infrastruktur. Åns fåra är rätad och de naturliga våtmarker som tidigare funnits i landskapet har i stora drag dikats ut – det innebär att nederbörd och vattenflöden snabbt tar sig ut i ån som då svämmar över.

Man bestämde sig i Getinge för att kombinera naturanpassade och tekniska lösningar för att skydda samhället från fler översvämningar.

Läs mer på SMHI:s webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Våtmark och rekreationsyta i Getinge (Bild: Hannes Byström Mollstedt, 2018).

Våtmark och rekreationsyta i Getinge (Bild: Hannes Byström Mollstedt, 2018).

På Häckenstad gård utanför Västervik har man under lång tid haft problem med vattensjuk mark och återkommande översvämningar. Problemen avhjälptes genom att anlägga ett nätverk av våtmarker och fosfordammar. De upptar tillsammans ca 3 hektar men har positiv inverkan på över 50 hektar mark!

Läs mer på SMHI:s webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Vattenförsörjning har länge setts som ett ickeproblem i Sverige och först nu börjar vi uppmärksamma de negativa effekterna som klimatförändringar kan ha på vår vattentillgång. För att bättre klara långvarig värmebölja och låga nederbördsmängder behöver vi resurseffektiva åtgärder. Våtmarker har förmågan att hålla kvar och fördröja vatten i landskapet och kan i vissa områden även gynna grundvattenbildning.

På ett nationellt plan kommer ett varmare klimat medföra större avdunstning och längre växtperiod vilket kan leda till vattenbrist. Dessutom väntas extremt väder som långvarig torka bli allt vanligare vilket ställer ytterligare krav på att skapa vattenhushållande åtgärder både i tätorterna och i landskapet.

I Jönköpings län är det främst kommunerna i den östra delen av länet (Värnamo, Vetlanda, Vaggeryd, Gislaved, Gnosjö, Aneby och Eksjö) som riskerar att drabbas av torka och vattenbrist. De senaste årens varma och torra somrar har medfört kritiskt låga yt- och grundvattenförekomster vilket lett till att vattenförsörjningen i flera kommuner varit ansträngd. För att motverka akut vattenbrist har vissa kommuner utfärdat bevattningsförbud och rekommendationer för vattenhushållning.

Våtmarker ökar vattnets uppehållstid i landskapet och kan, om de utformas rätt, magasinera större vattenmängder men kunskapen inom området är fortfarande under uppbyggnad och det råder därför osäkerhet kring exakt vilka aspekter hos våtmarker som är viktigast ur avseendet att motverka effekterna av torka.

Illustration över hur våtmarker gynnar vattenförsörjningen genom att dels magasinera och fördröja vatten i landskapet och dels genom att gynna grundvattenbildning via infiltration om våtmarken anläggs i anslutning till genomsläppliga jordarter.

Våtmarker gynnar vattenförsörjningen genom att dels magasinera och fördröja vatten i landskapet och dels genom att gynna grundvattenbildning via infiltration om våtmarken anläggs i anslutning till genomsläppliga jordarter. Källa: SGU. Illustratör: Magdalena Thorsbrink.

En vanlig åtgärd för att förbättra landskapets vattenhållande egenskaper är hydrologisk restaurering av utdikade våtmarker. Genom att göra hydrologiska datormodeller över hur vatten rör sig i landskapet kan man hitta de optimala platserna i ett dikessystem att skapa s.k. proppar (en propp är en konstruktion, ofta av stockar och geotextil, som stoppar vattenflödet i ett dike och tvingar ut vattnet i omgivande mark).

I Jönköpings län är detta en vanlig skötselåtgärd då det finns stora arealer utdikad myrmark där just hydrologisk restaurering gör stor skillnad för myrens ekologiska funktioner och ekosystemtjänster. Möjligen kan även hydrologisk restaurering av våtmarker vara ett sätt att gynna grundvattenbildningen och således också vattenförsörjningen i delar av länet.

Fotografi av proppning av dike som del av hydrologisk restaurering vid Komosse under projektet Life to Ad(d)mire. Bild: Länsstyrelsen, 2012.

Proppning av dike som del av hydrologisk restaurering vid Komosse under projektet Life to Ad(d)mire. Bild: Länsstyrelsen, 2012.

En annan våtmarksåtgärd som skulle stärka länets vattenförsörjning är restaurering eller anläggning av våtmarker på strategiska platser i ett avrinningsområde – främst kopplat till vattenkrävande verksamheter så som jordbruk och djuruppfödning. En eller flera våtmarker som kan magasinera vatten under årets vattenrika perioder (oktober – mars) blir en naturanpassad åtgärd som kan nyttjas för olika ändamål (bevattning, bete, grundvatteninfiltration) under de torrare perioderna och samtidigt gynna biologisk mångfald, vattenrening och flödesutjämning mm.

Sammantaget har våtmarker potential att gynna vattenförsörjningen via infiltration och magasinering om de utformas och restaureras med dessa syften i åtanke. Grundvattenbildning är exempelvis beroende av att våtmarken och dess närliggande jordarter är tillräckligt genomsläppliga – något som ofta inte är fallet. Vad gäller våtmarker som vattenmagasin krävs även här specialutformade delar som djupområden för att kunna hålla större vattenmängder och lämpa sig för bevattning.

Våtmarkssamordningen är viktig att känna till då den syftar till att främja samverkan och skapa en helhetssyn mellan samtliga personer som jobbar med våtmarksfrågor inom Länsstyrelsen samt de externa motparterna som kommuner och markägare.

Våtmarkssamordnaren är en nyckelperson som kan fungera som en kunskapsresurs för dig som handläggare i ditt eget arbete med våtmarksrelaterade frågor.

Sammanfattning, samordnat våtmarksarbete 2018-2020PDF

Kontaktperson

Matti Ermold, våtmarkssamordnare
Landenheten
Länsstyrelsen i Jönköpings län

SÅVA är ett projekt vars mål är att stötta handläggare på Länsstyrelsen genom att utarbeta en prioriteringsplan för våtmarksrelaterat arbete. Prioriteringsunderlaget använder ekosystemtjänst- och klimatanpassningsperspektiv för att göra avvägningar – vilket låter dig som handläggare fatta beslut som också ligger i linje med det övergripande arbetet med att nå miljömålen och skapa en grön infrastruktur.

Sammanfattning, GRIP on LIFE IP C12.2 - Samlad åtgärdsplan våtmarker - SÅVAPDF

Kontaktperson

Matti Ermold, våtmarkssamordnare
Landenheten
Länsstyrelsen i Jönköpings län

Erfarenheterna från Life to ad(d)mire kan vara till hjälp för dig som arbetar med främst myrmarker men även avseende våtmarker i allmänhet och här finns flera exempel att inspireras och lära av.

Vad gäller vattenförsörjning är detta projektet värdefullt då det innehåller information och erfarenheter om hydrologisk restaurering av stora våtmarksområden – något som har potentialen att motverka exempelvis torka i landskapet.

Sammanfattning - Life to Ad(d)mire - Restoring drained and overgrowing wetlandsPDF

Kontaktperson

Johan Rova, naturvårdsförvaltare Naturvårdsenheten Länsstyrelsen i Jönköpings län

Kunskapsunderlag om våtmarkers ekologiska och vattenhushållande funktion

Naturvårdsverkets rapport för att redovisa regeringsuppdraget kring att ta fram ett kunskapsunderlag kring våtmarkernas vattenhushållande och ekologiska funktioner i landskapet. Rapporten innehåller kunskapsbyggande redogörelser för våtmarkers olika funktioner.

Naturvårdsverket (2017) Kunskapsunderlag om våtmarkers ekologiska och vattenhushållande funktionlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Våtmarker och grundvattenbildning – om möjligheten till ökad kapacitet vid grundvattentäkter på Gotland

SGU har på uppdrag av Region Gotland studerat de geologiska och hydrogeologiska förutsättningarna för att öka grundvattenbildningen och därmed öka dricksvattenkapaciteten vid befintliga vattentäkter på Gotland genom bland annat anläggning av våtmarker.

SGU (2017) Våtmarker och grundvattenbildninglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Kävlingeån utanför Lund är ett av de våtmarksprojekt i Skåne som får stöd i den första rundan av en nationell satsning på våtmarker. Här ska nya våtmarker anläggas för att landskapet bättre ska klara torka i framtiden.

Sveriges Television (2018) Storsatsning på våtmarker för att motverka torka i Kävlingeåns avrinningsområdelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Tilltagande problem med vattentillgången under somrarna ledde till att sex markägare på Gotland gick ihop och startade ett samverkansprojekt kring vattenförsörjning. Genom att fördjupa ett antal våtmarker har man samlat vatten och fördröjt utflödet till Östersjön vilket medfört att vattennivåerna i brunnarna inte sjunker lika fort som tidigare.

SMHI (2018) Grannsamverkan kring grundvatten på Gotlandlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Kontakt