Klimatanpassning
Länsstyrelsen samordnar arbetet med klimatanpassning i länet. Vi tar fram underlag för kunskap och planering, analyserar hur länet påverkas av klimatförändringen och stöttar kommuner, regionala aktörer och näringsliv i klimatanpassningsarbetet.
Klimatanpassning innebär att anpassa samhället till de förändringar i klimatet vi märker av idag och de som förväntas ske i framtiden. I Sverige innebär klimatförändringen till exempel högre temperatur, ökad nederbörd, minskat snötäcke och stigande havsnivå. Länsstyrelsens arbete med klimatanpassning handlar om att minska sårbarheter och att ta tillvara möjligheter för att utveckla ett långsiktigt hållbart och robust samhälle.
Länsstyrelsen samordnar och ger stöd
Länsstyrelsen samordnar arbetet med klimatanpassning i länet. Vi stöttar kommuner och andra regionala aktörer genom att öka kunskapen och sprida information om klimatförändringen, vilka konsekvenser den leder till nu och i framtiden och vilka åtgärder som kan förebygga framtida problem.
Det förändrade klimatet påverkar många delar av samhället. I vårt klimatanpassningsarbete tar vi fram planeringsunderlag, metodstöd, handlingsplaner och genomför seminarier inom olika område, till exempel inom:
- fysisk planering
- infrastruktur
- krisberedskap
- försörjningssystem för el, vatten och livsmedel
- vattenhushållning
- miljöskydd
- lantbruk
- skogsbruk
- naturvård
- människors hälsa.
Vi samverkar också med nationella expertmyndigheter för att stärka länets förmåga att hantera klimatförändringens effekter.
Stöd till kommuner
Länsstyrelsen har i uppdrag att samordna, initiera, stödja och följa upp kommunernas klimatanpassningsarbete. I det arbetet ingår till exempel att
- Ge vägledning och rekommendationer kring samhällsplaneringsfrågor.
- Genomföra nätverksträffar och kunskapshöjande aktiviteter.
- Sammanställa underlag om regionala risker för till exempel översvämning, värme, ras, skred och erosion.
- Granska kommuners översiktsplaner och detaljplaner utifrån klimatanpassningsperspektiv och med hänsyn till människors hälsa och säkerhet, risken för olyckor, översvämning, ras, skred och erosion.
Hur jobbar vi med klimatanpassning i Jönköpings län?
Eftersom klimatanpassning är ett tvärsektoriellt område vars huvudsakliga mål är att långsiktigt vara en hängränna mellan olika ämnesområden och förvaltningar, krävs arbetssätt som kan tillvara på denna typen av utmaning. Därför finns ett antal strategiska dokument och verktyg.
Det finns en samordnare i varje kommun som har ansvar för klimatanpassningsfrågor. I många av länets kommuner har den kommunala klimatanpassningssamordnaren en klimatanpassningsgrupp med representanter från olika förvaltningar.
Mål för klimatanpassning
Nationella mål
Sverige har en nationell klimatanpassningsstrategi. Strategin beskriver de mest angelägna områden inom klimatanpassning att arbeta med, samt det mål som finns kopplat till arbetet. De globala mål som ligger som bas till detta mål är Parisavtalet och Agenda 2030.
- Utveckla ett långsiktigt hållbart och robust samhälle som aktivt möter klimatförändringar genom att minska sårbarheter och ta tillvara möjligheter.
Regional klimat- och energistrategi
För att genomföra det regionala och lokala arbetet har en klimat- och energistrategi tagits fram, som visar en gemensam inriktning för klimat- och energiarbetet i den offentliga sektorn, i näringslivet och i civilsamhället.
Klimat- och energistrategi för Jönköpings län
Länk till annan webbplats.
Regionala mål
I varje län finns en antagen handlingsplan med åtgärder, i vårt län är detta åtgärdsprogrammet för anpassning till förändrat klimat.
- En vägledning för länets aktörer för att aktivt möta klimatförändringen och skapa ett långsiktigt robust samhälle och en hållbar utveckling.
Åtgärdsprogrammet Anpassning till ett förändrat klimat 2021-2025
Åtgärdsprogrammet för anpassning till ett förändrat klimat syftar till att förbättra resiliensen avseende klimatförändringar i Jönköpings län. Åtgärderna som presenteras har arbetats fram genom aktörernas egna klimat- och sårbarhetsanalyser och bottnar i de sju prioriterade klimateffekter som lyfts i den nationella klimatanpassningsstrategin.
Åtgärdsprogrammets åtgärder är indelade i tre block:
- Strategiska åtgärder
- Länsgemensamma åtgärder
- Aktörsspecifika åtgärder
Totalt sett har åtgärdsprogrammet 97 åtgärder, uppdelade enligt följande:
- Block 1 Strategiska åtgärder: två åtgärder,
- Block 2 Länsgemensamma åtgärder: fyra åtgärder,
- Block 3 Aktörsspecifika åtgärder: 91 åtgärder.
Anpassning till ett förändrat klimat 2021-2025 Länk till annan webbplats.
Klimatförändringar i Jönköpings län
Klimatförändringen påverkar länet både idag och i framtiden. I Jönköpings län arbetar vi med tre nyckelord:
- Varmare
- Torrare
- Blötare
För att förstå hur klimatförändringen påverkar länet ur alla dessa tre perspektiv tar vi hjälp av SMHI och deras klimatscenariotjänst. Där kan du zooma in på vårt län och se vad som händer fram till år 2100.
Fördjupad klimatscenariotjänst, SMHi Länk till annan webbplats.
Utifrån de tre nyckelorden och SMHIs scenarier har vi har tagit fram ett flertal olika underlag, rapporter och planeringsmodeller som du kan ta hjälp av när du planerar din verksamhet Under respektive flik nedan kan du läsa mer om detta!
Eftersom klimatanpassning är ett område som spänner över alla kommunens eller företagets förvaltningar/verksamhetsområden behövs ofta ett eller flera underlag per område.
I vissa fall kan du behöva kombinera ihop flera underlag för att få en helhetsbild. Utmaningen för dig är att tratta ner all kommunal, regional och nationell kunskap inom verksamhetsområdet i en analys. Ett sätt att arbeta systematiskt med detta är att arbeta med verktyget lathund för Klimatanpassning, från SMHI.
Lathund för klimatanpassning, SMHI Länk till annan webbplats.
Lathunden är ett nationellt processverktyg för att du ska få stöd i hur du som klimatanpassningssamordnare kan driva klimatanpassningsarbetet framåt på ett långsiktigt och strategiskt sätt, i samverkan med andra i din verksamhet. Kopplat till lathunden finns flera checklistor och hjälpmedel för att du på ett så smidigt sätt som möjligt ska kunna arbeta med frågan.
Ett ytterligare verktyg vars syfte är att underlätta vid planeringen av ett mer motståndskraftigt samhälle är checklista för klimatanpassning i fysisk planering.
Cheklista för klimatanpassning i fyssik planering Länk till annan webbplats.
Att klimatet blir varmare och varmare är ett faktum nuförtiden. Värmeböljan år 2018 var en väckarklocka för många, och den typen av händelser ser ut att bli mer vanliga framöver. Till exempel beräknas lufttemperaturen stiga med 5 grader till år 2100, och värmeböljorna på sommaren beräknas bli längre och längre, kanske till och upp till 50 dagar per år i vårt län. För att hantera den här typen av belastning på samhället har vi tagit fram karteringar över yttemperaturen i länet, alltså en analys över vilka områden i respektive kommun som blir varmare än andra. Dessa karteringar finns publicerade kommunvis på Geodatakatalogen, som GIS-filer samt en tillhörande metodrapport.
Geodatakatalogen Länk till annan webbplats.
Värmeökarteringar - var samlas värme i staden?
Länsstyrelsen har tagit fram värmeökarteringar från satellitdata för huvudorten i varje kommun. Karteringen beskriver den yttemperatur som avges från olika ytor i huvudorten och är en ögonblicksbild från juni 2018.
På grund av att luften blir varmare ökar avdunstningen från marken och vattenytor, och träd och vegetation behöver mer vatten. Därför minskar tillgången på vatten i åar, bäckar, sjöar och i marken. Det betyder att både grundvattennivåerna och vattennivåerna i länets sjöar sjunker, vilket kan påverka dricksvattenproduktionen i länet och djur- och växtlivet i och runt vattnet
Vi behöver därför arbeta långsiktigt och strategiskt med länets dricksvattenförsörjning. Under flera av de senaste åren hade stora delar av länet kritiskt låga yt- och grundvattennivåer, vilket föranledde att vi började samarbeta med Livsmedelsverket i projektet KASKAD. Vi rekommenderar att länets kommuner använder sig av handboken som togs fram i det projektet.
Handbok för klimatanpassad försörjning av dricksvatten Länk till annan webbplats.
Regnet som faller kommer sannolikt att samlas i kraftiga skurar och därmed kan vi räkna med fler och större översvämningar än vad vi är vana vid. I den sydvästra delen av länet kan vi till exempel räkna med en 50-procentig ökning av regn på vintern. Vi har i länet flera exempel på översvämningar de senaste åren som påverkat samhället mer eller mindre, exempelvis Värnamo år 2004, 2012, 2020 och 2022; Tranås 2021; Nässjö 2022 och Jönköping 2013.
Alla länets kommuner har en skyfallskartering som används i planeringen av nybyggnation. Skyfallskarteringen omfattar en eller två tätorter i varje kommun och utanför det området ska en annan analys användas, en lågpunktskartering. Skyfallskarteringarna och lågpunktkarteringen hittar du i Geodatakatalogen som GIS-filer och med en tillhörande metodrapport.
Geodatakatalogen Länk till annan webbplats.
Metod för skyfallskartering i GIS Länk till annan webbplats.
Klimatanpassning i kommunen
Det finns en samordnare i varje kommun som har ansvar för klimatanpassningsfrågor. Samordnaren träffar Länsstyrelsen och de andra samordnarna i länet cirka två-fyra gånger per år. I många av länets kommuner har den kommunala klimatanpassningssamordnaren en klimatanpassningsgrupp med representanter från olika förvaltningar.
För dig som är ny samordnare eller för nya deltagare i din klimatanpassningsgrupp finns ett introduktionsdokument med grundläggande klimatanpassningskunskap.
Klimatanpassning med våtmarker
Våtmarker har under de senaste åren rönt allt större intresse genom dess mångsidiga funktioner och användning för att uppnå ett flertal miljömål och klimatanpassning av samhället.
Informationen nedan tar upp olika aspekter och funktioner hos våtmarker och här finns bland annat kunskapsbyggande rapporter, exempel från verkligheten samt projekt och kompetenser från Länsstyrelsen i Jönköpings län.
Just på grund av dess många funktionsområden är handläggning, anläggning, restaurering, planering och skötsel av våtmarker komplext och ofta leder detta till att våtmarkers funktioner underpresterar, missbedöms eller inte fungerar alls. Vi vill med detta informationsverktyg ge dig som på olika sätt arbetar med våtmarker ett sätt att snabbt leta dig fram till den våtmarksinformationen just du behöver.
Vattenförsörjning har länge setts som ett ickeproblem i Sverige och först nu börjar vi i Sverige verkligen uppmärksamma de negativa effekterna som klimatförändringar kan ha på vår vattentillgång.
För att bättre klara långvarig värmebölja och låga nederbördsmängder behöver vi resurseffektiva åtgärder. Våtmarker har förmågan att hålla kvar och fördröja vatten i landskapet och kan i vissa områden även gynna grundvattenbildning.
På ett nationellt plan kommer ett varmare klimat medföra större avdunstning och längre växtperiod vilket kan leda till vattenbrist. Dessutom väntas extremt väder som långvarig torka bli allt vanligare vilket ställer ytterligare krav på att skapa vattenhushållande åtgärder både i tätorterna och i landskapet.
I Jönköpings län är det främst kommunerna i den östra delen av länet som riskerar att drabbas av torka och vattenbrist. De senaste årens varma och torra somrar har medfört kritiskt låga yt- och grundvattenförekomster vilket lett till att vattenförsörjningen i flera kommuner varit ansträngd. För att motverka akut vattenbrist har vissa kommuner utfärdat bevattningsförbud och rekommendationer för vattenhushållning.
Våtmarker ökar vattnets uppehållstid i landskapet och kan, om de utformas rätt, magasinera större vattenmängder, men kunskapen inom området är fortfarande under uppbyggnad och det råder därför osäkerhet kring exakt vilka aspekter hos våtmarker som är viktigast ur avseendet att motverka effekterna av torka.
Våtmarker gynnar vattenförsörjningen genom att dels magasinera och fördröja vatten i landskapet och dels genom att gynna grundvattenbildning via infiltration om våtmarken anläggs i anslutning till genomsläppliga jordarter. Källa: SGU. Illustratör: Magdalena Thorsbrink.
En vanlig åtgärd för att förbättra landskapets vattenhållande egenskaper är hydrologisk restaurering av utdikade våtmarker. Genom att göra hydrologiska datormodeller över hur vatten rör sig i landskapet kan man hitta de optimala platserna i ett dikessystem att skapa så kallad proppar (en propp är en konstruktion, ofta av stockar och geotextil, som stoppar vattenflödet i ett dike och tvingar ut vattnet i omgivande mark).
I Jönköpings län är detta en vanlig skötselåtgärd då det finns stora arealer utdikad myrmark där just hydrologisk restaurering gör stor skillnad för myrens ekologiska funktioner och ekosystemtjänster. Möjligen kan även hydrologisk restaurering av våtmarker vara ett sätt att gynna grundvattenbildningen och således också vattenförsörjningen i delar av länet.
mire.jpg)
Proppning av dike som del av hydrologisk restaurering vid Komosse under projektet Life to Ad(d)mire. Bild: Länsstyrelsen, 2012.
En annan våtmarksåtgärd som skulle stärka länets vattenförsörjning är restaurering eller anläggning av våtmarker på strategiska platser i ett avrinningsområde – främst kopplat till vattenkrävande verksamheter så som jordbruk och djuruppfödning. En eller flera våtmarker som kan magasinera vatten under årets vattenrika perioder (oktober – mars) blir en naturanpassad åtgärd som kan nyttjas för olika ändamål (bevattning, bete, grundvatteninfiltration) under de torrare perioderna och samtidigt gynna biologisk mångfald, vattenrening och flödesutjämning mm.
Sammantaget har våtmarker potential att gynna vattenförsörjningen via infiltration och magasinering om de utformas och restaureras med dessa syften i åtanke. Grundvattenbildning är exempelvis beroende av att våtmarken och dess närliggande jordarter är tillräckligt genomsläppliga – något som ofta inte är fallet. Vad gäller våtmarker som vattenmagasin krävs även här specialutformade delar som djupområden för att kunna hålla större vattenmängder och lämpa sig för bevattning.
Synergieffekter
- Hydrologisk restaurering av utdikade marker återskapar och förbättrar livsmiljöer för en mängd växter och djur som trivs i vidsträckta våtmarksområden. Fungerande våtmarker blir också viktiga spridningsytor och ”öar av mångfald” i exempelvis städer och jordbruksmarker.
- Genom att återväta marker som tidigare varit exempelvis sjöbotten, myr eller sumpskog hamnar dessa organiska jordar åter under vatten, vilket i sin tur förhindrar koldioxidläckage.
- Markavvattningsföretag påverkar stora markområden och först när man studerar historiska kartor förstår man vilken förändring av landskapsbilden dessa medfört. Genom att upphäva markavvattningsföretag och återskapa ett landskap med naturligt vatten kan de kulturella och rekreationella värdena stärkas.
- Stadsnära våtmarker är exempel på våtmarker där flera ekosystemtjänster kommer till uttryck. De samlar upp vatten vid skyfall, filtrerar ut miljögifter och skapar trivsamma oaser som även är svalare än den omgivande staden.
Följande projekt kopplar på något sätt till våtmarkers vattenförsörjande funktioner. Här finns både länkar till respektive projekts fullständiga underlag men också till en kortare sammanfattning.
Våtmarkssamordningen är viktig att känna till då den syftar till att främja samverkan och skapa en helhetssyn mellan samtliga personer som jobbar med våtmarksfrågor inom Länsstyrelsen samt de externa motparterna som kommuner och markägare.
Våtmarkssamordnaren är en nyckelperson som kan fungera som en kunskapsresurs för dig som handläggare i ditt eget arbete med våtmarksrelaterade frågor.
SÅVA är ett projekt vars mål är att stötta handläggare på Länsstyrelsen genom att utarbeta en prioriteringsplan för våtmarksrelaterat arbete. Prioriteringsunderlaget använder ekosystemtjänst- och klimatanpassningsperspektiv för att göra avvägningar – vilket låter dig som handläggare fatta beslut som också ligger i linje med det övergripande arbetet med att nå miljömålen och skapa en grön infrastruktur.
Erfarenheterna från Life to ad(d)mire kan vara till hjälp för dig som arbetar med främst myrmarker men även avseende våtmarker i allmänhet och här finns flera exempel att inspireras och lära av.
Vad gäller vattenförsörjning är detta projektet värdefullt då det innehåller information och erfarenheter om hydrologisk restaurering av stora våtmarksområden – något som har potentialen att motverka exempelvis torka i landskapet.
Sammanfattning - Life to Ad(d)mire - Restoring drained and overgrowing wetlands
Pdf, 288.6 kB.
SGU har på uppdrag av Region Gotland studerat de geologiska och hydrogeologiska förutsättningarna för att öka grundvattenbildningen och därmed öka dricksvattenkapaciteten vid befintliga vattentäkter på Gotland genom bland annat anläggning av våtmarker.
Kävlingeån utanför Lund är ett av de våtmarksprojekt i Skåne som får stöd i den första rundan av en nationell satsning på våtmarker. Här ska nya våtmarker anläggas för att landskapet bättre ska klara torka i framtiden.
Tilltagande problem med vattentillgången under somrarna ledde till att sex markägare på Gotland gick ihop och startade ett samverkansprojekt kring vattenförsörjning. Genom att fördjupa ett antal våtmarker har man samlat vatten och fördröjt utflödet till Östersjön vilket medfört att vattennivåerna i brunnarna inte sjunker lika fort som tidigare.
Grannsamverkan kring grundvatten på Gotland på SMHI:s webbplats Länk till annan webbplats.
Höga och ojämna vattenflöden kan ställa till en rad problem som översvämningar och försämrad vattenkvalitet vilket kan resultera i stora kostnader för samhället.
Våtmarker på landskapsnivå skulle potentiellt vara ett sätt att motverka de negativa effekterna av en ökad nederbörd och högre vattenflöden.
Vattenflöden påverkas av nederbördsmängd, avdunstning och snösmältning men också av avrinningsområdets vattenhållande förmåga. Ett kraftigt skyfall högt upp i ett avrinningsområde med liten vattenhållande förmåga kan leda till mycket höga vattenflöden och i värsta fall översvämningar nedströms.
Historiskt sett har olika typer av våtmarker och naturligt slingrande vattendrag bildat en god buffert emot kraftig nederbörd och höga vattenflöden men allt eftersom landskapet förändrats för att bättre lämpa sig för jordbruk har ca en fjärdedel av Sveriges våtmarker försvunnit och många av våra vattendrag rätats. Dessutom väntas nederbördsmängderna öka till följd av klimatförändringarna vilket i sin tur påverkar vattenflödena.
Sammantaget leder detta till en komplex problembild som ser olika ut i olika delar av landet. I Jönköpings län är det främst de västra delarna av länet som kan komma att drabbas av höga vattenflöden och översvämningar till följd av ökad nederbörd.
På landskapsnivå har våtmarker förmågan att fördröja och hålla kvar vatten högre upp i avrinningsområdena. Detta gör att flödet i vattendragen blir jämnare – utan de högsta topparna, och med kortare perioder av de lägsta flödena. Däremot pekar många bedömningar och forskningsrapporter på att de flesta enskilda våtmarker idag endast har en marginell effekt på att dämpa höga flöden. Delvis för att våtmarker generellt inte anläggs med just flödesreglering som främsta mål men också för att våtmarker ofta anläggs utan strategisk koppling till avrinningsområdet, andra våtmarker och vattendrag.
Våtmarker håller kvar vatten i landskapet – översvämningar undviks. Källa: Naturvårdsverket. Illustratör: Kjell Ström.
Forskning kring våtmarkers vattenhushållande funktioner pågår båda nationellt och internationellt, och koncensus är att det råder viss kunskapsbrist kring vilka aspekter av våtmarker och våtmarkssystem (”wetlandscapes”) som är viktiga för att uppnå bland annat flödesutjämning.
Det man vet är att våtmarker generellt bromsar upp vattenflöden vilket i sin tur leder till att mer vatten tas upp av kringliggande mark. Dessutom har våtmarker med vattenspegel betydligt högre avdunstning än omkringliggande mark – upp till tre mm vatten/dygn kan avgå som ånga.
Placeringen av våtmarker i avrinningsområdet har också en avgörande effekt på dess flödesdämpande effekt – ju högre upp i avrinningsområdet desto bättre. Kan våtmarkerna dessutom kombineras med andra naturliga åtgärder som att anlägga tvåstegsdiken, ekologiskt funktionella kantzoner utmed vattendrag, öppna kulvertar- och slingrande vattendrag, så blir de flödesdämpande effekterna mer fullständiga.
Delar av Jönköping är byggd på gammal våtmark och staden är utpekad av MSB som speciellt utsatt för översvämningar pga. dess närhet till Vättern. Genom att väva in smarta dagvattensystem med våtmarker, svämplan och kantzoner kombinerat med tekniska åtgärder som pumpar och vallar, skulle ett fullgott skydd kunna uppnås.
Synergieffekter
- Våtmarker och dagvattendammar som anläggs för att ta emot större vattenmängder kan också gynna den biologiska mångfalden. Genom att skapa flacka kanter, öar, grundområden och en flikig strandlinje kan fåglar och andra djur lättare nyttja våtmarken.
- En kombinerade våtmark och dagvattendamm ligger ofta tätortsnära vilket ger goda förutsättningar för rekreation. Genom att tillgängliggöra våtmarken med gång- och cykelväg kan människor lättare ta del av den.
- För att få en märkbar effekt på högflöden i vattendrag krävs tillräckligt stor areal våtmark i avrinningsområdet. Ett större nätverk av våtmarker, svämplan och slingrande vattendrag bromsar effektivt upp vatten och gynnar samtidigt biologisk mångfald och grön infrastruktur i landskapet.
- Grumligt vatten, näringsläckage och sedimenttransport är problem som kan motverkas genom att vatten från brukad mark bromsas upp och hinner sedimentera. Vid anläggning av större våtmarker och dammar för flödesdämpning kan dessa ändamål också tas i beaktning. Det kan handla om att skapa sedimenteringsmöjligheter, översilningsytor, placera in- och utlopp långt ifrån varandra och skapa barriärer av växter.
Följande projekt kopplar på något sätt till våtmarkers flödesutjämnande funktioner. Här finns både länkar till respektive projekts fullständiga underlag men också till en kortare sammanfattning.
Våtmarkssamordningen är viktig att känna till då den syftar till att främja samverkan och skapa en helhetssyn mellan samtliga personer som jobbar med våtmarksfrågor inom Länsstyrelsen samt de externa motparterna som kommuner och markägare.
Våtmarkssamordnaren är en nyckelperson som kan fungera som en kunskapsresurs för dig som handläggare i ditt eget arbete med våtmarksrelaterade frågor.
SÅVA är ett projekt vars mål är att stötta handläggare på Länsstyrelsen genom att utarbeta en prioriteringsplan för våtmarksrelaterat arbete. Prioriteringsunderlaget använder ekosystemtjänst- och klimatanpassningsperspektiv för att göra avvägningar – vilket låter dig som handläggare fatta beslut som också ligger i linje med det övergripande arbetet med att nå miljömålen och skapa en grön infrastruktur.
CLARITY är i skrivande stund under uppbyggnad men utlovar vid sitt färdigställande ett verktyg som låter dig som handläggare göra riskbedömningar på landskapsnivå för att därefter på ett mer optimalt sätt planera exempelvis anläggning av våtmarker. För Jönköpings del är översvämningsrisken högt upp på agendan. Genom CLARITY kan Länsstyrelsen då planera för samhällsskyddande åtgärder som våtmarksanläggning och översvämningsavtal med markägare.
Projektet innehåller flera kunskapsbyggande delar som kan vara till hjälp för dig som exempelvis ska ingå i ett större projekt med flera olika perspektiv och kompetenser.
Vad som gör projektet speciellt intressant för dig som arbetar med våtmarker är den vattendragsmodell som togs fram. Här kan olika scenarion så som klimat och vattenreglering simuleras och visas grafiskt – även anläggning av våtmarker kan testas i modellen vilket redovisas under den andra länken här i dokumentet.
Sammanfattning, Emån - en långsiktig hållbar resurs för samhälle och miljö Pdf, 279.7 kB.
Naturanpassade åtgärder mot översvämning
En rapport framtagen av Länsstyrelsen i Västra Götalands Län tillsammans med Skogsstyrelsen med huvudsyftet att visa kommuner olika naturanpassade sätt att motverka översvämningar på.
Naturanpassade åtgärder mot översvämning - ett verktyg för klimatanpassning (2018) Pdf, 7.3 MB.
Ekosystembaserad klimatanpassning
Rapport som sammanställer information och utreder hur man kan klimatanpassa samhället genom naturliga, eller ekosystembaserade strukturer så som våtmarker för att motverka översvämningar.
Suseån som rinner genom den Halländska tätorten Getinge har vid ett flertal tillfällen svämmat över och orsakat stora skador på hus och infrastruktur. Åns fåra är rätad och de naturliga våtmarker som tidigare funnits i landskapet har i stora drag dikats ut – det innebär att nederbörd och vattenflöden snabbt tar sig ut i ån som då svämmar över.
Man bestämde sig i Getinge för att kombinera naturanpassade och tekniska lösningar för att skydda samhället från fler översvämningar.
Våtmark och rekreationsyta i Getinge (Bild: Hannes Byström Mollstedt, 2018).
På Häckenstad gård utanför Västervik har man under lång tid haft problem med vattensjuk mark och återkommande översvämningar. Problemen avhjälptes genom att anlägga ett nätverk av våtmarker och fosfordammar. De upptar tillsammans cirka tre hektar men har positiv inverkan på över 50 hektar mark!
Detta verktyg ämnar ge dig som är intresserad av att anlägga en våtmark mer information om våtmarker utifrån dina förutsättningar. Användarinstruktioner hittar du på första sidan i verktyget.
Informationen som presenteras i detta verktyg är generell och ska därför inte likställas med expertbedömningar från handläggare eller rådgivare utan bör istället ses som ett komplement till annan information.
Översvämningsdirektivet
EU:s medlemsländer ska arbeta för att minska de negativa konsekvenserna av översvämningar. I Sverige genomförs arbetet i cykler med tre steg.
- Steg ett innebär att en landsomfattande bedömning av översvämningsrisker genomförs. Utifrån bedömningen identifieras geografiska områden med betydande översvämningsrisk. MSB ansvarar för steg ett.
- I steg två tas två typer av kartor fram för de områden där betydande översvämningsrisk har identifierats. MSB ansvarar för att ta fram kartor över översvämningshotade områden (2a). Länsstyrelsen ansvarar sedan för att ta fram kartor över översvämningsrisker inom de hotade områdena (2b).
- I steg tre tar länsstyrelserna fram riskhanteringsplaner. Mål och åtgärder för hantering av översvämningsriskerna ska ingå i planerna.
Områden utpekade i cykel ett
Cykel 1 genomfördes under 2011-2016. Då omfattades Jönköpings tätort och Värnamo tätort i Jönköpings län.
Här kan du läsa respektive plan och miljökonsekvensbeskrivning som finns för cykel 1:
Fler områden utpekade i cykel två
Cykel 2 genomfördes mellan 2017-2021 och har avslutats med beslut om riskhanteringsplaner. Period inleddes med en översyn av områden som resulterade i totalt 25 områden i Sverige. I länet är det enbart Jönköpings tätort som ingår.
Enligt översvämningsdirektivet och förordningen om översvämningsrisker har Länsstyrelsen tagit fram riskhanteringsplaner för området. Riskhanteringsplanerna beskriver mål och åtgärder för att minska riskerna för att människors hälsa, miljön, kulturarvet och ekonomisk verksamhet kommer drabbas vid en översvämning.
Riskhanteringsplanen för Jönköpings tätort beslutades av Länsstyrelsen i Jönköpings län november 2021. Här kan du ta del av riskhanteringsplanen och en bilaga 2 som är en miljökonsekvensbeskrivning för planen.
Riskhanteringsplan Jönköpings tätort 2022-2027 Länk till annan webbplats.
Bilaga 2 Miljökonsekvensbeskrivning av riskhant Länk till annan webbplats.
Cykel tre
Under 2022 påbörjas cykel 3 (2022-2027). Det innebär att en ny översyn av områden med risk ska genomföras.
För mer information om översvämningsdirektivet:
Relaterad information
- Förordning (2018:1428) om myndigheters klimatanpassningsarbete, Riksdagen Länk till annan webbplats.
- Lathund för klimatanpassning, SMHI Länk till annan webbplats.
- Översvämningsdirektivet, MSB Länk till annan webbplats.
- Verktyget Översvämningsportalen, MSB Länk till annan webbplats.
- Naturanpassade åtgärder mot översvämning – Ett verktyg för klimatanpassning, Länsstyrelsen Västra Götaland Länk till annan webbplats.
Kontakt
-
Frida Moberg
Samordnare klimatanpassning
E-post till Frida Moberg
Telefon 010-2236490
-
Charlotte Andersson
Samordnare klimatanpassning
E-post till Charlotte Andersson
Telefon 010-2236448