Information om fågelinfluensa

Fågelinfluensa orsakas av influensavirus typ A. Virusets varianter kan vara både låg- och högpatogena. Den högpatogena formen leder till mycket hög dödlighet hos fåglar och kan orsaka epidemier som kan spridas snabbt. Den lågpatogena formen av virus orsakar vanligen endast milda symtom. Det virus som konstaterats i Sverige är en högpatogen virusvariant som kallas H5N1.

Symptomen kan vara allt från att fåglarna är dämpade till att de uppvisar tecken på neurologiska störningar genom kroppsryckningar och bakåtvänt huvud. Fåglar som drabbats av fågelinfluensan kan exempelvis simma eller gå i cirklar och bete sig onormalt.

För dig med tamfjäderfä är det viktigt att du alltid kontaktar veterinär om:

• dödligheten ökar i din besättning
• det blir förändringar i foder- och vattenkonsumtionen
• produktionen av ägg minskar
• det blir förändringar i äggskalen
• djuren får nedsatt allmäntillstånd
  

Förutom lidande hos enskilda fåglar som smittas av viruset så skulle influensautbrottet kunna få konsekvenser för den biologiska mångfalden.

Om smittan tar sig in bland tamfåglar eller kommersiella djurbesättningar så kan det få stora konsekvenser. Den drabbade anläggningen blir spärrad och inga djur, produkter eller gödsel får lämna anläggningen. Anläggningens fjäderfän måste avlivas och ägg destrueras, därefter ska anläggningen saneras. Runt den smittade anläggningen inrättas en skyddszon och en övervakningszon med särskilda restriktioner.

Det är Jordbruksverket som ansvarar för att förebygga, hantera och motverka djursjukdomar i Sverige. Vid ett fågelinfluensautbrott på tamfågel är det Jordbruksverket som tar beslut om eventuella restriktioner och hur smittan ska hanteras. Länsstyrelsen är den regionala myndighet som ser till att Jordbruksverkets beslut efterföljs.

På Statens veterinärmedicinska anstalts webbplats kan du hitta aktuella lägesbilder över fågelinfluensautbrott och annan viktig information.

Aktuell lägesbild över fågelinfluensautbrott i Sverige - SVA.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Det finns rapporter om smitta till däggdjur både i Europa och runt om i världen. För att förhindra att andra djur såväl som människor blir smittade av fågelinfluensa är det viktigt att undvika direktkontakt med sjuka och döda fåglar.

• Om du hittar en död eller sjuk fågel kan du rapportera in fyndet till Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) via deras digitala formulär: https://rapporteravilt.sva.se Länk till annan webbplats..
• Risken att fågelinfluensa ska smitta människa är låg, men ta för säkerhets skull inte i fågeln. Låt fågeln vara.

Om du får syn på en sjuk fågel ska du låta den vara. Det kan kännas sorgligt och svårt, men om fågeln är smittad av fågelinfluensa går sjukdomsförloppet snabbt och tyvärr går fågeln inte att rädda. Vilda fåglar med misstänkt fågelinfluensa ska inte tas till veterinär då det kan bidra till ökad smittspridning.

Om du hittar en död eller sjuk fågel kan du rapportera in fyndet till Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) via deras digitala formulär: https://rapporteravilt.sva.se Länk till annan webbplats..

Gotlands län ingår i ett så kallat Högriskområde för fågelinfluensa och därför gäller specifika restriktioner. Ta del av vad som gäller i länet på Jordbruksverkets webbplats:
Jordbruksverkets information om vad som gäller i ett högriskområde för fågelinfluensa Länk till annan webbplats.

Tamfåglar kan smittas av vilda fåglar genom både direkt och indirekt kontakt. Var uppmärksam på dina fåglar och håll dem borta från vilda fåglar. Var även noga med att rengöra exempelvis skor, redskap, foder eller strömedel så att du inte riskerar att ta med smittan hem.

Om du har andfåglar som till exempel ankor och gäss på samma anläggning som du har dina fjäderfän, ska du förhindra att de har direkt eller indirekt kontakt med varandra. Håll dem i olika byggnader eller på olika delar av anläggningen. Andfåglar kan sprida fågelinfluensa utan att de har symptom eller är sjuka.

Symptomen kan variera beroende på vilken typ av fågelinfluensa det är. Det är därför viktigt att du är uppmärksam på både små och stora tecken på sjukdom. Vanliga symptom är diarré, försämrat allmäntillstånd och plötslig död.

Du ska alltid kontakta veterinär om:

• dödligheten ökar i din besättning
• det blir förändringar i foder- och vattenkonsumtionen
• produktionen av ägg minskar
• det blir förändringar i äggskalen
• djuren får nedsatt allmäntillstånd

Mer information om fågelinfluensa bland tamfjäderfän på Jordbruksverket.se Länk till annan webbplats.

Om du misstänker att dina fåglar är sjuka ska du genast kontakta din veterinär. Eftersom sjukdomen är oerhört smittsam bör du även försöka begränsa smittan genom att stänga in det sjuka djuret och övriga djur som ingår i flocken. Inga personer, ägg eller djur som haft kontakt med misstänkt smitta får lämna anläggningen förrän en veterinär har bedömt situationen och meddelat vad som gäller.
Mer information om fågelinfluensa bland tamfjäderfän på Jorbruksverket.se Länk till annan webbplats.

Om det sker att utbrott av fågelinfluensa i en tambesättning är det Jordbruksverket som ansvarar för hanteringen.

Vid konstaterat fall av fågelinfluensa händer bland annat följande:

• Den drabbade anläggningen blir spärrad och inga djur, produkter eller gödsel får lämna anläggningen.
• Alla fjäderfän måste avlivas och ägg måste destrueras.
• Andra fåglar i fångenskap som finns på anläggningen måste också avlivas.
• Den drabbade anläggningen saneras och nya djur kan sättas in först 21 dagar efter att saneringen är klar.
• Runt den smittade anläggningen inrättas en skyddszon med en radie av minst 3 kilometer och en övervakningszon med en radie av minst 10 kilometer. Inom dessa områden råder bland annat förbud mot transporter och förflyttningar av fjäderfä, andra fåglar i fångenskap, kläckägg, fjäderfäkött och gödsel. Man kan dock ansöka om tillstånd för att få utföra vissa transporter.
• Utställningar och andra sammankomster med levande fåglar är förbjudna.

Mer information från Jordbruksverket om hantering av fågelinfluensa Länk till annan webbplats.