Information om fågelinfluensa

Utbrott av fågelinfluensa kan uppkomma både hos vilda fåglar och i tambesättning, vilket hände på Gotland senast sommaren 2023. För att minska risken för smittspridning är det viktigt att ha kunskap om viruset och hur du ska bete dig om du stöter på en död eller sjuk fågel. Här har vi samlat vanliga frågor och svar om fågelinfluensa.

Frågor och svar

Fågelinfluensa orsakas av influensavirus typ A. Virusets varianter kan vara både låg- och högpatogena. Den högpatogena formen leder till mycket hög dödlighet hos fåglar och kan orsaka epidemier som kan spridas snabbt. Den lågpatogena formen av virus orsakar vanligen endast milda symtom. Det virus som konstaterats i Sverige är en högpatogen virusvariant som kallas H5N1.

Symptomen kan vara allt från att fåglarna är dämpade till att de uppvisar tecken på neurologiska störningar genom kroppsryckningar och bakåtvänt huvud. Fåglar som drabbats av fågelinfluensan kan exempelvis simma eller gå i cirklar och bete sig onormalt.

För dig med tamfjäderfä är det viktigt att du alltid kontaktar veterinär om:

  • dödligheten ökar i din besättning
  • det blir förändringar i foder- och vattenkonsumtionen
  • produktionen av ägg minskar
  • det blir förändringar i äggskalen
  • djuren får nedsatt allmäntillstånd

Förutom lidande hos enskilda fåglar som smittas av viruset så skulle influensautbrottet kunna få konsekvenser för den biologiska mångfalden.

Om smittan tar sig in bland tamfåglar eller kommersiella djurbesättningar så kan det få stora konsekvenser. Den drabbade anläggningen blir spärrad och inga djur, produkter eller gödsel får lämna anläggningen. Anläggningens fjäderfän måste avlivas och ägg destrueras, därefter ska anläggningen saneras. Runt den smittade anläggningen inrättas en skyddszon och en övervakningszon med särskilda restriktioner.

Det är Jordbruksverket som ansvarar för att förebygga, hantera och motverka djursjukdomar i Sverige. Vid ett fågelinfluensautbrott på tamfågel är det Jordbruksverket som tar beslut om eventuella restriktioner och hur smittan ska hanteras. Länsstyrelsen är den regionala myndighet som ser till att Jordbruksverkets beslut efterföljs.

På Statens veterinärmedicinska anstalts webbplats kan du hitta aktuella lägesbilder över fågelinfluensautbrott och annan viktig information.

Aktuell lägesbild över fågelinfluensautbrott i Sverige - SVA.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Det finns en risk att fågelinfluensa smittar människor, men Folkhälsomyndigheten bedömer den risken som låg. Symtomen för fågelinfluensa hos människa har varierat mellan olika utbrott. En del varianter har enbart orsakat mild sjukdom med exempelvis ögoninfektion medan andra har drabbats av milda till allvarliga influensaliknande symtom.

I de få fall som en människa blivit smittad av viruset har det skett i samband med hantering av sjuka eller döda fåglar. Det är därför viktigt att vara försiktig vid kontakt med fåglar som misstänks vara sjuka i fågelinfluensa. Folkhälsomyndigheten rekommenderar att man i områden med pågående utbrott av fågelinfluensa undviker direktkontakt med fåglar och fågelspillning. Det är även viktigt med god handhygien, speciellt efter djurkontakt.

Mer information hittar du på Folkhälsomyndighetens webbplats:
Folkhälsomyndighetens webbplats om hur viruset kan påverka människor Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Det finns rapporter om smitta till däggdjur både i Europa och runt om i världen. För att förhindra att andra djur såväl som människor blir smittade av fågelinfluensa är det viktigt att undvika direktkontakt med sjuka och döda fåglar.

Under året har det rapporterats om ett flertal dödsfall hos katter i Polen som orsakats av fågelinfluensa. Det har även rapporterats om fall av fågelinfluensa på räv i Sverige.

Även om risken för smitta ännu bedöms vara låg rekommenderar SVA alla hund- och kattägare att ha uppsikt över sina husdjur i områden där viruset förekommer. Hundar bör hållas i koppel och katter bör om möjligt hållas borta från döda fåglar. Småfåglar (tättingar) bedöms dock inte utgöra en stor risk för att smitta katter då dessa fåglar inte bär på fågelinfluensaviruset i samma utsträckning som till exempel måsfåglar.

Mer information om smitta till hund och katt på SVAs webbplats Länk till annan webbplats.

I regel ska man låta döda fåglar vara. Om det skulle uppstå större ansamlingar av döda fåglar på platser där många människor vistas kan länsveterinär besluta om att fåglar ska samlas in. Insamlingen genomförs då av markägare, länsstyrelsen eller Region Gotland.

  • Om du hittar en död eller sjuk fågel kan du rapportera in fyndet till Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) via deras digitala formulär: https://rapporteravilt.sva.se Länk till annan webbplats..
  • Risken att fågelinfluensa ska smitta människa är låg, men ta för säkerhets skull inte i fågeln. Låt fågeln vara.

Om du får syn på en sjuk fågel ska du låta den vara. Det kan kännas sorgligt och svårt, men om fågeln är smittad av fågelinfluensa går sjukdomsförloppet snabbt och tyvärr går fågeln inte att rädda. Vilda fåglar med misstänkt fågelinfluensa ska inte tas till veterinär då det kan bidra till ökad smittspridning.

Om du hittar en död eller sjuk fågel kan du rapportera in fyndet till Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) via deras digitala formulär: https://rapporteravilt.sva.se Länk till annan webbplats..

Om du hittar en död fågel på din mark/tomt som du måste flytta på ska fågeln hanteras med försiktighet. Ha handskar på dig och gräv ner fågeln på en lämplig plats på din tomt. Fågeln får inte slängas i soporna. Efter att du hanterat fågeln är det viktigt att du tvättar händerna noga.

Om du hittar en död eller sjuk fågel kan du rapportera in fyndet till Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) via deras digitala formulär: https://rapporteravilt.sva.se Länk till annan webbplats..

Tamfåglar kan smittas av vilda fåglar genom både direkt och indirekt kontakt. Var uppmärksam på dina fåglar och håll dem borta från vilda fåglar. Var även noga med att rengöra exempelvis skor, redskap, foder eller strömedel så att du inte riskerar att ta med smittan hem.

Om du har andfåglar som till exempel ankor och gäss på samma anläggning som du har dina fjäderfän, ska du förhindra att de har direkt eller indirekt kontakt med varandra. Håll dem i olika byggnader eller på olika delar av anläggningen. Andfåglar kan sprida fågelinfluensa utan att de har symptom eller är sjuka.
Fler smittskyddsåtgärder på Jordbruksverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Om Gotlands län ingår i ett så kallat Högriskområde för fågelinfluensa gäller specifika restriktioner. Ta del av vad som gäller i länet på Jordbruksverkets webbplats:
Jordbruksverkets information om vad som gäller i ett högriskområde för fågelinfluensa Länk till annan webbplats.

Symptomen kan variera beroende på vilken typ av fågelinfluensa det är. Det är därför viktigt att du är uppmärksam på både små och stora tecken på sjukdom. Vanliga symptom är diarré, försämrat allmäntillstånd och plötslig död.

Du ska alltid kontakta veterinär om:

  • dödligheten ökar i din besättning
  • det blir förändringar i foder- och vattenkonsumtionen
  • produktionen av ägg minskar
  • det blir förändringar i äggskalen
  • djuren får nedsatt allmäntillstånd

Mer information om fågelinfluensa bland tamfjäderfän på Jordbruksverket.se Länk till annan webbplats.

Om du misstänker att dina fåglar är sjuka ska du genast kontakta din veterinär. Eftersom sjukdomen är oerhört smittsam bör du även försöka begränsa smittan genom att stänga in det sjuka djuret och övriga djur som ingår i flocken. Inga personer, ägg eller djur som haft kontakt med misstänkt smitta får lämna anläggningen förrän en veterinär har bedömt situationen och meddelat vad som gäller.
Mer information om fågelinfluensa bland tamfjäderfän på Jorbruksverket.se Länk till annan webbplats.

Om det sker att utbrott av fågelinfluensa i en tambesättning är det Jordbruksverket som ansvarar för hanteringen.

Vid konstaterat fall av fågelinfluensa händer bland annat följande:

  • Den drabbade anläggningen blir spärrad och inga djur, produkter eller gödsel får lämna anläggningen.
  • Alla fjäderfän måste avlivas och ägg måste destrueras.
  • Andra fåglar i fångenskap som finns på anläggningen måste också avlivas.
  • Den drabbade anläggningen saneras och nya djur kan sättas in först 21 dagar efter att saneringen är klar.
  • Runt den smittade anläggningen inrättas en skyddszon med en radie av minst 3 kilometer och en övervakningszon med en radie av minst 10 kilometer. Inom dessa områden råder bland annat förbud mot transporter och förflyttningar av fjäderfä, andra fåglar i fångenskap, kläckägg, fjäderfäkött och gödsel. Man kan dock ansöka om tillstånd för att få utföra vissa transporter.
  • Utställningar och andra sammankomster med levande fåglar är förbjudna.

Mer information från Jordbruksverket om hantering av fågelinfluensa Länk till annan webbplats.

Fick du inte svar på din fråga?

Om du har en fråga om fågelinfluensautbrottet som du ännu inte fått svar på kan du skicka in den till oss via formuläret nedan. Vi återkommer till dig så snart vi kan.

Observera att döda eller sjuka fåglar inte ska rapporteras här. Alla fågelfynd ska rapporteras till SVA via deras digitala formulär:
https://rapporteravilt.sva.se Länk till annan webbplats.



För att vi ska kunna svara på din fråga är det viktigt att du skriver en giltig e-postadress.

Kontakt

Länsveterinärerna

Dela sidan:

Landshövding

Charlotte Petri Gornitzka

Besöksadress

Visborgsallén 4

Postadress

621 85 Visby

Organisationsnummer

202100-2312

Följ oss