Fårö Gamla hamn / S:t Olov k:a

Den medeltida hamnen har täppts till av havets stormar och liknar nu mer en rogivande lagun. Muren runt den gamla kyrkogården har för länge sedan fallit samman. Ute i vattnet står ”raukarnas rauk” – den berömda Kaffepannan, Hunden, S:t Oles port eller vad du väljer att kalla den.

En stilla sommarkväll skapar raukarna och havet en fängslande vy, på platsen som under medeltiden var en hamn. Man tror att hamnen användes både för fiske och för handel.

Efter landhöjningen liknar den nu mer en insjö. Vattnets utlopp åt norr har blockerats av strandvallar av sten och grus som slungats upp under stormar, förmodligen så tidigt som på 1300-talet.

I hamnen har man hittat sand som använts som tyngd på båtar. Den innehöll skal från bl.a. ostron, vilket tyder på att båtarna kommit från hamnar utanför Östersjön. Man har också hittat skärvor av tegel och tyskt stengods.

100 m söder om hamnen, omgiven av låga tallar, hittar du en rund kyrkogård med ruiner av ett litet medeltida kapell. Här låg en gång S:t Olofs kyrka. Den norske helgonkungen Olof Haraldsson var under medeltiden populär i norden. Gutasagan berättar att det var han som förde kristendomen till ön när han landsteg vid nuvarande S:t Olofsholm i Hellvi socken.

Det lilla kapellet var byggt i trä. På kyrkogården finns flera gravar i form av ytliga stenkistor. På stranden innanför raukarna, en bit härifrån, ligger femton gravar som troligen är från vikingatiden. Du ser dem i form av låga rösen, högar av sten. Gravarna och hamnen hör ihop och har använts i ungefär 400 år fram till slutet av medeltiden.

Bra att veta för dig som besökare:

• Från parkeringen till hamnen och lämningarna från kyrkogården är det några hundra meters promenad.
• Informationsskylt finns vid parkeringen.