Höga flöden i Dalarnas länLäs mer på SMHI:s webbplats om aktuell vädervarning.

Älvravinerna

Älvravinerna mellan Bullerforsen och Domnarvsbron är en grön lunga nära Borlänge tätort. Till stor del har den naturliga älvravinmiljön fått utvecklats fritt i området. Där finns svårgenomträngliga, lummiga lövskogsbestånd, som hyser en hel del mindre vanliga arter. På båda sidor om älven finns trevliga promenadstråk.

Vad är det som finns i marken här?

Jordarterna i området är mo och mjäla. De är avsatta i Tunafjärden under tiden efter isavsmältningen då hela slättområdet var en vik av Östersjön. På forsens östra sida finns lite berg i dagen. Det har kommit fram genom att vattnet i älven har "ätit" sig ner i de olika lagren och till slut nått berggrunden. På den östra sidan i höjd med Hönsarvsholmen finns en sträcka där älvmo har lagrats. Här har älven i sen tid avsatt materialet, därav namnet älvmo.

Hur bildas en ravin?

Intill älven har raviner skurits ut i den finkorniga jorden. Ravinväggarnas övre delar är vanligen mer eller mindre lodräta, eftersom jordarten där ofta utgörs av lera eller mjäla. I de lägre delarna består väggarna av mo som inte har samma egenskaper som lera och mjäla och därför lättare rasar nedför sluttningarna. Allt smält- och regnvatten samlas dessutom till ravinens lägre delar, vilket leder till jordflytning och en mindre brant sluttning. Utvecklingen av en ravin bestäms av rännilar som följer naturliga sänkor, plogfåror eller diken. Betydelsen av vegetationstäcket som skydd mot erosion är viktig.

Frodig växtlighet med mycket löv

Trädvegetationen domineras av lövträd. De vanligaste lövträden är björk, asp, gråal, sälg och rönn, men även hägg, druvfläder, alm, lönn och mandelpil förekommer. Fältskiktet får mest ljus på våren innan löven har slagit ut och därför finns här många tidiga vårblommor som t.ex. vitsippa och liljekonvalj. Andra arter som harsyra, är istället skuggtåliga. Närings- och vattentillgången är god och arter som kräver det är vanliga här: gullpudra, kabbeleka, lundstjärnblomma, springkorn och strutbräken. Storgröe växer i en av ravinerna. Gråalen, som förekommer rikligt i hela området, har en förmåga att binda luftens kväve till jorden. En art som gynnas av kväve är brännässla och den växer på sina ställen mycket frodigt här.

Inte bara naturliga arter växa här

Inom området finns också en hel del trädgårdsflyktingar. Den mest vanliga är den ovan nämnda druvflädern, men även röda vinbär, syren, spirea, rönnsumak, gullregn, humle, akleja, parksallat, lind och poppel förekommer inom området.

Kungsfiskaren kan ibland ses här

Fågellivet längs älven är typiskt för denna del av landet. Bland de lite udda arterna kan nämnas mer eller mindre regelbunden förekomst av mindre hackspett, kattuggla, stenknäck och kungsfiskare. Djurlivet i övrigt är sparsamt. Rådjur, hare, räv och hermelin förekommer. Bäver och grävling sätter sin prägel på landskapet.

Här inleddes Engelbrektupproret!

Historiskt sett har älvravinerna fram till 1800-talets senare del brukats som slåtter- och betesmarker. Den lummiga trädvegetationen i ravinerna är således en ung företeelse. En betespräglad ravinmiljö har återskapats intill gammelgården. Strax söder om reservatet ligger Borganäs kulle på den gamla kungsgården Hushagens ägor. Engelbrektupproret 1434 inleddes med att fogdeborgen på Borganäs brändes ned. Området blev föremål för en omfattande arkeologisk utgrävning 1985. Vid reservatsgränsen i söder ligger dels den gamla välbevarade bruksbebyggelsen Hushagen dels Tunabygdens gammelgård med ditflyttade men välbevarade byggnader från främst Tunabygdens agrara historia.

Nuförtiden promenerar man, fiskar och njuter av lugnet nära stan

Idag nyttjas älvområdet främst som ett ströv- och rekreationsområde. Ett omfattande sportfiske bedrivs som administreras av Borlänge centrala fiskevårdsområde. Strandpromenaden nyttjas också av skolor och daghem samt som motionsslinga. Invid gammelgården har ett mindre ravinområde inhägnats för betesdrift och glesats ur för att erhålla "hagmarkskaraktär". På östra sidan av älven har en mindre badplats iordningställts på privat initiativ.

Foto i bildspelet: Birgitta Backström Andersson, privat, samt Borlänge kommun (bilden på skyltstället).

Vy över älven med lummiga skogar utefter stränderna, höstbild i soligt väder

Foto: Birgitta Backström Andersson, privat.

Aktuellt för detta besöksmål

Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.

Föreskrifter

I reservatet är det inte tillåtet att...

  • skada mark eller geologiska naturföremål,
  • skada växande eller döda träd och buskar, varken stående eller ikullfallna,
  • gräva upp blommor,
  • fånga eller insamla djur (med undantag för fiskar),
  • köra motordrivet fordon.

Dispens och tillstånd för skyddad natur

Vill du göra en åtgärd som är förbjuden enligt föreskrifterna, måste du ansöka om dispens eller tillstånd.

Dispens och tillstånd för aktivitet eller åtgärd i skyddat naturområde

Allemansrätten – det här får du göra i naturen

I Sverige har vi allemansrätt, det innebär att du får utöva friluftsliv och röra dig fritt i naturen så länge du inte stör eller förstör.

Friluftsliv och allemansrätt
Träd och moln. Illustration

Serviceinformation

  • Ikon förStig Stig
  • Ikon förTillgänglighet Tillgänglighet

Fakta

Bildades: 1999 av Borlänge kommun
Storlek: 37 ha
Kommun: Borlänge
Förvaltare: Borlänge

Detta är ett kommunalt beslutat reservat och sköts således av kommunen. Därför kan informationen på denna sida vara ofullständig. För frågor, aktuell information och eventuella synpunkter, kontakta kommunen.
kommun@borlange.se

Hitta hit

Rubrik

Text

Kontakt

Landshövding

Helena Höij

Besöksadress

Åsgatan 38

Postadress

791 84 Falun

Organisationsnummer

202100-2429

Följ oss