Eldsjälen Bo Wallentin vill sprida kunskap om Vårgårda

Som ägare av ett tryckeri fascinerades Bo Wallentin av hembygdsböcker. Då fanns varken tid eller tillräckligt intresse, men när pensionen kom var det dags. I dag, snart 80 år, har han samlat tusentals bilder och berättelser som han använder för att sprida kunskap om Vårgårda.

– Jag sa då till mig själv att när jag blir pensionär, då ska jag läsa alla de där böckerna och ge tillbaka lite.

Sagt och gjort, när pensionen kom engagerade Bo Wallentin sig i hembygdsföreningen och började samla bilder. Han skannade in vykort och andra fotografier till digitalt format. Fokus har legat på vad som har försvunnit och vad som har kommit till sedan Vårgårda sattes på kartan i mitten av 1800-talet när järnvägen kom.

Lyfter det gamla Vårgårda

Bildbiblioteket har hela tiden växt och i arbetet med hembygdsföreningens årsskrift har han även samlat på sig berättelser från gamla Vårgårda.

– Varje år har vi med två till tre historier om gamla Vårgårdabor och om utvecklingen av samhället. Efter drygt tio års arbete det har blivit många berättelser.

Han skrattar när han får frågan hur han samlar in materialet.

– Det kan man verkligen undra. Jag googlar. Jag får uppgifter lite här och var ifrån. När jag har tillräckligt underlag sammanställer jag – och så blir det en berättelse.

Bland berättelserna finns den om skiftnyckelns uppfinnare Johan Petter Johansson, som föddes i Vårgårda. Och den om bröderna Lennart och Stig Lindblad, som vid 1950-talets slut började utveckla trepunktsbälten just i Vårgårda.

– Det finns många Vårgårdabor som bidragit med mycket. Jag lyfter det i årets årsskrift, att Vårgårda är väldigt innovativt, säger Bo Wallentin, som vill stärka Vårgårdaborna med sina bilder och berättelser.

Materialet ledde till utställning och ett museum

Med åren har hans material fått en allt bredare publik. Bildvisningarna på hembygdsgården har lett till inbjudningar från olika föreningar som också vill se materialet, och ett par gånger per år håller Bo Wallentin stadsvandringar, där han delar med sig av sin kunskap.

– Genom att jag samlat bilder blev jag också tillfrågad att hjälpa kommunen med en permanent utställning i kommunhuset. De har valt ut bilder som de dragit upp stort och placerat ut. Jag tycker det är speciellt roligt att de som jobbar på kommunen kan se hur det har sett ut genom tiderna.
Bo Wallentin ingår också i den grupp som i fyra år arbetat med Vårgårda museum. Invigningen hölls förra året.

En imponerande bildsamling

Alla tillställningar leder till att materialet ständigt byggs på. Människor kommer fram och vill själva berätta eller visa egna bilder. I dag har han 3 - 4 000 bilder.

– Jag har ett helt rum hemma fullt med litteratur och bilder, så min fru är alldeles förtvivlad. Men nu försöker vi få lite ordning, och en hel del ska flyttas över till hembygdsföreningen.

De ska starta en bildgrupp, som ska ta över materialet.

– Jag har redan en hel dator full som de kan ta över. Det gäller att förbereda för framtiden, säger Bo Wallentin.

Engagemanget har gått i arv

Att det är hembygden som Bo Wallentin brinner för är ganska uppenbart, men han poängterar att trots att han är uppvuxen i Vårgårda har intresset inte funnits förrän på äldre dar.

– Intresset för hembygden och hur det var förr, det kommer när man är äldre, säger han.

Förmågan att engagera sig har däremot funnits med honom hela livet och när han börjar beskriva sin pappa, blir det ganska tydligt var inspirationen kan ha kommit ifrån.

– Han var väldigt engagerad. Det var han som grundade tryckeriet. Han var inte från Vårgårda, men kom hit och startade musiksällskap, satte upp utställningar och drog igång marknader. Jo, det är kanske lite från honom jag fått det.

För den som vill engagera sig i hembygden är rådet självklart: Ta kontakt med din hembygdsförening.

– Men det allra viktigaste är själva engagemanget, att man hittar något som engagerar en.