Heråmaden

Heråmaden. Foto: Lennart Olsson

Heråmaden ligger omedelbart söder om Tresticklans nationalpark och omfattar opåverkade myrmarker och skogar längs Heråälven. Naturreservatet är nästan fem kvadratkilometer stort.

Delar av Heråmaden utnyttjades för myrslåtter så sent som på 1960-talet och rester av slåtterladorna finns kvar än idag. I dag har maden mist sin betydelse som fodermark, men är desto viktigare för fågelliv och vattenhushållning.

Grönbena. Foto: Kent-Ove Hvass

Ljud i sommarnatten

I våtmarkerna häckar tranor, grönbenor och ljungpipare. När mörkret sänker sig börjar ett dovt, knarrande läte rulla ut från de magra tallskogarna. Knarrandet kan pågå i timmar. Det är nattskärran som spelar. Nattskärran producerar ett annat märkligt ljud. Hanen kan nämligen flyga runt och klatscha med vingarna i natten.

På myrholmarna och i omgivande äldre barrskogar finns arter som pärluggla, orre, sparvuggla, nattskärra och spillkråka.

Mosse, tallar och fattigkärr

Heråmadens naturreservat rymmer en mängd olika miljöer, men området kan grovt sammanfattas i tre stora rum. Vi har mossen i söder, tallarna på fastmarken
och fattigkärren längs Heråälven. Begreppet fattigkärr är ganska talande. Fattig betyder fattig på mineraler, och mineralbristen gör livet svårt eller omöjligt för många växter. Men några trivs i det fattiga, exempelvis

  • flaskstarr,
  • trådstarr och
  • kärrsilja.

Ett västsvenskt Norrland

Heråmaden är ett stycke Norrland i Västra Götaland. Det vittnar inte minst dvärgbjörken om, som egentligen är en typisk fjällväxt. Två av våra stora rovdjur har också vägarna förbi om vintern. Det krävs en portion tur, men du kan faktiskt få se kungsörnen kretsa mot en blekblå himmel. Du kan också möta vargens imponerande tassavtryck i snön.

Lador och myrslåtter

Idag är Heråmaden närmast en ödemark. Annat var det under 1800-talet, när torp och stugor låg utspridda över markerna. Skogsbruk, odlingar och bete höll landskapet öppet, och längs Heråälven stod slåtterladorna på rad. Slåtterlador? Jo, här var myrslåtter vanligt långt in på 1900-talet. Människorna slog kärr och myrar för att få vinterfoder till boskapen. Gräset och växterna fick sedan torka i ladorna. När markerna bar, alltså under vintern, hämtades höet hem till djuren. Slåtterladorna är numera borta. Ja, nästan. Du kan fortfarande se timmerväggarna av två gamla lador i myrkanten.

Raststuga vid Bastedalen

Vandringsleden i reservatet ansluter till vandringslederna i Tresticklans nationalpark och vidare in i Norge. Det gamla torpet Bastedalen fungerar som raststuga för vandrare. Med naturreservatet Heråmaden vill vi bland annat bevara ett stort och opåverkat naturområde med värdefulla vattenmiljöer, myrkomplex, skogar och kantzoner. Vi vill också säkerställa ett av länets tystaste områden.

Föreskrifter

Du är välkommen att besöka naturreservatet Heråmaden, men tänk på att det inte är tillåtet att

  • framföra motordrivet fordon, med undantag för uttransport av fällt vilt. Markskador ska undvikas.
  • störa djurlivet till exempel genom att klättra i boträd eller medvetet uppehålla sig nära boplats
  • fälla eller på annat sätt skada levande och döda träd och buskar.

Serviceinformation

  • Informationstavla
  • Parkering
  • Rast-/övernattningsstuga
  • Vandringsled

Kontakt

Länsstyrelsen Västra Götalands län


Fakta

Bildat: 2014
Areal: 468 hektar
Naturvårdsförvaltare: Länsstyrelsen i Västra Götalands län
Kommun: Dals-Ed

Hitta hit

Området kan nås från väg 164 väster om Dals-Ed. Sväng in mot Mon, där finns det möjlighet att parkera. Därifrån får man gå fem-sex kilometer på skogsbilvägen norrut och en stig in till torpet Bastedalen.

Länk till Hitta.selänk till annan webbplats