Lärorik dag om beredskap i kommunal hälso- och sjukvård och socialtjänst

Eva Sahlén från SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, inledde med att prata om den omställning av arbetssätt inom socialtjänsten som krävs framöver. Omställningen beror till stor del på den demografiska utmaningen där antalet äldre ökar samtidigt som vi kommer att ha färre personer i arbetsför ålder. Rekryteringsunderlaget kommer helt enkelt inte att räcka när välfärdens personalbehov ökar massivt och det samtidigt är hård konkurrens om personal från andra områden som t ex industrin.

Ett par möjliga lösningar på bemanningsutmaningarna är ett förlängt arbetsliv och att öka deltidsarbetet till heltid, men det kommer ändå inte att räcka.

Socialtjänsten måste därför i betydligt större utsträckning använda digitala lösningar för att kunna överleva framöver. Eva Sahlén lyfte specifikt vikten av att införa digitala lösningar för t ex hemtjänst som ett förstahandsval (nattillsyn, dagtillsyn, läkemedelsautomater) för att få till den förändring som krävs.

Medborgarnas förväntningar på möjlighet till digitala kontakter och digital service ökar också. Det finns en stor diskrepans mellan förväntningar på välfärden och vad välfärden idag erbjuder.

Målbilden är att digital teknik alltid ska övervägas som ett förstahandsalternativ för att bibehålla eller öka trygghet, aktivitet, delaktighet eller självständighet för den enskilde.

7/10 av de anställda inom välfärden är positiva till den ökade digitaliseringen, men den kommer ändå kräva ett stort förändringsarbete. Eva Sahlén lyfte därför vikten av förändringsledning i den här omställningsprocessen. Hon nämnde att SKR har tagit fram en digital utbildning i förändringsledning som finns på deras webbplats.

Förändringsledning välfärdsteknik - hur gör man?, SKR Länk till annan webbplats.

Digitalt först måste tillämpas. Om ni inte gör det – kommer ni aldrig att nå några volymer, utan tvingas fortsätta jobba med två modeller, sa Eva Sahlén.

En fråga som lyftes från publiken är ”vad händer med kontinuitetsplaneringen om vi bara går över till digitala verktyg – hur hanterar man till exempel el- och IT-avbrott?”.

Självklart måste man ta med det i sin kontinuitetsplanering - att ha analoga backuprutiner.

Välfärdsteknik, SKR Länk till annan webbplats.

Pontus Rotter från MSB föreläste om Gemensamma grunder - ett ramverk för samverkan och ledning.

Varför behöver vi ett ramverk för samverkan och ledning?

Ja, vilken är utmaningen med situationen (som vi kan benämna samhällsstörning, olycka, särskild händelse, kris, extraordinär händelse eller annat)?

Jo, det är ofta mer akut, överraskande, omfattande, stressigt, osäker information, resursbrist, mer omskakande och innebär nya samarbeten.

Och vilken är utmaningen med oss människor?

Vi ser inte världen som den är, vi ser världen som vi är. Vi har svårt att förstå andra personer, aktörer och roller.

När många ska lösa något tillsammans väldigt snabbt är det svårt om alla har olika idéer om hur man ska göra.

Därför är det viktigt med ett gemensamt ramverk för hantering. Vi ska kunna enas om minsta gemensamma nämnare när vi arbetar aktörsgemensamt. Vi behöver ett gemensamt språk för att lösa ut problem. Det förebygger missförstånd, gör det lättare att förstå varandra och lättare att inrikta och samordna verksamheten.

Ramverkets olika delar

Ramverket består av fyra delar: rutiner och checklistor, arbetssätt, förhållningssätt och konceptuell grund.

Utgångspunkter för ramverket är lagstiftning, tekniska och digitala förutsättningar, administrativ struktur, vetenskap och beprövad erfarenhet, målet för totalförsvaret och civilt försvar och målen för krisberedskap.

Vidareutveckling pågår

Vidareutvecklingen av gemensamma grunder pågår 2022-2024 och över 50 aktörer deltar i arbetet. Syftet är att konkretisera, uppdatera och vidareutveckla ramverket. Tanken är att det ska bli mer normerande än tidigare - gör så här!

I juni gick det ut en ”öppen” remiss där delar av ramverket skickades ut i krisberedskapssverige. Det har varit en nyttig process, men krävande att ta emot väldigt mycket feedback. Att hitta den minsta gemensamma nämnaren i återkopplingen har varit en utmaning.

Gemensamma grunder – ramverk för samverkan och ledning (msb.se) Länk till annan webbplats.

Birgitta Rasmussen, Region Västmanland, berättade om regionens arbete med kris och katastrofmedicinsk beredskap.

För att kunna upprätthålla funktionaliteten i samhället är vissa områden mer prioriterade än andra:

• hälso- och sjukvård
• ledning - viktigt med en bra ledningsstruktur
• kollektivtrafik
• flygplats
• regionala utvecklingsförvaltningen - viktig för den totala utvecklingen för länet, exempelvis kopplat till näringsliv.

Det övergripande målet för den katastrofmedicinska beredskapen i Region Västmanland är att minimera konsekvenserna för de somatiska och psykiska följdverkningar som kan uppstå vid särskild händelse:

• vid stor olycka är målet att kunna mobilisera och omfördela resurser så att normala medicinska kvalitetskrav kan upprätthållas för alla drabbade.
• vid särskild händelse, katastrof eller extraordinär händelse är målet att kunna upprätthålla normala medicinska kvalitetskrav för det stora flertalet drabbade.

Birgitta Rasmussen visade hur regionens arbetsgång vid larm ser ut. Hon exemplifierade med strömavbrottet på Västerås sjukhus, när en högspänningskabel grävdes av för ett par veckor sedan.

Just nu handlar det mest intensiva arbetet om masskadeplanering. Det ska tas fram en nationell masskadeplan och varje region ska ha en regional masskadeplan. Birgitta Rasmussen konstaterade att Västmanland i ett masskadeläge är väldigt beroende av omkringliggande län. Får vi en stor masskada kommer vi också behöva ta hjälp av kommunerna, säger Birgitta Rasmussen.

Resultatet från utvärderingen av den stora övningen Meteor förra hösten kommer också att gå in i masskadeplanen.

Ett till stort område för regionen just nu är försörjningsberedskap - beredskapslagerhållning. Regionen ska ta fram en prioriteringslista på vad som behöver finnas i beredskapslagret. Även kommunerna har fått fylla i prioriteringslistor för att skicka in till regionen.

Joakim Hagelbäck, Socialstyrelsen presenterade årets resultat inom Öppna jämförelser 2023 - Krisberedskap inom socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård för de fyra indikatorer som följs upp:

• aktuell kontinuitetsplan
• krav på krisberedskap vid upphandling
• evakueringsplan
• beredskapsplan för höga temperaturer.

Krisberedskap ingår i öppna jämförelser sedan 2016. Krisberedskapen är svår att mäta på grund av till exempel sekretess och det finns inte så många uppföljningar av krisberedskap. Syftet med öppna jämförelser krisberedskap är att säkra kvaliteten i verksamheter för särskilt sårbara grupper i samband med en kris eller allvarlig händelse.

93 procent av kommunerna svarade på Öppna jämförelser krisberedskap 2023 jämfört med 84 procent 2022.

Årets resultat visar att:

• Andelen kommuner i landet som har en aktuell kontinuitetsplan för verksamheter som bedrivs av kommunen i egen regi, varierar mellan 10 och 25 procent. 25, 24 respektive 23 procent av kommunerna har en kontinuitetsplan för kommunal hälso- och sjukvård för särskilda boendeformer för äldre och för hemtjänst.
• 48 och 47 procent av kommunerna har krav på att krisberedskap ska ingå vid upphandling av särskilda boendeformer för äldre och hemtjänst. I övrigt varierar andelen kommuner med krav på att krisberedskap ska ingå vid upphandling av tjänster som utförs för särskilt sårbara grupper, mellan 33 och 48 procent.

Joakim visade i kartform hur resultatet såg ut för hela landet och i de fall det gick även för länet. Kartan för länet, precis som för hela landet, visade mycket rött, men som Joakim sa - det behöver inte betyda att det är dåligt. Kanske pågår arbete med utveckling även om man inte har planer etc på plats. Se det som ett avstamp för diskussion och vidare utveckling av krisberedskapen i kommunen.

Öppna jämförelser av krisberedskap inom socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård, Socialstyrelsen Länk till annan webbplats.