Brännan

Här har besökaren möjlighet att se naturskogsartad granskog och skog med olika grad av brandpåverkan, från färska brandfält till äldre brännor.

Barbrända stenar och döda träd efter skogsbrand.

Brandfält. Foto: Fredrik Wilde.

Brännan är en mångfaldsskapande blandning av olika biotoper, bestående av gamla granskogar, sumpskogar, våtmarker, brandfält, kalhyggen, äldre tallskogar och ungskogar. Skogsvårdsstyrelsen anlade 1997, på 15 hektar i reservatets centrala del, en så kallad naturvårdsbränna. Dvs. att skogen brändes av naturvårdsskäl. År 2002 brändes ytterligare 15 hektar i den östra delen. Ytterligare bränningar planeras. Bränder är historiskt sett ett naturligt inslag i skogslandskapet och en viktig förutsättning för skogens biologiska mångfald. Ett flertal arter är beroende av de livsbetingelser som bränder skapar. Eftersom bränder i det moderna skogslandskapet har minskat kraftigt så är många av dessa arters existens hotade. Därför är naturvårdsbränning en angelägen skötselmetod.

Reservatet bildades för att bevara, vårda och återskapa brandpräglad skog i olika successionsstadier. Området ingår i EU:s nätverk av värdefull natur, Natura 2000. EU:s Life-Nature-fond har delfinansierat information och skydd av detta Natura 2000-område.

I utkanten av en skogsbrand.

Skogen brinner under en naturvårdsbränning. Foto: Fredrik Wilde. Foto: Fredrik Wilde

Djur och växter

De gamla grova lövträden av främst asp, samt mängden död ved, utgör grunden för många ovanliga och hotade arters existens, t.ex. aspgelélav, läderlappslav, stor aspticka och asphättemossa. Kryptogamsamhället i övrigt är artrikt med bland andra broktagel och lunglav.

I reservatet finns även tre hotade insektsarter: nordlig plattbagge, större flatbagge samt jättesvampmal. Bland kärlväxterna kan främst nämnas ormbär samt den lilla orkidén knärot. Fågelfaunan i Brännan hyser många arter som är knutna till gammal skog och död ved. I reservatet har till exempel flera av landets mer ovanliga hackspettsarter observerats. Tjäder, järpe, orre, pärluggla och sparvuggla finns i området. Bland övriga mera ovanliga fåglar kan nämnas slaguggla och Värmlands landskapsfågel smålommen.

Kultur

Människans nyttjande går långt tillbaka i tiden. Utmed Sandsjöns stränder finns flera fornlämningar i form av boplatser och fångstgropar. Skogsbruket har varit omfattande och lämningar efter flera sågar finns i området. En stor del av gammelskogen är dock opåverkad av sentida åtgärder.

Föreskrifter

Det är förbjudet att:

  • anordna tävling,
  • medföra hund som inte hålls kopplad,
  • fånga, störa eller skada däggdjur, fåglar, grod- eller kräldjur, liksom att skada deras bo och lekplatser eller samla ägg,
  • samla in ryggradslösa djur, t.ex. skalbaggar och landsnäckor,
  • plocka växter, mossor, lavar eller vedsvampar,
  • tälta, ställa upp gömsle eller liknande,
  • snitsla spår, anordna orienteringskontroller eller anordna tävlingar,
  • sätta upp tavla, skylt, inskrift, affisch eller liknande,
  • skada eller ta bort träd eller buskar, inklusive död ved såsom liggande eller stående torrträd eller torra grenar,
  • framföra fordon eller rida,
  • skada eller ta bort naturföremål eller ytbildning eller skada marktäcket.

Utan länsstyrelsens tillstånd är det förbjudet att:

  • i näringssyfte organiserat utnyttja området samt för skolor och institutioner att regelmässigt utnyttja området för att utföra naturvetenskapliga eller andra undersökningar.

Serviceinformation

  • Informationstavla Informationstavla
  • Parkering Parkering
  • Vandringsled Vandringsled

Kontakt

Fakta

Bildat: 2002

Storlek: 162 hektar

Markägare: Bolag

Förvaltare: Länsstyrelsen Värmland

Rubrik

Text