Här finns länets mest sårbara riskområden vid ett blötare klimat

I en ny rapport pekar Länsstyrelsen ut 21 områden i länet där klimatrelaterade risker bedöms få störst ogynnsamma konsekvenser. Riskområdena finns främst i länets tättbefolkade och kustnära delar, men även vid viktig infrastruktur.

– Att ha kunskap om riskområden är en förutsättning för att på ett hållbart sätt hantera och förebygga riskerna med ras, skred, erosion och översvämning när klimatet förändras, säger Kerstin Grönman, utvecklingsledare vid enheten för klimat och risk vid Länsstyrelsen.

Klimatförändringar väntas påverka hela Stockholms län. Men konsekvenserna bedöms bli olika omfattande beroende av vad det är för händelse som inträffar och var den inträffar. Skyfall och översvämningar tillsammans med hög befolkningstäthet bedöms vara några av de största riskfaktorerna vid ett förändrat klimat.

De 21 nu utpekade riskområdena har identifierats genom en sammanvägning av hur stor sannolikheten är för att klimatrelaterade ras, skred, erosion och översvämning inträffar på platsen samt av hur stora konsekvenserna bedöms bli på människors hälsa, miljö, kulturarvet eller på ekonomisk verksamhet.

– Vi kan se att högriskområdena, länets ”hot spots”, främst finns i de delar av länet där flest människor bor och vistas – i tättbefolkade och kustnära delar, men även i områden där viktig infrastruktur finns, säger Kerstin Grönman.

I tättbefolkade områden finns ofta mycket hårdgjorda ytor som saknar förmåga att infiltrera vatten. Vid ett skyfall samlas regnvatten därför snabbt på ytan och orsakar översvämningar. På platser där det även vistas många människor eller företag riskerar konsekvenserna bli omfattande. Likaså kan konsekvenserna bli långtgående om viktig transportinfrastruktur – som också ofta innebär hårdgjorda ytor – drabbas av skyfall.

Längs kusten finns en ökad risk för kombinationseffekter av höga vattenflöden, erosion och översvämningar.

– För att skapa fler klimatanpassningsåtgärder som kan motverka ogynnsamma konsekvenser i de mest sårbara områdena behöver vi samverka mer på ett regionalt plan, säger Kerstin Grönman.

Rapporten kommer att ligga till grund för Länsstyrelsens fortsatta arbete med att stärka regional samverkan för att fler klimatanpassningsåtgärder ska genomföras. Materialet kan även användas som ett förbättrat planeringsstöd inom beredskapsplanering, fysisk planering samt hantering av naturolyckor och klimatanpassning.