Publiceringsdatum:
Senast uppdaterad:
Studiebesök hos Boxholm skogar – hur kan man bruka en skog hållbart?
Hur kan vi skydda den biologiska mångfalden i skogen och samtidigt ha kvar en ekonomiskt hållbar produktionsskog i ett klimat som förändras? Under ett studiebesök till Boxholms skogar fick deltagarna resonera kring just det.
Det pågår ständiga diskussioner kring hur vi borde hantera våra skogar. Samma resurs behöver räcka till virkes- och fiberproduktion, friluftsliv, naturvård, kolinlagring och mycket mer. Som med många komplexa frågor finns det olika perspektiv som behöver ta hänsyn till varandra för att hitta en medelväg.
Den regionala styrgruppen för skog arrangerade en skogsdag förra veckan där ett 30-tal deltagare fick besöka Boxholm skogar. Bland deltagarna fanns bland annat skogsägare, skogsföretag, myndigheter och ideella organisationer. Studiebesöket är ett resultat från rundabordssamtalen vi genomförde tidigare under året.
Rundabordssamtal: Hur kan skogen anpassas efter klimatförändringar och efterfrågan på skogsråvara?
Boxholm skogar är ett företag som arbetar för att hitta en balans mellan ett ekonomiskt-, ekologiskt- och socialt hållbart skogsbruk. Under dagen visade de upp olika metoder och tankesätt de använder för att hitta den här balansen. Under presentationerna ställde deltagarna många frågor och diskuterade olika problem med varandra. Trots att det fanns många olika perspektiv hade diskussionerna högt till tak och flera lösningsförslag resonerades fram.
Den stora slutsatsen vi kunde dra från dagen var att ingen tjänar på att se en fråga svart eller vitt, och att vi i många fall vill åt samma håll men att det finns hinder på vägen. I vissa fall går problemen snabbt att lösa genom smarta lösningar eller förändrade arbetssätt. I andra fall kan regler och lagstiftningar, till exempel att olika regler för certifiering av skog och lagstiftningar vars syfte att främja en hållbart brukad skog, sätta käppar i hjulet. Anledningen är att sättet de är skrivna på ibland kan orsaka motsatsen till vad de vill åstadkomma i praktiken.
Även om en produktionsskog aldrig når de naturvärden som finns i en orörd urskog går det att göra det bästa av situationen. Om vi arbetar för att höja de naturvärden som finns i skogen kan den i sin tur bidra med ekosystemtjänster när fler arter trivs. Till exempel genom att öka variationen i trädens ålder, trädslag och brukningsform. Då blir den också mer motståndskraftig vid extremväder vilket i sig bidrar med en ekonomisk trygghet i produktionen när träden klarar sig bättre i tuffare förhållanden.
Exkursionen vid Boxholms skogar
Nyfiken på vad deltagarna fick lära oss under dagen? Här kommer en sammanfattning av exkursionen hos Boxholms skogar.
Vid exkursionens första stopp berättade Nicklas Jansson, biolog på Länsstyrelsen Östergötland, om brynmarker. Bryn är det kantområde mellan skog och öppen mark som kan gynna en mängd olika arter av viktiga insekter, fåglar och småvilt med rätt förutsättningar.
Ett bryn med förutsättningar för artrikedom bör:
- Vara cirka 10 meter bred
- Vara belyst med sol delar av dagen
- ha hög solinstrålning och varmare klimat, gärna i en sydsluttning.
- Ha en oregelbunden kant
- Ha en mosaik av blommande träd, buskar och öppna små gräsytor.
- Ha växter i ökande storlek från den öppna marken till skogen. Till exempel mindre växtlighet, blommor och buskar nära den öppna marken, och större buskar och träd närmare skogen.
- Ha en variation av olika arter med olika blomningstid så insekterna har tillgång till pollen och nektar under en större del av året direkt vid brynet.
För att uppnå detta kan du till exempel låta djur beta i området, antingen med stängsling eller virtuella stängsel, för att röja undan en del växtlighet under en kort tid. Du kan också välja aktivt vilka arter av buskar och träd du tar ner med röjsåg för att ge fler sorter ska få chansen att växa till sig. Ett tredje förslag från en deltagare var att bygga stängsel i sick-sack för att öka variationen i brynet.
David Ek, Ekologiledare på Boxholm skogar, visade upp ett skogsområde med stora ädellövträd varvat med gran, tall och andra mindre lövträd. Här fick deltagarna resonera kring vilka skogsåtgärder som var lämpliga för att bevara områdets naturvärden. Då marken tidigare varit gles betad skog för betesdjur kan möjliga åtgärder vara luckhuggning, ståndortsanpassning eller självföryngring.
Vid nästa station visade David Ek upp en torr höjd planterad med gran. David förklarade att man för många år sedan troligen arbetade med mycket större områden när granen planterades. Då utgick man från vilket trädslag som passade bäst för majoriteten av området. Gran som står på den här marken är ofta mer stressad idag till följd av våra torra och varma somrar. Det gör dem mer mottagliga för exempelvis granbarkborreangrepp. Samtidigt finns problemet att träden på den här platsen inte får avverkas eftersom de är för unga. De kan alltså inte plantera en trädsort som trivs bättre på platsen förrän om flera år.
Vid fjärde stationen fick deltagarna lära sig mer om fördelarna med att låta död ved finnas kvar i skogen. Till exempel behöver myrbaggen, som gärna äter granbarkborrar, död ved för att trivas. Att låta lövved och äldre barrved ligga kvar skapar ekosystemtjänster som gör skogen mer motståndskraftig mot exempelvis granbarkborreangrepp. Granbarkborrar gillar bara levande granar. De gynnas därför inte av att död ved ligger kvar i skogen.
Vid den här stationen förekom flest diskussioner. Död ved höjer skogens naturvärden, men många skogsägare blir rädda för att låta skogen bli för värdefull eftersom det kan stoppa avverkning. De lagstiftningar och regelverk som finns kan också göra det svårt att ha en produktiv skog samtidigt som man låter naturvärdena bli höga. På ett sätt stoppar reglerna ibland den utveckling de vill åstadkomma.
En deltagare som avverkningsanmält sin skog gav ett bra exempel på hur det skulle kunna vara när en viktig art hittades i skogen. I stället för att stoppa avverkningen helt fick de råd kring hur de kunde avverka för att få ut virke ur skogen, och samtidigt gynna den viktiga arten.
Deltagarna resonerade också kring att hotspots (områden med extra höga naturvärden, såsom naturreservat) fortfarande ska bevaras med starka skydd, men att regelverken i dagsläget inte tillåter höga naturvärden i produktionsskogen utan att hela skogen skyddas. Balansen mellan en ekonomiskt- och ekologiskt hållbar skog är därför svår att uppnå i dagsläget.
Vid den sista stationen berättade Johan Karlsson från Skogsstyrelsen, om fördelarna med att återväta skogsmark, vad som krävs, och det bidrag man kan få för att låta Skogsstyrelsen återväta marken.
Återvätning handlar om att dikad torvmark, som i sig släpper ut mycket koldioxid, ska återgå till sin ursprungliga grundvattennivå. Den här åtgärden minskar utsläppen från marken, gynnar biologisk mångfald och stoppar upp vattnet i landskapet. När torvmarken blivit återvätt binder den 4–5 gånger så mycket koldioxid per år som en växande skog på samma mark. Det bidrar också till att
- hålla kvar vatten i området, vilket gynnar intilliggande produktionsskog vid torra somrar.
- gynna djur och växtliv, till exempel groddjur och storvilt.
Återvätningsavtal, Skogsstyrelsen Länk till annan webbplats.
Återvätning skiljer sig från våtmarksrestaurering. Återvätning gör marken fuktigare i området, men den skapar inte vattenspeglar som vid en våtmarksrestaurering.
Om skogsdagen
Skogsdagen är en samverkan inom det regionala skogsprogrammet i Östergötland. Där de regionala skogsprogrammen ska bidra till att uppfylla skogsprogrammets vision och mål.
Resultaten och slutsatserna från skogsdagen kommer även att fångas upp i projektet FBI4EU.