Publiceringsdatum:
Senast uppdaterad:
Modern biogasanläggning värmer smågrisarna i Lillpite
.jpg)
Björn Olofsson med en av smågrisarna.
På biogaslantbruket i Lillpite förenas det klassiska lantbruket och djurhållningen med högteknologisk ingenjörskonst. Björn Olofsson har med stöd av Klimatklivet byggt och installerat en biogasanläggning där gödsel blir till el som värmer upp grisstallarna och andra ekonomibyggnader på gården.
Björn tar emot oss på gården en vårdag i maj med klassiskt aprilväder. Han berättar att han tidigt blev intresserad av energikonvertering och produktion av biogas.
- Jag läste energiteknik i mitten på nittiotalet och har sedan dess engagerat mig i flera projekt kring biogasproduktion. Planen var inte att bli bonde, men det har jag aldrig ångrat, säger Björn.
På gården finns 120 suggor, smågrisar och slaktsvin. Grisarna är så kallade serogrisar som föds upp i ett särskilt system för att vara garanterat fria från vissa infektioner och sjukdomar. Det är väldigt noga med hygienen kring grisarna, kontakten med andra djur och människor samt hur de transporteras. Förutom djuruppfödningen finns en 150 hektar spannmålsodling med korn och vete på gården.
.jpg)
Björn visar Arvid Boström, klimat- och energihandläggare på länsstyrelsen, biogasanläggningen under platsbesöket.
.jpg)
Björn visar fastgödselmottagningen och gödselkvarnen.
Biogasanläggningen värmer upp majoriteten av gården
Biogasanläggningen där gödsel blir till el och värme försörjer två tredjedelar av gårdens elbehov och hela värmebehovet. Anläggningen har enligt Björn gått över förväntan att bygga och installera, även om råvarupriserna steg när kriget i Ukraina inleddes och vissa leveranser försenades.
- Det här är helt ny teknik och hela branschen har lärt sig mycket senaste åren, när det kommer till exempelvis värmeväxlarsystem, materialval och kunskap om att sköta anläggningen, säger Björn.
.jpg)
De stora gödselbrunnarna där gödseln mellanlagras.
.jpg)
Via driftsystemet kan Björn enkelt övervaka biogasproduktionen.
Till sin hjälp har han haft en extern konsult specialiserad på biogasanläggningar, men eftersom de flesta leverantörer och drifttekniker finns söderut har Björn, som är både kunnig och intresserad av tekniken, gjort mycket själv.
Generellt har också arbetsmiljön blivit bättre sedan biogasanläggningen kom i drift.
- Det är mycket mindre lukt och enklare att hantera gödseln. Näringen tas också upp fortare eftersom den blir blaskigare och innehåller större andel ammoniumkväve, säger Björn.
.jpg)
Den cirka tre veckor gamla griskultingen fick komma ut för att fotas lite snabbt. Inne i stallarna har smågrisarna en temperatur på + 30 grader så denna kyliga majdag uppskattades inte.
Planer för framtiden och fler ansökningar på gång
Att öka sin beredskapsförmåga och framtidssäkra ligger i tiden och även Björn har planer för att driftsäkra biogasanläggningen.
- Jag planerar att söka beredskapsstöd för lantbrukare. Det skulle användas till att säkra ett batterilager om strömmen går, säger Björn.
Klimatklivet kan också vänta sig fler ansökningar framöver.
- Javisst, jag har redan nu planer på att bygga för uppgradering till fordonsgas, säger Björn.
Om Klimatklivet
Klimatklivet är ett nationellt stöd som ges till åtgärder som minskar utsläppen av koldioxid och andra gaser som påverkar klimatet. Bland de åtgärder som har fått stöd finns elektrifieringar av maskiner och fordon, vätgasproduktion samt anläggningar för produktion av biogas så som i exemplet i detta reportage.
Klimatklivet erbjuder upp till 70% finansiering beroende på typ av investering och vem som söker. Stöd ges i första hand till de åtgärder som ger störst varaktig minskning av växthusgasutsläpp per investerad krona. Därför är det viktigt att i sin ansökan bland annat kunna visa en beräkning för detta.
Stöd kan ges till alla utom privatpersoner. De som har beviljats stöd är exempelvis företag, kommuner och kommunala bolag, regioner och organisationer. Kontakta Länsstyrelsen för rådgivning.
Text och foto: Linda Forsberg Lilja, Länsstyrelsen i Norrbottens län