Publiceringsdatum:
Senast uppdaterad:
Wibax satsar på laddstationer för tunga fordon
Länsstyrelsens klimat- och energihandläggare Arvid Broström kollar in Wibax nya laddstation tillsammans med Magnus Wikman. Just idag ingen ellastbil som står parkerad bredvid laddstationen.
Leveranskedjor över hela Sverige och Finland med tunga lastbilar som enbart går på el, är det möjligt? Det är företaget Wibax vision för 2030 - och man har redan kommit en bra bit på väg med hjälp av Klimatklivets investeringsstöd till laddstationer.
På Piteåbaserade logistik- och kemikalieföretaget Wibax arbetar man målinriktat med miljöfrågor i flera led, från effektivare logistiklösningar, försäljning av bioolja och omställning till en eldriven fordonsflotta. Just det sistnämnda målet, att ha en helt eldriven fordonsflotta år 2030, realiseras steg för steg med investeringsstöd från Klimatklivet som går till laddstationer för tunga fordon både vid egna kemikaliedepåer och hos kunder, bland annat hos bioraffinaderiet Sunpine och pappersbruket Smurfit Westrock, båda i Piteå, Norrbotten.
Vi är i grunden ett logistikbolag som köper och levererar kemikalier. För att kunna ställa om och nå målet med endast eldrivna fordon är det en förutsättning att chaufförerna kan ladda lastbilen i våra depåer när lastning sker, för att sedan ladda igen ute hos kund när de lossar lasten, säger Magnus Wikman, VD på Wibax Energy.
Långa leveranstider på tunga ellastbilar
Yttre faktorer ställer dock till det med långa leveranstider av ellastbilar och än längre leverans av ökade nätanslutningar för att klara laddstationer.
Vi behöver dels de tyngsta ellastbilar med särskild säkerhetsklassning för farligt gods och de största batterierna, och då har vi hittills bara kunnat vända oss till en leverantör. Som ”early adopter” drabbas vi ju särskilt av komponentbrister och produktionsproblem som kan uppstå vid ny teknik, med ökade leveranstider som följd, säger Magnus.
Men målet kvarstår och under åren har Wibax ansökt om stöd från Klimatklivet till en handfull laddstationer runt om i landet. Den senaste stationen finns några stenkast bort hos pappersbruket Smurfit Westrock i Piteå. Niclas Wikström, personalledare inom Lut på Smurfit Westrock tar emot och visar oss runt på det enorma fabriksområdet.
Ytterligare en fördel med eldrivna fordon är ju att både miljön och arbetsmiljön förbättras eftersom fordonen måste vara igång under lastning och lossning, det är en stor vinst, säger Niclas.
Stödet från Klimatklivet
Totalt har den senaste investeringen kostat cirka 800 000 kronor och tack vare investeringsstödet från Klimatklivet täcktes 20 % av kostnaden. Men hur har processen varit att ansöka om investeringsstöd och kommer de söka igen?
Ja, vi har redan planer på att skicka in ansökningar för fler icke-publika laddstationer när nästa ansökningsomgång för Klimatklivet öppnar. Samarbetet med Länsstyrelsen och Naturvårdsverket har fungerat fint och det är viktigt för oss att få investeringsstöd när vi har satt så ambitiösa miljömål och det handlar om mycket pengar, säger Magnus.
Om Klimatklivet
Klimatklivet är ett nationellt stöd som ges till åtgärder som minskar utsläppen av koldioxid och andra gaser som påverkar klimatet. Bland de åtgärder som har fått stöd finns anläggningar för produktion av biogas, elektrifieringar av maskiner och fordon samt olika sorters energikonverteringar, så som i exemplet i detta reportage.
Klimatklivet erbjuder upp till 70% finansiering beroende på typ av investering och vem som söker. Stöd ges i första hand till de åtgärder som ger störst varaktig minskning av växthusgasutsläpp per investerad krona. Därför är det viktigt att i sin ansökan bland annat kunna visa en beräkning för detta.
Stöd kan ges till alla utom privatpersoner. De som har beviljats stöd är exempelvis företag, kommuner och kommunala bolag, regioner och organisationer.
Kontakta Länsstyrelsen för rådgivning.
Text och foto: Linda Forsberg Lilja, Länsstyrelsen i Norrbottens län