Vakö myr

Den 13 kvadratkilometer stora Vakö myr är en av de största kalmyrarna i Sydsverige. Myren tillhör Helgeåns avrinningsområde. Förutom myren finns här också värdefull skog, till exempel den gamla naturskogsartade gran- och bokskogen på höjden 700 meter söder om parkeringsplatsen. Myren har också ett rikt fågelliv och här kan man uppleva ett av länets största orrspel.

Under slutet av 1700-talet och 1800-talet, när all odlingsbar mark behövdes till den ständigt växande befolkningen, bosatte sig torpare på de tre största öarna - Flatön, Lundholmen och Kullen. Här bodde folk till så sent som för 100 år sedan! Idag finns inga byggnader kvar.

De tidigare åkrarna och ängarna är igenvuxna, men spåren i naturen finns kvar. I myrens utkanter finns en del gamla mossodlingar och diken från dessa. I södra delen av myren bedrevs torvtäkt fram till 1950. Många av de vattenfyllda torvgravarna finns kvar.

Sommaren 1992 drabbades nästan hela Vakö myr av en mycket stor brand. I stort sett all skog och övrig vegetation dog. Stora bränder har förekommit tidigare och de bidrar till att hålla myren öppen, vilket gynnar fåglar som ljungpipare och orre.

Under de första åren efter branden förändrades vegetationen dramatiskt. Till exempel täckte tuvullens vita blommor myren i juni 1994 så att det såg ut som ett snötäcke, där tidigare ljung hade brett ut sig. Åren därpå har blomningen varit normal igen. Alla vitmossor försvann vid branden. Långsamt har olika mossarter dykt upp igen och nu har även vitmossorna kommit tillbaka.