Scenarier pekar på ett ökat energi- och elbehov på Gotland – men stora osäkerheter finns

Länsstyrelsen i Gotlands län släpper idag en rapport med scenarier över Gotlands energi- och elbehov år 2040. Scenarierna bidrar till ökad kunskap och förståelse för olika utvecklingsvägar för vårt framtida energi- och elbehov och ska kunna användas som underlag vid regional energiplanering.

Scenarierna, som inte ska missuppfattas som prognoser eller målbilder, har tagits fram inom projektet Framtida energisystem utifrån samhällets behov (FRAMAT).

– Infrastruktur för energiproduktion, distribution och lagring behöver utformas utifrån det förväntade energibehovet för att minimera kostnader och påverkan på omgivningen. Energiscenarierna kan bidra till ökad kunskap och förståelse för olika utvecklingsvägar för vårt framtida energi- och elbehov, säger Elin Sander, biträdande enhetschef för enheten för samhällsutveckling vid Länsstyrelsen i Gotlands län.

Osäkerhetsfaktorer finns vid dimensionering av energisystemet

En utgångspunkt för arbetet har varit att den regionala energiplaneringen ska bidra till stärkt näringslivsutveckling, stärkt beredskap och klimatomställning. Två scenarier har tagits fram där hänsyn tagits till olika grad av regional utveckling och elektrifieringstakt. På dessa läggs ytterligare ett scenario med höjd beredskap.

Samtliga scenarier visar på ett ökat energi-, el-, och effektbehov 2040 jämfört med idag, men hur stor ökningen är skiljer sig åt. Utveckling och nyetablering inom ett fåtal industrigrenar skulle kunna innebära en markant ökning av det totala el- och effektbehovet. Skillnaden mellan scenarierna bidrar på så sätt till en ökad förståelse för några av de stora osäkerhetsfaktorer som finns vid dimensionering av energisystemet.

Minst lika stort energibehov vid höjd beredskap

Energisystemet behöver vara dimensionerat för att klara toppar i energianvändningen – även vid omfattande samhällsstörningar. Att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner som elförsörjning och transporter är en avgörande förmåga. Scenarier för höjd beredskap visar att energibehovet kan vara minst lika stort som i normalläge och att försörjningen måste kunna säkerställas över tid.

– Det ökade elberoendet i samhället fram till 2040 kan innebära en sårbarhet om inte robusthet och redundans byggs in i takt med att systemet utvecklas. Det understryker vikten av att bygga in beredskapsperspektiv från början så att Gotlands elsystem är tillförlitligt. Olika aktörer behöver också ha en genomtänkt planering för att upprätthålla sin egen verksamhet även vid störningar, säger Amy Rankin, biträdande försvarsdirektör.