Skötsel av skyddad natur
Naturen i skyddade områden behöver ibland olika former av skötsel för att de höga naturvärdena ska kunna finnas kvar och utvecklas. Länsstyrelsen sköter om många naturreservat och nationalparker, men ansvaret kan också ligga på en kommun, en stiftelse eller annan organisation.
Länsstyrelsens skötsel av skyddad natur
I vissa skyddade områden tar vi hand om naturen med aktiva åtgärder, till exempel genom att röja sly, låta djur beta, lägga igen diken eller slå slåtterängar. I andra områden utför vi naturvårdsbränning för att gynna olika arter. I många områden får naturen sköta sig själv, utan inblandning av människan.
Den som planerar och utför skötseln av ett område kallas för förvaltare. För varje område finns det en skötsel- eller bevarandeplan som förvaltaren utgår ifrån.
För dig som besökare
För att göra områdena tillgängliga för dig som besökare anlägger och underhåller förvaltaren anordningar på utvalda platser för att göra besöket lättare. Det kan till exempel handla om informationstavlor, fågeltorn, parkeringsplatser och stigar.
Kontakta Länsstyrelsen om du upptäcker skador i naturen, eller om du stöter på en anordning som är trasig eller förstörd.
Fridlysning innebär att en växt- eller djurart är fredad – man får inte plocka, fånga, döda eller på annat sätt samla in eller skada exemplar av arten. Man får i många fall inte heller ta bort eller skada artens frön, ägg, rom eller bon. En art kan vara fridlyst i hela Sverige eller i delar av landet beroende på om det är Naturvårdsverket eller länsstyrelsen som har fattat beslutet.
Fridlysningsbestämmelserna finns i 8 kap. miljöbalken (innan miljöbalken trädde i kraft 1/1 1999 fanns de i naturvårdslagen) och används i första hand om det finns risk för att en växt- eller djurart försvinner eller utsätts för plundring. I artskyddsförordningen (2007:845) står det om vilka arter som är fridlysta, var de är det, och på vilket sätt.
De växter som inte är fridlysta får plockas men i vissa områden, t.ex. nära tätorter, kan även vanliga växter bli ovanliga om de utsätts för omfattande plockning. Det är därför viktigt att blomplockning sker med stor hänsyn så att alla kan få uppleva naturens blomsterprakt.
Grod- och kräldjur
Alla Sveriges 20 grodor, paddor och ödlor är fridlysta. Av dessa förekommer 14 i Blekinge:
Hasselsnok (Coronella austriaca)
Huggorm (Vipera berus)
Kopparödla (Anguis fragilis)
Skogsödla (Lacerta vivipara)
Sandödla (Lacerta agilis)
Snok (Natrix natrix)
Grönfläckig padda (Bufu viridis)
Långbensgroda (Rana dalmatina)
Mindre vattensalamander (Triturus vulgaris)
Större vattensalamander (Triturus cristatus)
Stinkpadda/Strandpadda(Bufo calamita)
Vanlig groda (Rana temporaria)
Vanlig padda (Bufo bufo)
Åkergroda (Rana arvalis)
Det är förbjudet att döda, skada, fånga eller på annat sätt insamla vilt levande exemplar av dessa grod- och kräldjursarter. Det är också förbjudet att ta bort eller skada deras ägg, rom, larver eller bo.
Undantag:
De vanligaste arterna (kopparödla, mindre vattensalamander, skogsödla, vanlig groda, vanlig padda och åkergoda) får man ta upp och studera om man inte flyttar dem från platsen och snarast sätter tillbaka dem där de infångades. Man får också samla in lite rom eller yngel för att studera utvecklingen. När ynglen har utvecklats till vuxna djur ska de snarast sättas tillbaka på den plats som de samlades in på.
Huggormar som påträffas på tomtmark får infångas och flyttas. Kontakta Länsstyrelsen om du behöver hjälp med att flytta huggormar.
Insekter
I Blekinge finns nio arter fridlysta insekter:
Bred gulbrämad dykare (Dytiscus latissimus)
Bred paljettdykare (Graphoderus bilineatus)
Ekoxe (Lucanus cervus)
Läderbagge (Osmoderma eremita)
Mnemosynefjäril (Parnassius mnemosyne)
Svartfläckig blåvinge (Maculinea arion)
Citronfläckad kärrtrollslända (Leucorrhina pectoralis)
Pudrad kärrtrollslända (Leucorrhina albifrons)
Bred kärrtrollslända (Leucorrhina caudalis)
Undantag:
Några arter får samlas in för dokumentation om det inte finns något annat alternativ. Den som samlar insekter för dokumentation ska redovisa detta hos länsstyrelsen varje år.
Insekterna som får samlas in är bred gulbrämad dykare, bred paljettdykare och citronfläckad kärrtrollslända.
Fåglar och däggdjur
Alla vilda fåglar och däggdjur (inklusive fladdermöss) är fredade enligt jaktlagen (SFS 1987:259) och jaktförordningen (SFS 1987:905) , med undantag för vissa möjligheter till skyddsjakt och för att det under vissa tider på året råder jakttid för en del arter.
Fiskar och musslor
Flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) är enligt fiskeförordningen (SFS 1994:1716) fredad art i Blekinge.
Följande mossor är enligt 8 kap. miljöbalken fridlysta i hela länet och får ej grävas upp, plockas eller skadas på annat sätt. Man får inte heller ta bort eller skada frön eller andra delar.
Grön sköldmossa Buxbaumia viridis
Hårklomossa Dichelyma capillaceum
Följande vilda växter är enligt 8 kap. miljöbalken fridlysta i hela länet och får ej grävas upp, plockas eller skadas på annat sätt. Man får inte heller ta bort eller skada frön eller andra delar.
Ramslök (Allium ursinuum)
Stor sandlilja (Anthericum liliago)
Myrlilja (Narthecium ossifragum)
Samtliga orkidéer (fam. Orchidaceae)
Gulsippa (Anemone ranunculoides)
Mosippa (Anemone vernalis)
Backsippa (Anemone pulsatilla)
Smörbollar (Trollius europaeus)
Strandkål (Crambe maritima)
Martorn (Eryngium maritimum)
Smalstäkra (Oenanthe lachenalii)
Hedblomster (Helichrysum arenarium)
Samtliga lummerarter (familjen Lycopodiaceae)
Kambräken (Blechnum spicant)
Strutbräken (Matteuccia struthiopteris)
Idegran (Taxus baccata)
Revsvalting (Baldellia repens)
Stor haverrot (Tragopogon dubius)
Stor ögontröst
Euphrasia rostkoviana ssp. rostkoviana
Blommar i juli - augusti. Höjd 15 cm. Stor ögontröst tillhör lejongapsväxterna. Blommorna är vanligen vita med gul mynning och mörkare strimmor. Bladen är ljusgröna med spetsiga tänder. Den växer sällsynt på kalkrika fuktängar och kärr och är starkt beroende av betes- eller slåtterhävd. Arten är känd från en lokal i västra Blekinge.
Knippnejlika (Dianthus armeria)
Krypfloka (Apium inundatum)
Klockgentiana (Gentiana pneumonanthe)
Kattmynta (Nepeta cataria)
Knölvial (Lathyrus tuberosus)
Dvärgjohannesört (Hypericum humifusum)
Grenigt kungsljus (Verbascum lychnitis)
Rutlåsbräken (Botrychium matricariifolium)
Flockarun (Centaurium erythraea)
Strimfibbla (Leontodon saxatili)
Följande växter får inte grävas upp eller plockas för att säljas.
Blåsippa (Anemone hepatica)
Gullviva
Primula veris
Blommar i maj - juni. Höjd 20 cm. De väldoftande blommorna innehåller honung som lockar insekter. Den växer i lundar, ängar samt i betade lövskogar och hagar i hela länet. På grund av förändrade brukningssätt, t.ex. upphörande slåtter och betning, har gullvivans växtplatser blivit ovanligare. Blommornas utseende, har gett gullvivan dess lokala blekingska namn "gökabyxor", "kattfötter", "käringtänder", "gullvera" m.fl. Gullvivan har i äldre tider använts som läkemedel samt vid vinframställning.
Följande svampar är enligt 8 kap. miljöbalken fridlysta i hela länet och får ej grävas upp, plockas eller skadas på annat sätt.
Igelkottstaggsvamp Hericium erinaceus
Saffransticka Hapalopilus croceus
Bevarandeplaner i Blekinge
Klicka på respektive kommun för att hitta samtliga bevarandeplaner.
