Loberget

Loberget, vitsippor

Foto: Lars-Göran Olsén

Reservatet ligger i övre delen av Mieåns dalgång. Längs Mieåns västra sida löper en getryggsformad ås. När du besöker Loberget upplever du ett kulturhistoriskt landskap med gården från 1800-talets början och det omgivande odlingslandskapet.

I Mieån finns ett stort antal försurnings- och föroreningskänsliga arter i bottenfaunan som bestånd av äldre flodpärlmussla.

Gård och torp från olika perioder

Runt gården finns flera små terrasser med avgränsningar mot dalen. Terrasserna är uppodlade och syns bra i landskapet. Gården består av en äldre mangård och ekonomibyggnader från början av 1800-talet. Byggnaderna har till mycket stor del fått behålla sin ursprungliga prägel.

Inom reservatet har det funnits minst fyra torp under olika tidsperioder. Torpet 200 meter sydväst om gården brukades ända in på 1930-talet. Torpmiljön är fortfarande synlig med husgrunder, fruktträd och hamlade träd. I skogen finns resterna av fyra tjärdalar, där man tillverkade trätjära.

Naturskogar och kärrmarker

Västra delen av reservatet domineras av naturskog med gran eller tall. På marken växer blåbär och rikligt med mossor, till exempel västlig hakmossa, vågig sidenmossa och blåmossa, som växer i stora kuddar.

I sankare partier finns tall- och lövbevuxna kärr med skvattram och tuvull i fältskiktet. Logylet är en näringsfattig brunvattensjö på två hektar, omgiven av gungflyn.

Mieåns utlopp fördjupades i början av 1900-talet, vilket sänkte Logylet något. I utloppsdiket växer missne och vitmossa. I västra delen finns områden med äldre bokar med skrovlig bark.

Sällsynt dunmossa

I enskifteshandlingarna från 1823 betecknas områdena som stenbunden bokemark. På marken växer skogsbingel, lundslok, trolldruva, storrams och ormbär. I ett kärr i lövskogen växer ett stort bestånd av den sällsynta dunmossan.

Bra miljö för blombocken

Naturskogarna hyser gott om död ved i olika nedbrytningsstadier. I skogen trivs vedlevande skalbaggar, till exempel den enfärgade barksvartbaggen som lever under barken på gamla bokar. Den sexfläckiga blombocken är en av reservatets många ovanliga skalbaggar. Den lever i larvstadiet i nedfallna delar av äldre ekar.

Ängsblommor har vandrat in i åkrarna från ängarna efter att jordbruket upphörde 1973. Arter som gullviva, jungfrulin, ängsviol, sommarfibbla, vårbrodd och knippfryle trivs alla på torra, öppna ängar. I skogen häckar fågelarterna tjäder, järpe, spillkråka och pärluggla häckar i skogen.

Gården på Loberget

Foto: Robert Ekholm

Föreskrifter

Du är välkommen att besöka Loberget, men tänk på att det inte är tillåtet att:

  • Gräva eller skada fast naturföremål eller ytbildning
  • skada stenmurar och odlingsrösen
  • störa djurlivet
  • gräva upp växter eller plocka blommor
  • tälta eller ställa upp husvagn eller husbil
  • bortföra torra träd eller stubbar
  • göra upp eld
  • framföra motordrivet fordon
  • på störande sätt utnyttja radio, grammofon, bandspelare, cd-spelare eller dylikt
  • nyttja området för övningar som verkar störande på allmänhetens friluftsliv
  • i reservatet anbringa tavla, plakat, affisch, skylt, inskrift eller därmed jämförlig anordning
  • cykla eller rida annat än på tillfartsvägen till gården
  • medföra okopplad hund annat än vid jakt.

Utan tillstånd från länsstyrelsen får du inte heller:

  • Samla in fjärilar och skalbaggar
  • bedriva vetenskaplig forskning eller undersökningsverksamhet.

Serviceinformation

  • Parkering
  • Stig

Kontakt

Fakta

Skyddsår: 2002
Kommun: Karlshamn
Karaktär: Ålderdomligt kulturlandskap, inägor, barrskogsdominerade utmarker, å, isälvsavlagringar, kulturhistoria.
Areal: 127 hektar, varav 124 hektar land
Markägare: Staten och privat
Förvaltare: Länsstyrelsen Blekinge
Skyddsform: Naturreservat och Natura 2000