Byggnader inom gårdsanläggningen Johannishus slott

Johannishus slott, Ronneby

Johannishus slott med park och tillhörande ekonomibyggnader och arbetarbostäder är länets enda exempel på en välbevarad och representativ högreståndsmiljö från 1700-talet. Det är Blekinges största jordegendom och en av de större i landet.

Godset hade ursprungligen namn efter den intilliggande byn Dagtorp. Landsdomaren Nils Skunck köpte upp flera frälsehemman och grundade 1670 säteriet Skunckenberg. År 1684 förvärvades gården av amiralgeneralen Hans Wachtmeister. Godset har sedan dess tillhört hans efterkommande i rakt nedstigande led i nio generationer. Skunkenberg var från början splittrat i ett flertal på olika håll belägna brukningsdelar av rätt ringa lönsamhet. Den odlade jorden var av blygsam omfattning. Större delen av godset var täckt av skog och buskvegetation. Hans Wachtmeisters insats som jordbrukare tog sikte på båda dessa förhållanden. Den gick i korthet ut på att genom köp och byten sammanbinda de spridda ägorna, genom nyförvärv utvidga den ursprungliga arealen samt genom nyodlingar och intensivare brukning uppdriva jordens avkastning. Egendomen bildade stomme i ett efter hand växande innehav av gårdar, som år 1712 instiftades som fideikommiss. Fideikommisset, som skulle bibehållas odelad inom släkten, bestod av Skunckenberg, Tromtö och amiralgeneralens residens i Karlskrona, Grevagården.

Namnet ändrades 1769 till Johannishus efter släktens forna gods i Livland. Den äldsta huvudbyggnaden på Johannishus var en rödmålad tvåvånings träbyggnad under tegeltak. Vid mitten av 1700-talet var denna mycket förfallen och dåvarande fideikommissarien, sonson till amiralgeneralen, uppdrog åt överintendenten Carl Fredrik Adelcrantz att utföra ritningar till ett nytt boningshus. Adelcrantz är skapare av bl.a. Gustav III:s operahus, Kina slott och Adolf Fredriks kyrka i Stockholm. Åt släkten Wachtmeister ritade han 1772 en tvåvåningsbyggnad, i klassicistisk stil, i sten med valmat, brutet tak försett med lucaner. Kraftiga gesimser understryker våningsindelningen, där bottenvåningen är låg och närmast fungerar som en sockel till andra våningen, paradvåningen. Sydfasaden har markerat mittparti och hörnpaviljonger. Exteriören har i stort sett bevarat bilden av ett mindre lantslott i klassicistisk utformning. Färgen på huvudbyggnaden, som ursprungligen var rosa, har dock ändrats så att byggnaden numera är svagt gul med vita rustikpartier.

I anslutning till huvudbyggnaden ligger ekonomibyggnader i trä och gråsten från 1760-talet, en gårdskvarn i schweizerstil byggd 1919, samt arbetarbostäder. Under senare delen av 1800-talet skedde en omvälvande förändring och modernisering av jord- och skogsbruket – åtgärder som än i dag återspeglas i landskapet.

Söder om slottet fanns fram till sekelskiftet ett lusthus, som av okänd anledning försvann. På platsen av det gamla lusthuset uppfördes 1983 ett annat lusthus, det Bornemanska lusthuset, som ursprungligen uppförts i Karlskrona stad men flyttades då fastigheten bebyggdes med andra byggnader. Det Bornemanska lusthuset byggdes av Johan Aron Kihlgren, härstammande från Värmland och som gjorde karriär inom Örlogsflottan. Kihlgren adlades 1818 till af Borneman. Lusthusets fasad är smyckad med kannelerade pilastrar och fyra joniska kolonner som bär upp frontonen.

Parken och slottet är inte öppna för besökare.

Anläggningen är belägen inom riksintresseområde för kulturmiljövården: Johannishus åsar, Vång, Johannishus gods som representerar ett slottslandskap med stordriftsprägel, förknippat med 1600-talets förverkningsprocess och med välbevarade och omfattande fornlämningsmiljöer samt kyrkomiljö.

Kontakt

Serviceinformation

Fakta

Adress: Möllerydsvägen 1, Johannishus
Ägare: Privat
Byggnadsår: 1772
Funktion: Bostad
Arkitekt: Carl Fredrik Adelcrantz
Besök: Privat
Byggnadsminnesförklarat år 1982

Blekinges byggnadsminnen

Här kan du se vilka byggnadsminnen som finns uppdelade efter kommun.