Publiceringsdatum:
Senast uppdaterad:
Ny invasiv sjöpung upptäckt på Västkusten
En ny invasiv främmande art har bekräftats i Lysekils norra hamn. Den har nu fått det svenska namnet kedjesjöpung. Likt filtsjöpungen kan den breda ut sig över botten, lokalt slå ut inhemska arter och förändra ekosystem. Nu undersöker Länsstyrelsen området för att se om det är möjligt att begränsa vidare spridning.
– Den är mycket invasiv och kan liksom sin släkting filtsjöpung breda ut sig som en matta över botten och tränga undan andra arter. Om den sprider sig kan den förstöra de lokala ekosystemen, säger Anna Dimming, marinbiolog och samordnare för invasiva vattenlevande arter på Länsstyrelsen Västra Götaland.
I förra veckan kom en rapport om ett misstänkt fynd från en uppmärksam privatperson som gått på en flytbrygga i Lysekils norra hamn. Länsstyrelsen tog kontakt med Havets Hus som snabbt kunde samla in prover. DNA-analys visar att det är arten Botrylloides violaceus som fått det svenska namnet kedjesjöpung.
Kommit till Sverige via fartygstrafiken
Det är högst sannolikt att kedjesjöpungen har kommit med internationell fartygstrafik. Det är den största orsaken till spridning av invasiva marina arter.
– På grund av den täta fartygstrafiken in i Brofjorden är området identifierat som en så kallad hotspot, en riskplats, för främmande arter. De följer med i fartygens barlastvatten eller som påväxt på fartygsskroven, säger Anna Dimming.
Släkt med den fruktade filtsjöpungen
Den nya arten kedjesjöpung är en släkting till den invasiva filtsjöpungen, som för några år sedan upptäcktes i Kosterhavets nationalpark och som Länsstyrelsen vet sprider sig i området.
– De hör båda till de så kallade kolonibildande sjöpungarna. De kan vara svåra att artbestämma och kan förväxlas med en inhemsk art som vi har; labyrintsjöpung. För att vara säker behövs DNA-prov men om man hittar en kolonibildande sjöpung med ovanlig färg kan man rapportera in, säger Anna Dimming.
Marinbiologen på Havets Hus, Martin Stjernstedt beskriver det såhär:
– Som marinbiolog och dykare såg jag direkt att den stack ut, jag hade inte tidigare sett något liknande. Speciellt hur den växte på andra arter som blåmusslor och våra inhemska solitära sjöpungar.
Chans att hejda spridning – behöver agera snabbt
Länsstyrelsen har haft möte med Lysekils kommun för att samordna åtgärder. Dykning kommer att ske i Norra hamnen och på andra platser i Brofjorden för att undersöka om det finns mer av den invasiva kedjesjöpungen och om det är möjligt stoppa spridningen.
– Om vi ska ha en chans att begränsa spridningen är det viktigt att vi agerar snabbt, men vi vet också hur svårt det är när en ny invasiv art fått fäste i kustvatten. Risken är att den funnits i närområdet ett tag, säger Anna Dimming.
Om det visar sig att arten redan är spridd i ett större område behöver Länsstyrelsen diskutera med Havs- och vattenmyndigheten hur man ska gå vidare.
Rapportera in fynd
Om det visar sig att kedjesjöpungen har spridit sig kommer myndigheterna att behöva allmänhetens hjälp att rapportera in fynd.
– Om du hittar en sjöpung som ser ut som på bilderna kan du rapportera in den på Artportalen. Inom kort kommer det också att fungera i webbtjänsten rappen.nu
Bilderna på sidan får du gärna dela vidare, så att fler känner igen den nya arten.
Fakta om den nya invasiva kedjesjöpungen
- Svenskt namn: Kedjesjöpung Latinskt namn: Botrylloides violaceus
- En kolonibildande sjöpung som lever på grunt vatten.
- Kan bilda mattor över främst hård botten och material men även på andra arter.
- Kan ha olika färger, exempelvis gul, orange, röd eller rosa.
- Har spridits snabbt i Europa de senaste 20 åren. Gynnas av ett varmare klimat.
- Ursprung: Västra Stilla havet.
- Nu etablerad i Nordamerika och Europa, inklusive Norge.
Nyheten i korthet
En ny invasiv sjöpung har upptäckts i Lysekils norra hamn. Det rör sig om arten Botrylloides violaceus som är släkt med den invasiva filtsjöpungen som upptäcktes i Kosterhavet för några år sedan.
Kedjesjöpungen har troligtvis kommit till Sverige med fartygstrafik. Om arten får spridning kan den förstöra de lokala ekosystemen.
Länsstyrelsen undersöker nu om det finns fler fynd av kedjesjöpung i Norra hamnen eller på andra platser i Brofjorden, och om det går att stoppa spridningen genom snabba åtgärder.
Som allmänhet kan du hjälpa till genom att rapportera misstänkta fynd av arten via Artportalen eller rappen.nu.
Frågor och svar om invasiva främmande arter
En invasiv främmande art är en djur- eller växtart som människor har flyttat från sin naturliga miljö till en ny plats. I den nya miljön sprider den sig snabbt och orsakar allvarlig skada för ekosystem, infrastruktur eller människors hälsa, vilket medför stora kostnader för samhälle och enskilda.
I Sverige finns det idag mer än 2 000 främmande arter. Cirka 20 procent av dem är invasiva eller potentiellt invasiva. Antalet ökar i och med klimatförändringarna med högre temperaturer i vatten och på land.
Data för fynd av invasiva arter finns i Artdatabanken, SLU.
SLU Artdatabanken – ett kunskapscentrum för arter och naturtyper Länk till annan webbplats.
Källa: Naturvårdsverket, SLU
Det finns invasiva arter som är förbjudna eller har restriktioner enligt lag.
114 arter är förbjudna inom hela EU och finns på EU:s förteckning över invasiva främmande arter.
I Sverige finns ytterligare 34 arter som är förbjudna enligt svensk lag och som finns med på Sveriges nationella förteckningen över främmande invasiva arter.
Läs mer om detta hos Naturvårdsverket
Förbjudna invasiva främmande arter, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Rapportera ditt fynd via Artportalen som drivs av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU):
Invasiva arter, Artportalen Länk till annan webbplats.
Gäller det en vattenlevande art kan du också använda webbtjänsten rappen.nu som även fungerar som en mobilapp. Tjänsten drivs av SLU Artdatabanken på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.
Bifoga en eller helst flera bilder på arten du hittat. Ange exakt plats, datum och tid för när du hittade arten.
Det är till stor hjälp att du rapporterar in arter som du misstänker är invasiva. Ju fler som rapporterar, desto bättre underlag får myndigheter och andra i arbetet med att förebygga och hindra spridning.